publicerad: 1905
BESKICKNING beʃik4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (beski´ckning Weste; besch`ikkning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) (†) till BESKICKA 2: bestämmelse, förordning. Biscops hans (Brasks) ordinantia och beskicning (om biskopstionden). G. I:s reg. 4: 343 (1527).
α) legering. Göra een Beskickning. Stiernhielm Arch. N 1 b (1644). Silfvrets beskickning i Myntet. Scheffer Præs. i VetA 1753, s. 10. När Koppar skall sättas til fint Silfver, kallas det Beskickning med rödt; men då Silfver af sämre Korn, eller underhaltigt, skall förbättras, eller bringas til högre halt genom finare Silfvers tilblandning uti smältningen, kallas det Beskickning med hvitt. Rinman (1788). (Första operationen vid mynttillverkningen var) legeringen eller, som det i vårt äldre språk kallas, beskickningen, hvarigenom myntet fick sitt korn, sin halt eller nettovigt. Agardh Bankväs. 102 (1865).
β) om förhållandet mellan en legerings beståndsdelar, halt. Nu frågas: .. Huad Tillsat (dvs. tillsats) han (dvs. myntmästaren) skulle göra, att wercket skulle stå på be(mäl)te Foot, eller Beskickning? Stiernhielm Arch. O 1 b (1644). Förhållandet af den fina halten emot Alliagen (hvilket Förhållande kallas Beskickning). Bergklint M. sam. 2: 429 (1775, 1792).
α) abstr.: blandning (af råämnen i smältugn o. d.). At malmerne, efter en rätt blandning och beskickning med nödiga flytande arter, måge komma til fullkomlig .. smältning. Bergv. 2: 614 (1752). Efter värmningsdygnens förlopp uppsättas kolen, hvarftals med malm och fluss (beskickningen). Almroth Karmarsch 24 (1838). — i bild. Livijn S. skr. 1: 342 (1824).
β) konkret: i smältugn o. d. inlagd massa af råämnen; charge (se d. o. 6 a). Den af leveranten föreslagna beskickningen (får) ej godkännas eller antagas, med mindre han kan bestyrka, att en dylik malmbeskickning förut varit använd till gjutning af artilleripjeser. SFS 1847, nr 17, s. 7. Beskickningens rätta ordnande är en högst vigtig sak, ty derpå bero väsentligen smältningens goda gång och metallens lönande resultat. Uppf. b. 4: 74 (1873); jfr α. Denna beskickning sammanpressas efter uppsättningen i degeln. Tekn. tidskr. 1874, s. 272. SFS 1889, Bih. nr 63, s. 7. NDA (lilla uppl.) 1891, nr 282, s. 1.
γ) konkret: massa ämnen som tillsättas till malmen för att underlätta dess smältning; fluss(er). Uti Proberkonsten förstås med Beskickning de tilsatser af Flusser, som fordras til Malmers och Metallers smältning och proberande på halt och finhet. Rinman (1788). Vid stora Smältverken kallas äfven det Beskickning .., som, utom Kolen, vid Metallernas utbringande måste sättas til Malmerne på Smältugnen. Dens.
c) till BESKICKA 3 c, d: fyllning, påfyllning, inläggning. (Man inlägger extrahenden mellan tyglappar i den realska pressen) På denna inläggning (”beskickning”) ligger en synnerlig vigt för arbetets lyckliga utgång. Nyblæus Pharm. 271 (1846). Eldstäderna äro anordnade för en långsam fortgående förbränning, med beskickning endast få gånger om dagen. Palmberg Hels. 801 (1889). Sedan all för en beskickning af konvertern afsedd stärkelse dit införts. Tekn. tidskr. 1900, A. K. s. 21. En fördelaktig ”beskickning” af (ugns-)rosten. 2 Uppf. b. 2: 552 (1901).
a) om persons l. personers afsändande i visst, i sht politiskt uppdrag l. om (uträttandet af) dylikt uppdrag; i fråga om enskilda personers uppdrag användes ordet (utom i Finl., se γ) bl. skämts. G. I:s reg. 3: 111 (1526). Af H. Exc. (Cederhielm) bör fordras räkenskap för beskickningen til Ryssland. 2 RARP 4: 77 (1726). Grefve Königsmark (användes) i en beskickning till Kur-Sachsiska hofvet. Geijer I. 2: 304 (1845). De begge prester, åt hvilka denna beskickning blifvit anförtrodd. Rydberg Ath. 505 (1859, 1866). Stenbock utsåg till den grannlaga beskickningen General-Löjtnanten Taube. Oscar II i VittAH 25: 30 (1863). Af mösscheferna hade några ingått i rådet, andra bortsändes i vigtiga beskickningar. Odhner G. III 1: 97 (1885). Valet till (sjöminister) .. föll på Platen, .. (jag) for .. till Upsala, där .. Platen för dagen befann sig, .. gjorde på en timme upp saken med honom .. och kunde samma afton för kungen .. aflägga berättelse om den lyckliga utgången af min beskickning. De Geer Minnen 1: 231 (1892). — särsk.
α) (i numera föga br. anv.) Förthenskuld haffwe wij nu skriffwit till Keij(serli)ge Ma(jestä)tt, och vpsatt med (dvs. uppskjutit) samme beskickning på någen tijdt, till tess wij kunne bekomme wijdere szwar och beskeed tilbaka igenn. G. I:s reg. 16: 630 (1544). Många beskickningar fram och tilbaka föreföllo härutinnan emellan Kejsaren, .. Fridric och Christian utan frukt. Celsius G. I 607 (1753, 1792). Anledningarne till hans (dvs. C. G. Tessins) beskickningar (till främmande hof). Höpken 1: 249 (1771). Den nya beskickningen till Holland genom Riks-Rådet Per Baner blef icke verkställd. Hallenberg Hist. 5: 411 (1796). — (†) Thet (dvs. att tala med de kungliga kommissarierna) kan inthet annars skee än genom beskickning; Man wille förthenskuld deputera någre ther till. RARP 6: 36 (1657); jfr d β. särsk. i förb. göra en beskickning o. d., skicka sändebud l. ombud l. bud. När h(ans) n(åd) .. haffuer giort någen beskickning ther heen (dvs. till Lybeck), till att forhandle om same Rekenskaper. G. I:s reg. 9: 108 (1534). De Svenske .. drogo sig in i S. Olofs gillstuga, hvarifrån de giorde Borgmästare och Råd .. en beskickning. Dalin Hist. 2: 585 (1750).
β) (numera mindre br.) om af Gud l. Kristus gifvet uppdrag; mission, sändning. Herrans befallning, skrifver Lucas, skedde til honom ... Så uttryckes de fordna Propheternas Gudomliga beskickning. Ödmann Str. förs. 1: 393 (1800). (Kristus) väljer ännu i dag till stora beskickningar det som synes ringa och föraktligt för verlden. Thomander Skr. 1: 449 (1839). Propheten Jonæ beskickning. Agardh Theol. skr. 3: 60 (1846). De föreskrifter, Jesus gjorde sina utsända angående deras evangeliska beskickning. Wikner Pred. 367 (1879).
γ) (numera bl. i Finl., föga br. utom i kurialstil) om privata ärenden. En gammal Hustru, som plägar betjena mig i mina små beskickningar. Stagnell Banquer. 80 (1753). Fångarne vare vid ansvar förbjudet .. att .. göra några beskickningar utom inrättningen. FFS 1861, nr 24, s. 20. (Kökspigan) var ute i staden på någon beskickning. Strömborg Runeberg 3: 39 (1889).
b) (†) bud, budskap. Dessföruthan .. ankomma månge breff och andre beskickningar. RP 7: 178 (1638). Owe Gedde .. plågar mig med åthskillige beskickningar. G. H. Taubenfelt (1658) i Hist. tidskr. f. Skån. 1: 205. De hafva erhållit beskickning, at sig i dag infinna vid Rätten. Växiö rådstur. prot. 25 april 1733. Men ingen guldked, ingen glad beskickning / Till älskarinnan öfver hafvet kom. Stagnelius 1: 351 (c. 1815).
c) post. om forsling af post. 1 NJA 1903, s. 437. Generalpoststyrelsen .. förordnar härigenom (N. N.) .. att vara ordinarie postbetjänt .., i hvilken egenskap honom tillhör att (bl. a.) .. verkställa beskickning med post å järnväg och å landsväg. Konstitutorial för postbetjänt 1903. — jfr POST-BESKICKNING.
d) konkret, om person(er) som erhållit visst uppdrag.
α) ambassad (se d. o. b); jfr GESANTSKAP, MISSION. Beskickningens Hufvudman. Dalin Hist. 2: 11 (1750). En och annan beskickning affärdades dit (dvs. till Fredrikshamn, där storfursten uppehöll sig). Adlerbeth Ant. 1: 54 (c. 1792). Den beskickning, som skulle gå till Polen. Franzén Minnest. 3: 582 (1843). Beskickningen från Sverige, bestående af Erik Brahe, Laurentius Paulinus och Biskop Petrus af Vexiö. Wecksell D. Hjort 3 (1862). G. Hedengren i Ill. mil.-revy 1898, s. 40. — särsk. om en stats stadigvarande representation hos en annan stats regering: legation, ambassad. Civ. instr. 448 (1801). Tjenstemän vid Beskickningarne. RF 1809, § 32. Till den engelska beskickningen (ankom) en kurir från London. Odhner G. III 1: 116 (1885). Så framt svensk-norsk beskickning finnes på platsen. Tj.-regl. 1889, s. 72. Japanesiska beskickningen i Peking. PT 1903, nr 296 A, s. 2. Kungl. Maj:ts beskickningar i utlandet. Därs. 1904, nr 17, s. 2.
β) (mindre br.) deputation. Då sände de förskräckte Kanikerne en beskickning af fyra andelige män. Strinnholm Vas. 2: 57 (1820). Det (blef) anmäldt, att från Rom (till biskopen i Aten) anländt en beskickning, som önskade företräde. Rydberg Ath. 553 (1866; uppl. 1859: deputation); jfr α. — (†) Bårgare-Ståndet .. ährkiänner den ähran Ridderskapet ock Adelen behagat giöra dem medelst sin förnäma beskickning, angående Riksdagens slutande. 2 RARP 3: 117 (1723); jfr a.
γ) (föga br.) i allmännare anv., om personer utsända i ett visst ärende. (Han hade) otidigt .. bemött Magistratens bud och beskickning. Växiö rådstur. prot. 15 juni 1737. Sedan en ytterligare person af den letande beskickningen kommit och blifvit sänd till Ulriksdal för att trösta de hemmavarande. Carlén Repr. 1: 129 (1861).
δ) (i Finl.) soldat anställd för särskilda uppdrag hos högre officer. A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 39 (1902).
Ssgr: (2 b) BESKICKNINGS-APPARAT030~102. Beskickningsapparater för horisontala gasretorter. PT 1904, nr 99 A, s. 1. —
(3 d α slutet) -ARKIV~02. G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 353 (1780). De rika bidrag våra beskickningsarkiv innehålla till belysning af forna seder och bruk i de länder, med hvilka Sverige stått i diplomatisk beröring. Hist. tidskr. 1900, s. 106. —
(3 d α slutet) -CHEF~2. AB 1897, nr 227, s. 3. Härvarande utländska beskickningschefer. PT 1904, nr 88 A, s. 2. —
(3 d α slutet) -FLAGG~2. (Det sv.-nor.) Unionstecknet ensamt gör tjänst som de förenade rikenas .. konsulatflagg och beskickningsflagg. NF 16: 1384 (1892). —
(3 d α slutet) -HOTELL~02. ministerhotell, legationshotell; jfr -HUS. Sv. alm. 1886, s. 39. (Sv.-nor.) Beskickningshotellet i Paris. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1901, s. 499. —
(3 d α slutet) -HUS~2. = -HOTELL. Bidrag till kostnaden för inköp af beskickningshus i Paris. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1901, s. 56. Det kinesiska anfallet på beskickningshusen (i Peking). Wirsén i PT 1902, nr 117 A, s. 3. —
(2 b) -INRÄTTNING~020. Automatisk beskickningsinrättning för eldstäder m. m. PT 1902, nr 38 A, s. 1. —
(2) -KONST~2. Kunskapen om malmernes rätta blandning till smältning, kallas beskickningskonst. Almroth Kem. 345 (1834). Kindblad (1867). —
(2 b) -MEDEL~20. Svafvelkis .. användes .. såsom beskickningsmedel vid koppar- och blysmältningar. A. Sjögren Min. 85 (1865, 1874). —
(3 d α slutet) -POST~2. (föga br.) A. (har) begärt rappell ifrån sin Beskickningspost vid Ottomaniske Porten. PT 1791, nr 1, s. 2. —
(2 a α) -PROF~2. (numera föga br.) Beskickningsprof kallas vid Kongl. Myntet det första prof, som Myntmästaren tager af det med Koppar beskickade och uti Myntdigelen nedsmälte Silfret. Rinman (1788). Dalin (1850). —
(3 d α) -RÄTT~2, sbst. Öfverallt utöfvas beskickningsrätten genom statsöfverhufvudet. 2 NF 3: 112 (1904). —
(2 b) -ÄMNE~20. SPF 1857, s. 492. Hausmanniten har på sista tiden hos oss börjat tillgodogöras såsom ett värderadt beskickningsämne på masugnen, för att göra slaggen qvick och tackjernet lättfärskadt. A. Sjögren Min. 119 (1865, 1874). Rosenberg Oorg. kemi 499 (1888; se under BESKICKA 3 b).
Spoiler title
Spoiler content