publicerad: 1908
BEVUREN bevɯ4ren, adj.
Etymologi
(starkt bygdemålsfärgadt i södra Sv.) fri från, kvitt; anträffadt bl. i uttr. blifva ngn (l. ngt) bevuren. Fransmannen gör hvad han kan: han skrattar åt den hycklareskara han icke på annat sätt kan bli bevuren. Thomander 2: 4 (1829).
Spoiler title
Spoiler content