SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
BESIKTA, v. -ade. vbalsbst. -NING (se d. o.).
Ordformer
Etymologi
[liksom d. besigte, sannol. af ett icke anträffadt mnt. besichten, motsv. ä. holl. bezichten, ä. t. besichten; se BE- o. SIKT, r. l. f., samt BESIKTIGA]
(†, utom ss. vbalsbst. i bet. 2)
1) [jfr motsv. anv. i ä. d., ä. holl. o. ä. t.] = BESIKTIGA 1. G. I:s reg. 16: 610 (1544). (Judarna) blefwo .. twungne .. att låta osz besichta sine Samqvemmer, och annat som märckeligit war. Kiöping Resa 44 (1667). I medlertid var Hans Maj:t dageligen ute, och besicktade passen å båda sidor om Staden (Holofsin). Nordberg 1: 856 (1740). SP 1780, s. 712.
2) [jfr motsv. anv. i d., ä. holl. o. ä. t.] = BESIKTIGA 2; jfr BESIKTNING. Retterfougterna som honom besichta skola, om han såå siuk är, att honom böör tiggia eller eij. G. I:s reg. 8: 299 (1533). Låta skåda och besigta sin dotters .. Lifgedings stycker. S. Elofsson i HSH 12: 225 (1599). Besichta råmärken. Växiö rådstur. prot. 1669, s. 368.
3) se efter, se till, taga reda på; göra efterforskningar l. undersökningar; oftast åtföljdt af indirekt frågesats; jfr BESE 5, BESIKTIGA 3. Vtspana och besichte en läglig platz .. ther man kunde befäste sig. G. I:s reg. 15: 320 (1543). En Byggiemestare, som tess (dvs. därtill) fförstondh hadhe och besiktha kunne huarest lagligiste (dvs. lägligast) wore en Graff wpkasta. FH 2: 261 (1547). Jacob Bagge .. gaff sigh .. vp i Nyen i Ryszlandh, vthi then acht och meeningh .. til at förfara och besichta om Hampnar, Grunder och andre lägenheeter. Tegel G. I 2: 313 (1622). Wår Styrman drogh medh een lijten Bååt sielff Fempte, till att besichta, om ther icke kunde finnas något, som woro nyttigt eller tienligit till att äta. Kiöping Resa 113 (1667).
Spoiler title