publicerad: 1906
BESTÄMDHET bestäm4d~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 03~2 (bestä´mdhet Weste; best`ämmdhét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -er.
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara bestämd. — jfr OBESTÄMDHET.
1) till BESTÄMD 2. Almqvist Drottn. j. 52 (1834). (Ling o. Adlerbeth) utmärktes genom en stor bestämdhet och ihärdighet i karakteren. Geijer I. 2: 289 (1845). Hållning och åtbörder voro präglade af samma bestämdhet, som ansiktet. Rydberg Vap. 272 (1891); jfr BESTÄMD 3. Det var bestämdhet öfver Giannita. Ingenting kunde rubba henne. Lagerlöf Antikr. 58 (1897). Leo var .. onekligen begåfvad, men viljan saknade bestämdhet. Wirsén i PT 1901, nr 137 A, s. 3.
2) till BESTÄMD 4. Det hyfsade språket kan ej äga bestämdhet eller varaktighet, förrän skrifningen rättar sig efter det vårdade uttalet. Collnér Försök 26 (1812); jfr 5.
3) till BESTÄMD 5. Han påstår med bestämdhet, att det skall gå för sig. Utan en ursprunglig kraft och bestämdhet banar sig ingen mening i början väg. Geijer I. 1: 142 (1818). (Schück o.) Warburg Litt.-hist. 2: 696 (1897).
4) till p. pf. af BESTÄMMA 6. Björling Dogm. II. 2: 3 (1872). Viljans bestämdhet af förståndet. NF 17: 1320 (1893). Religionen är människans bestämdhet af Gud. Främst är denna bestämdhet en viljebestämdhet, men då människan är i alla sina förmögenheter en helhet, så är religionen hennes totala bestämdhet af Gud. Wirsén E. Key 82 (1900). — jfr SJÄLF-, VILJE-BESTÄMDHET.
5) till BESTÄMD 7. Bestämdhet (i lyriken) [verkas] endast af den enthusiasmen väckande ideen. Höijer S. skr. 3: 227 (1810). I all Stats-författning är det en fullkomlighet, att den är tydlig och bestämd, och denna bestämdhet kan ej tänkas, utan att grundfördraget .. öfvergått till formen af ett actuelt fördrag. Biberg 1: 189 (c. 1820). Det var konsten, icke dikten, som äfven i Hellas gifvit bestämdhet och form åt den grekiska gudaverlden. Beskow Minnesb. 1: 254 (1855). När mythen med sådan bestämdhet angifver hans (dvs. Narkissos') födelseort, så ligger deri måhända en vink, att vi ej böra betrakta honom såsom symbol för någonting alltför vidsträckt och allmänt. Rydberg Ath. 144 (1859, 1866; uppl. 1876: tydlighet). En viss skärpa och bestämdhet i konturerna. Keijser Sk. konst. 31 (1879). Vid högre begrepp (ordningar och klasser) närmar sig beskrifningen till definitionens bestämdhet. Borelius Log. 71 (1882). Medan Wetterstedt vistades i Frankfurt, .. hade kronprinsens planer på en själfständig operation .. vunnit allt större klarhet och bestämdhet. Forssell i 3 SAH 3: 281 (1889). — särsk.
a) till BESTÄMD 7 a; oftast närmande sig bet.: beskaffenhet, form; bestämning, egenskap. Törneros Bref 2: 100 (1826). Förnuftets formala bestämdhet — dess oändlighet, betraktad såsom bestämmande menniskans æsthetiska förmåga. Boström Proped. 34 (1851). Definitionen bör innehålla endast väsendtliga kännetecken .. d. v. s. sådana bestämningar, hvilka konstituera Definiti egendomliga bestämdhet. Afzelius Log. 61 (1847, 1864). Hurudan denna (dvs. människosjälen) i sig och till sin eviga bestämdhet är .. derom får barnet redan i det kristliga hemmet grunden till en riktig kunskap. Claëson 1: 304 (1859). Individualitet .. är .. fullständig (och egendomlig) bestämdhet. Ribbing Anthrop. 9 (1861, 1879). (Schelling) fattar det abstrakta medvetandet .. såsom den enda substansen, hvars modi eller bestämdheter de ändliga jagen eller personligheterna äro. Nyblæus Forskn. II. 1: 71 (1881). Metafysiken afser det varandes objektiva bestämdhet. Borelius Metaf. 2 (1883). Statistiken i betydelse af den statistiska vetenskapen är kunskapen om menniskan, hennes handlingar och verk uti deras quantitativa bestämdhet och alldeles särskildt deras typiska mått. Fahlbeck Stat. typ. 10 (1897). (Boström) angifver den (dvs. skillnaden mellan idéerna) stundom såsom betingad af en särskild eller speciell bestämdhet hos ideerna. Herrlin Tillräkn. 76 (1904). — jfr FORM-, NATUR-, RUMS-, TIDS-BESTÄMDHET.
b) (numera mindre br.) till BESTÄMD 7 c. Man saknar .. i detta stycke (dvs. ”Allmänna kärleken” af Valerius) .. det som skulle gifva det hela rundning och bestämdhet. Polyfem III. 18: 2 (1811). Tala med bestämdhet. Lindfors (1815). Svårligen skulle Argus sjelf med mer nätthet och bestämdhet kunnat i få ord uttrycka rätta meningen. Obj. gästen 1829, nr 32, s. 1. Stilens Egentlighet (äfven kallad Bestämdhet eller Precision) består deruti, att hvarje uttryck bestämdt framställer det begrepp, som åsyftas. Enberg Sv. spr. 337 (1836). (I fråga om) klarhet och bestämdhet i uttrycken .., lämnar Carlsons stil ej mycket öfrigt att önska. Odhner i Lefnadsteckn. i VetA IV. 3: 97 (1903).
6) till BESTÄMD 9, särsk. i förb. med bestämdhet o. d. Almqvist (1844). Dalin (1850). Vi kunna .. alltid med full bestämdhet veta, hvad vi böra underlåta att göra. Nyblæus Forskn. I. 2: 76 (1873). Ännu är ingenting med bestämdhet kändt om regeringens planer. PT 1905, nr 5 A, s. 2. Inkallade vittnen .. kunna (ej) med bestämdhet säga, om signaler gifvits. Därs. nr 228 A, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content