SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKJUTA beʃɯ4ta, i Sveal. äfv. 032 (beskju´ta Weste; beschùta Almqvist), v. -er, -sköt, -sköto, -skjutit, -skjuten; se för öfr. SKJUTA. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (Weste (1807), Almqvist (1842)).
Etymologi
[efter mnt. bescheten, t. beschiessen; jfr d. beskyde, holl. beschieten; se BE- o. SKJUTA]
— jfr OBESKJUTEN.
I. i fråga om skjutning med skjutvapen o. d.
1) [jfr motsv. anv. i d., nt., holl. o. t.] skjuta på (ngn l. ngt); bombardera; i sht med obj. som betecknar befästning, fartyg o. d., äfv. trupp o. d., ej gärna enstaka person. Direkt, indirekt beskjutning. G. I:s reg. 1: 111 (1523). The lade .. till widh Chusta Slott, beskutte och bestormade thet. Svart G. I 74 (1561). The Danske på (fästningen) Christian(s) Prijs (vid inloppet till Kiel) .. beskutto sammestädes nästliggiande Swenske Skep. Vthtogh aff thet trettyionde åhrs warande tyske krijgh C 1 b (1649). Iohan Casimir (var) .. för Warschaw gången, och begynte den samma Stadh hefftigt at beskiuta. N. Av. 31 juli 1656, nr 2, Bih. s. 4. (De) kunna beskiuta hwar andra medh Stycken. Kiöping Resa 69 (1667). Man .. hade i 3 dagar beskutit skantzen. Nordberg 1: 95 (1740). Fästningen .. beskiöts med sten och lågande eld-brandar. Dalin Hist. 2: 46 (1750). Almqvist (1842). Om man låter en afdelning, t. ex. en pluton, taga en del af fiendtliga skyttelinien under beskjutning. Billmanson Vap. 244 (1882). Dubbelposter beskjuta hvarje inom verksamt skotthåll befintlig fiende. Tj.-regl. 1900, 4: 112. Den beskjutna svenska ångaren. PT 1904, nr 251 A, s. 3. Fienden (har) då och då företagit indirekt beskjutning. SDS 1904, nr 286, s. 3. Japanernas venstra flygel (blef) .. häftigt beskjuten af ryska artilleriet. PT 1905, nr 25, s. 2. — särsk. (†) i uttr. beskjuta till storm(s), medelst kanoneld bearbeta (en fästning o. d.) så att man kan storma (den). Vm .. vort krigxfolck j slott eller städer belegret vorde, och tiil storm beskothne och bestormade vorde. G. I:s reg. 10: 46 (1535). Samma Slott (dvs. Nöteborg) stodh ey til at beskiuta til Storms. Tegel G. I 2: 318 (1622).
2) [jfr motsv. anv. i (ä.) holl.] (föga br.) med skott träffa, anskjuta (se d. o. I 1), såra. Den sist beskjutnes blodspår följdes några steg. E. Gleerup i Kongo 2: 357 (1888). — i bild. Rätt nu wardt iagh beskuten / Aff Veneris Pijl. Wivallius Dikt. 55 (1630).
3) [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt. o. t.] (†) profskjuta.
a) med afs. på eldvapen: skjuta de första skotten med, anskjuta (se d. o. I 3). Ähre wij icke heller någet belatne med then Jernslangen (dvs. kanonen) her er, thy Bysse skytterne tröste (dvs. tilltro sig) icke beskiuthe henne efftter hon är noget Oiämpn innan till. FH 4: 250 (1556). Huru Stycken skola visiteras, beskiutas och pröfwas. Grundell Artill. 129 (1705). Om handGewärs beskiutande och proberande. Därs. 130. Carl XII Bref 426 (1717). At på de häraf (dvs. af visst järn) vällda Pipor .. sällan vid beskjutningen förlorades mer än två pro-cent. P. Wäsström i VetAH 34: 314 (1773). Weste (1807). Almqvist (1842; betecknadt ss. mindre br.).
b) med afs. på pansar o. d. Lind (1749). Et beskutet bröstharnesk; ein durch einen darauf geschehenen Schuss .. probirter Küras. Möller (1790).
II. [jfr SKJUTA (sig på)] (†) refl., med prep. : åberopa, åberopa sig på. Hanss besiuter sigh på witne. Växiö rådstur. prot. 1654, s. 910.
Ssgr (till I 1): BESKJUTNINGS-LINJE. (†) befästn. jfr BESTRYKNINGS-, DEFENS-, STRYK-LINJE. Ligne de défense, (fortif.) beskjutnings- el(ler) bestrykningslinie. Holmberg (1795; under défense). Lundell (1893).
-PLAN~2. artill. (af starkt material, t. ex. mässingsplåt, tillverkad) plan l. karta öfver terräng kring befäst plats, indelad i fält med vissa beteckningar till ledning vid beskjutning (med haubitser) af olika delar af området. För fästningsartilleriet hafva anskaffats beskjutningsplaner. SFS 1900, Bih. nr 8, s. 9. 2 NF (1904).
Spoiler title
Spoiler content