SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
BETÄMA, v.2, l. BETÄMMA (bet`ämma Almqvist), v.2, äfv. BETÄMJA, v.2 betämer (betemer Alm. 1659, s. 10; pass. -es Risingh Landb. 29 (1671), Düben Sat. 11 (1722)); p. pf. betämad (Lind (1749)), betämjad (Höpken 2: 377 (1761)). vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(betäma G. I:s reg. 3: 180 (1526), Liljestråle Kempis 213 (1798) m. fl.; betema Alm. 1659, s. 10, Risingh Landb. 29 (1761); betämma, betemma Mat. 19: 14 (NT 1526), Växiö domk. akt. 1795, nr 468, m. fl.; bäthenna G. I:s reg. 4: 4 (1527; sannol. felaktigt); betämia, betemia, betämja Stiernman Riksd. 104 (1529), Hist. handl. 20: 172 (c. 1585), Höpken 2: 377 (1761) m. fl.)
Etymologi
[etymologiskt samma ord som BETÄMA, v.1; y. fsv. betäma (i anv. I a), liksom ä. d. betæmme (i förb. lade betæmme) af mnt. betemen, passa (i förb. betemen laten), motsv. ä. t. bezemen lassen, äfv. (gm sammanblandning med bezähmen, se BETÄMJA, v.1) bezähmen lassen, eg. låta (ngt) passa l. vara som det är, men i allm. med personligt ack.-obj.: låta ngn vara i fred l. styra (med ngt) (jfr I a, b nedan). I sv. har äfv. en konstr. med två obj. uppstått: låta ngn betäma ngt, låta ngn styra med ngt (se I c nedan), detta möjl. i samband med den formella anslutning till det tr. BETÄMJA, v.1, som stundom inträdt, säkerligen gm inverkan af ä. t. bezähmen lassen. Gm det enkla verbets lösryckning ur uttr. låta betäma, i bet. låta råda, låta styra med, har anv. II af verbet uppstått i sv.]
(†)
Anm. Ordet upptages Bib. 1703, s. k 3 b, bland i bibeln förekommande ”Swenska ord, som synas mörka, och äro komna vthur bruuk, hälst i somliga landzorter”, äfvensom hos Swedberg Schibb. 197 (1716) bland ”Merkwerdiga och owanliga ord och ordasett i wår Swenska Bibel” o. därs. 313 bland ”gamla, gäfwa och wackra ord”; jfr äfv. Ihre Gl. (1769).
I. i uttr. låta ngn betäma l. (anträffadt bl. i anv. a) låta betäma ngn, låta ngn vara, låta ngn styra (med ngt), låta ngn bestämma (ngt), tillåta ngn (att göra ngt).
a) utan bestämning till betäma: låta ngn vara l. vara i fred l. sköta sig själf l. hållas l. göra hvad han behagar; ej bry sig om ngn. Låter betemma barnen, och förmener them icke komma till mich, ty ath sådana hörer himmelrikit till. Mat. 19: 14 (NT 1526; öfv. 1907: låten barnen vara). (Gamaliel sade:) kommer intit wedh thenna mennenar (dvs. apostlarna) vthan later them betäma. Apg. 5: 38 (NT 1526; öfv. 1907: låten dem vara). Hwadh göra the amechtighe (dvs. vanmäktiga) Judar? Mon man så skola läta betemma them ..? Neh. 4: 2 (Bib. 1541; öfv. 1904: Skall man låta dem hållas?) Kommer .. någhor som sigh för någon last scrifftat haffuer, annan eller tridie gång igen, medh samma eller een annor slijk last, then samma må Pœnitentiarius wisa bort ifrå sig, och latan på någon tijd sielff betemma. L. Petri Kyrkoord. 32 a (1571). Schroderus Liv. 179 (1626). Fast .. wij thet icke kunna så strax förstå, så skole wij låta honom (dvs. Kristus) betämia, han kan wäl giörat. J. Matthiæ 1: 14 (1658). Lasst ihn bezähmen låt honom betäma. Deleen (1836; under bezähmen).
b) i uttr. låta ngn betäma med, ngn gg om ngt, låta ngn styra l. sköta med ngt, låta ngn bestämma l. afgöra angående ngt. Han (dvs. eder himmelske fader) weet bäst sielff huad idher behöffwes låther honom betemma ther medh. O. Petri Men. fall F 6 b (1526). Ey heller haffuer thet aff sommum mykit varit behierthet (huru rikets utländska skuld borde betalas) vthan lathet oss alene betæme Ther med. G. I:s reg. 3: 180 (1526). Om påffwan hwad han redeligh haffwer hafft siig eller ey emoth Kyæsaren lathe vj veel them bäthenna ther med som mer vetha åff sakene. Därs. 4: 4 (1527). Wij .. bekymbre oss ther inthet med vtan lathe edher ther med betemma och thet bestyra. Därs. 369. Konungen (dvs. Erik af Pommern) wistades alt (dvs. alltjämt) i Danmark, och läät sina befalninges män betäma med Swerige. O. Petri Kr. 167 (c. 1540). Therföre skalt tu giffua tigh honom (dvs. din himmelske fader) j skön, och läta honom medh tigh betämma. Handb. 1541, s. F 2 b. Christus .. lät Läriungarna betemma medh Döpilsen. L. Petri Kyrkoord. 1 b (1571). Infaller här en fråga, om man ey må, helst en politisk person, slå sigh ifrå Religions trättor, låtandes Presterna allena här om betemma? Baazius Upp. 33 b (1629). Sal. Herr Professoren .. lät Gud .. med sinne sak betämma. Lange Likpr. ö. Norby 66 (1744). — särsk. med obj. till låta i dativform: öfverlåta åt ngn att styra med ngt. Bedher man (Gud) om brödh och bergning, så skal man och ther medh låta Gudhi betemma. Gallius Likpr. ö. Gotzigerodius B 3 a (1639).
c) i förb. låta ngn betäma ngt = b. Ändoch hans Kon(glige) M(ajestät) medh Rijckzens Rådh .. sigh rådhfrågat hadhe, på hwadh Sätt samma (rikets) Gäld .. motte betalte warda .., så war doch ingen som sådant lade på Hiertat, vthan alle lothe hans Kon. M. thet allena betämma. Tegel G. I 1: 131 (1622); jfr G. I:s reg. 3: 180 (1526; se under b). Låtom nu Gudh betemma, / Hwadh han will göra medh Männerne thenna. Brasck Apg. C 1 a (1648). Läter honom (dvs. Kristus) betämia Saken, han weet wäl hwad han skal göra. J. Matthiæ 1: 221 (1658). Gör godt: lät sen den Högstes hand betäma dina öden. Liljestråle Fid. 272 (1772, 1797). — särsk. i förb. låta ngn betäma det, låta ngn själf klara den förefintliga situationen, låta ngn reda sig ensam; öfvergifva ngn (jfr a). (De flesta svenska skeppen) förlätho sinn amirall sampt med dhe få andra skeep, som amirallen fölgde effter, .. och låte dem betämiatt. Hist. handl. 20: 172 (c. 1585).
d) i förb. låta ngn betäma att han .., låta ngn vara i fred så att han (må kunna utföra sina egna afsikter); tillåta l. ej hindra ngn att (göra det l. det). Lät migh betemma at iagh förgör them. 5 Mos. 9: 14 (Bib. 1541; öfv. 1904: Lämna mig i fred, att jag må förgöra dem). Lät honom betemma at han bannar, ty Herren haffuer så budhit honom. 2 Sam. 16: 11 (Bib. 1541; öfv. 1904: Låten honom vara, att han må förbanna, Luther: lasst jn bezemen das er fluche). Men lät oss doch Herr Broems tu sälle Siäl betämma / Att wi till Effter-Bild få gie tig thenna Crantz. Runius Dud. 2: 134 (c. 1705).
e) i förb. låta sig betäma att göra ngt, låta sig nöja med l. underkasta sig l. bekväma sig att göra ngt. Sielfve Konstantinus Magnus .. måste .. låta sig betämma .., at mottaga en evigt beständig Manna Nords Iälte vagt i sielfva Stambolet Konstantinopel. Växiö domk. akt. 1795, nr 468.
II. styra, sköta (ngt l. med ngt), råda, afgöra, bestämma.
a) intr. Will Gudh medh saaken wäll betämma, / Thenne orätt skall jagh snart hemna. Brasck Ty. kr. D 3 b (1649). Om iag kan få någon annan i huset, till någon hielp och understöd, .. underkastar iag Maxime Ven(erandi) Consist(orii) goda behag och betämmande. Växiö domk. akt. 1720, nr 132. (Saken) skall .. lembnas till Ständernes betämjande. 2 RARP 2: 135 (1723); jfr b. Iag sätter altsammans i Högvördige H(err) Biskopens och Venerandi Consistorii skön, att här medh betäma och förordna hvad som kan billigast och tildrägeligast vara. Växiö domk. akt. 1725, nr 43.
b) tr.: styra, styra med, uträtta, anordna, afpassa, lämpa. Men emedan Hans Kongl. Maij:t dette alldra bäst veet att betämia, så låther man dervidh beroo. RARP 9: 429 (1664). Hafwen I at göra Eder underrättade, huru mycket Järn de förra åren blifwit utskeppadt, och i proportion derefter at jämka och betämja desz utskeppning för innewarande år. Stiernman Com. 6: 341 (1717). En Gud är till, af hvilcken allt betämes. Düben Sat. 11 (1722). Betäma en sak .. To manage an affair, administrare. Serenius (1741). Förmenandes Ricksens Råd, at vid et annalkande fredssluth det för riket varit endast och allenast hugneligit, at (freds-)vilckoren under Ständernes ögon och direction blifvit betämjade. Höpken 2: 377 (1761). Alt både utom och inom osz, må efter din vilja (o Gud) betämas! Liljestråle Kempis 213 (1798).
c) refl.: arta sig, utvecklag sig. Nymånan betemer sigh til beqwemligare wäderleek. Alm. 1659, s. 10. Kyrkioordningen förmäler, att man icke skall förhasta medh skilldnat uthan låta saken så betämia sigh. Växiö domk. prot. 1669, s. 241.
d) pass. i deponentiell anv.: reda sig. Alenast dhet är migh i vägen igen, att alla looformar (dvs. lodformar, kulformar) äre effter dhen förre Calibren och man måste see, huru man dhermedh kan betämias. Carl XII Bref 359 (1698).
Spoiler title
Spoiler content