SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BIFF bif4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr användes äfv. den eng. stafningen beef)
Etymologi
[af eng. beef (se KO), oxkött]
1) benämning på vissa maträtter vanl. tillagade af oxkött.
a) biffstek. En mör, saftig, genomstekt, senig, seg biff. Rå (hackad) biff med äggula. Skrapad biff. Biff med lök. Små biffar. Bulta, hacka biff. Biff på Oxe. Nylander Matlagn. 52 (1822; rubrik). Biff med Madera-Vin. Schartau Fr. kock. 76 (1825; rubrik). Griljerad Biff på Engelskt sätt. Därs. (rubrik). Griljerad Biff. Lundqvist Sv. kock. 24 (1837; rubrik). Saften, som blifver under beefarne, hälles deröfver, och soja serveras till dem. Björklund Kokb. 73 (1847, 1860). När biffarne äro skurna, bultas de väl, formas jämna och beströs med salt och peppar. Hellman Kokb. 195 (1896). Tunna, väl bultade biffar. Hemmets kokb. 76 (1903, 1906). Biff i låda med ägg. Hoving Prakt. matmod. 178 (1905; rubrik). Biff à la Bismarck. Därs. 185 (rubrik). Biff à la Lindström. Zethelius Kalas- o. hvardagsm. 43 (1906; rubrik). — jfr PANN-, SJÖMANS-, SMÅ-, SMÖRGÅS-BIFF m. fl. — särsk.
α) om biffliknande anrättning af annat kött än oxkött l. af vegetabilier. Biff på Kalf. Nylander Matlagn. 54 (1822; rubrik). Af .. rensadeln skäras biffar. Dessa bultas lätt, formas runda, beströs med salt och peppar och stekas öfver ganska häftig eld. Hellman Kokb. 286 (1896). Biff af helgeflundra .. Fisken skäres i 3 cm. tjocka skifvor. .. De brynas. Hemmets kokb. 148 (1903, 1906). — jfr BJÖRN-, HJORT-, HÄST-, LEFVER-, REN-, RENKÖTTS-, SVAMP-, SVIN-BIFF m. fl.
β) bildl. Då passade den där rackaren på och började hacka biff på mig där jag låg och sprattlade. Cavallin Kipling Gadsby 98 (1897).
b) [jfr fr. bœuf à la mode, bœuf bouilli] om större stycke af biffen (se 2) som stekes i ugn l. gryta; särsk. i uttr.: biff à la mode, späckadt oxkött som stekes med kryddor o. rotsaker, biff bouilli, se BIFF-BULJI. Om ugnen är för varm, tages beefen ut och papperet borttages, ifall det skulle vara brändt. Björklund Kokb. 71 (1860; i fråga om anrättning af rostbiff). När biffen är väl genomstekt och mör, borttagas snörena, och köttet skäres i skifvor. Hellman Kokb. 203 (1896; i fråga om tillagning af rullbiff). Biff à la mode. Därs. 194 (rubrik). — jfr FAMILJE-, ROST-, RULL-, RUND-BIFF m. fl.
Anm. För biff à la mode användes äfv. den rent franska formen bœuf à la mode, anträffad tidigast i Oecon. 13 (1730).
2) kött på oxens länd hvilket företrädesvis användes till biff i bet. 1, biffkött (se d. o. 2). NF (1877). På den öfversta delen (af oxhalfvan), som genom ett vertikalt mot ryggraden gående, samt mellan 4:e och 5:e refbenen appliceradt snitt .. itudelas, särskiljer man en främre del, den s. k. refven samt en bakre del ”biffen”. Kjerrulf Köttbesigtn. 29 (1896). Benfri biff. Tidn. f. lev. 1905, nr 31, s. 1. jfr: Oxköttet är estimeradt af alla nationer; hvadan Engeländarne ha sitt kött, som de kalla bif, som de steka vivo igne. Linné Diet. 2: 202 (c. 1750). — jfr DUBBEL-, ROST-BIFF.
Ssgr: (jfr 1 b) BIFF-BULJI3~02. (ordet förekommer äfv. särskrifvet biff bouilli, t. ex. Langlet Kokb. 232 (1902), samt i rent fransk form bœuf bouilli, t. ex. Handb. i kokk. 95 (1846)) [jfr fr. bœuf bouilli] stycke oxkött som hoprullas, omlindas med tråd o. får steka l. koka med sopprötter. Beef-Bouilli. Björklund Kokb. 72 (1847, 1860; rubrik). Om man samtidigt med biffbuljien kokar buljong, kan buljien kokas tillsamman med denna. Hellman Kokb. 202 (1896).
(1) -KLUBBA~20. klubba afsedd att användas för bultning af biffkött. Tidn. f. lev. 1907, nr 34, s. 3.
(1) -KÖTT~2.
1) (†) biffstek (ss. maträtt). Nylander Matlagn. 52 (1822; rubrik). Den, som så behagar, kan till beefköttet servera lökpurée .., garnerad med små, brunstekta potatis. Björklund Kokb. 73 (1847, 1860).
2) = BIFF 2; äfv. om annat oxkött som lämpar sig till biffstek. Benfritt biffkött. Tidn. f. lev. 1900, nr 80, s. 1.
(1) -PAJ~2. i ugn gräddad maträtt bestående af biffar o. lök samt vanl. potatisskifvor hvarftals nedlagda i en form o. omgifna med smördeg. Hellman Kokb. 201 (1896). Hemmets kokb. 75 (1903, 1906).
(1 a) -REF~2. biffkött af oxrefven. Färskt oxkött, bestående af dubbellår, biffref, bringa samt hals och läggar. Tidn. f. lev. 1900, nr 44, s. 3.
-STEK~2, se d. o. —
(1 a) -SÅS~2. biffstekssås. (Ekenberg o.) Landin 769 (1894).
(2) -TE~2. [jfr eng. beef-tea] extrakt af oxkött. Liebigs biffté får man genom att behandla oxkött med kallt saltsyreblandadt vatten. Wretlind Läkareb. 4: 136 (1896).
Spoiler title
Spoiler content