BETECKNELSE, r. l. f.; pl. -er.
1) till BETECKNA 2, konkret: symbol, sinnebild. Therföre skal man .. flijteligen gifwa acht på, hurulunda sielfwa Skrifften Figurerna eller Beteknelserne vthtolkar och vthtydher. Schroderus Osiander III. 1: 87 (1635). Ähr dhet ett Pillte barn binda the (dvs. lapparna) widh des korgh, Boghe, spiut, pijlar .. till een betächnellsse, at theras barn skole beflijta sigh warda snälle och beqwämlige till at bruuka bogar och spiuth. S. Rheen (1671) i Landsm. XVII. 1: 9. Evangelisterne med sina betecknelser äro målade på trä. Rääf Ydre 4: 210 (1865).
2) till BETECKNA 3: antydan, angifvande; skildring. Beteknelse, beskrifning. Lex. Linc. (1640; under designatio). — jfr NAMN-BETECKNELSE.
