BIBLIOMANI bib1liωmani4, äfv. bi1-, äfv. -o-, stundom -å-, stundom 10104 (bibliåmani´Dalin), r. (f. Dalin(1850), PT 1900, nr 223 A, s. 3, m. fl.); best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr d. bibliomani, t. bibliomanie, eng. bibliomania, fr. bibliomanie, nylat. bibliomania, af gr. βιβλίον, bok (se BIBEL), o. μανία, raseri, vansinne (se MANI;jfr ANGLOMANI,KLEPTOMANI,MONOMANIm. fl.)]
öfverdrifven lust att äga o. förskaffa sig böcker särsk. på grund af deras sällsynthet, deras värde som kuriositeter o. d.; vurm för böcker, bokvurmeri; jfr BIBLIOFILI.Conv.-lex. 1: 139(1821). Dalin(1850). Bibliomanien har i England helt visst burit märkvärdiga frukter, men om den i många fall urartat till ett blindt samlingsraseri, har man dock väl henne i många fall att tacka för, att de sällsyntaste och dyrbaraste .. alstren af den tidigare boktryckerikonsten ännu finnas i behåll. PT 1900, nr 223 A, s. 3. Bibliomanien uppstod först i Holland, men har sedermera utbredt sig öfver alla kulturländer. 2 NF(1904).
