BESTÄMBARHET bestäm4bar~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2, äfv. -bar~, r. l. f.; best. -en.
1) till BESTÄMBAR 1. Den sednare meningen (dvs. att fantasien, drömmar o. d. bero på spökens inverkan) åter skulle .. göra bestämbarheten af det utifrån verkande till dess (dvs. människans andliga varelses) egentliga grundkraft. Hwasser Sm. skr. 1: 423 (c. 1835). Tillräknelighet är normal bestämbarhet af motiver. Herrlin Tillräkn. 188 (1904).
a) till BESTÄMMA 8 a α. Denna ofullkomliga bestämbarhet hos de positiva etiska pligterna skiljer dem (enl. Kant) ifrån rättspligterna, som alltid äro för vårt omdöme fullt bestämda. Nyblæus Forskn. I. 2: 77 (1875).
b) till BESTÄMBAR 3 a. Sången .. gaf det (dvs. det grekiska språket) välljud, rikedom, klarhet, obegränsad bestämbarhet. N. F. Biberg i VittAH 10: 77 (1811). Det ämne hos Gud, hvaraf människan blifvit skapad, måste då tänkas hafva karakteren af bestämbarhet eller potentialitet. Nyblæus Rel. upps. 49 (1867, 1874). Ett öfverskott af bestämbarheten öfver den aktuella (närvarande) bestämdheten. Wikner Tidsex. 126 (1888). Endast ett myller af möjligheter, oändlig bestämbarhet. SD 1905, nr 123 b, s. 2.
c) till BESTÄMBAR 3 b. En följd af denna sats (dvs. satsen om det uteslutna tredje) är äfven lagen för begreppens bestämbarhet. Lindblom Log. 17 (1836). Principium omnimodæ determinationis eller Bestämbarhetens Lag. Afzelius Log. 6 (1864). Rein Log. 28 (1882). Det fins afstånd, och således en qvantitativ bestämbarhet, såväl inom det förflutna som det tillkommande. Wikner Tidsex. 102 (1888).
