BIBLIOLATRI bib1liωlatri4, äfv. bi1-, äfv. -o-, stundom -å-, stundom 10104, r. (f. G. Dalin (1871)); best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr d. bibliolatri, t. bibliolatrie, eng. bibliolatry, af gr. βιβλία, pl., bibel (se d. o.), o. λατρεία, tjänst, dyrkan (jfr IDOLOLATRI)]
(mindre br.) (öfverdrifven) dyrkan af bibeln(s bokstaf), bibeldyrkan. P. J. Böklin (1837) hos Adlersparre o. Leijonhufvud Bremer 2: 378 (se under BIBEL-DYRKAN). Aulén Reuterdahl 262 (1907).
