SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1906  
BESVÅRING, f.
Etymologi
[jfr ä. d. besvaring, mnt. beswaringe, ä. holl. bezwaring]
(†) vbalsbst. till BESVÅRA. — särsk.
1) till BESVÅRA 3: besvär (se d. o. I 2); jfr BESVÄRING, sbst.1 I 3. Om the bönder .. noghon slick twnga eller beswåringh aff gærdhen hafft haffue. G. I:s reg. 4: 118 (1527).
2) till BESVÅRA 4: besvär (se d. o. II 2); jfr BESVÄRING, sbst.1 II 2. Ther skal .. inghen .. besynnerligh besvåringh medh same beffalningh (på Viborg) på ffärde wara. FH 1: 269 (1545).
Spoiler title
Spoiler content