SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BILDHUGGARE bil3d~hug2are, stundom (företrädesvis i bet. 2) bil3t~ (bi`ldthuggare Weste; b`illdhúggare Almqvist), m.||ig. (om kvinna nyttjas dock vanl. BILDHUGGARINNA); best. -en, äfv. -n; pl. =.
Ordformer
(bild- RARP 4: 622 (1651) osv. bilde- Rising Kiöph. 93 (1669). bildt- (bilt-) Rising Landb. 83 (1671), Bidr. t. Åbo hist. I. 11—12: 45 (1676), Rydberg Ath. 22 (1859, 1866) m. fl.; jfr: I ordet bildhuggare bör något t hvarken höras eller skrifvas. Freudenthal Rättskr. 39 (1881). Formen bildt- tyckes till omkr. 1850 hafva varit den vanliga)
Etymologi
[liksom d. billedhugger efter t. bildhauer; jfr holl. beeldhouwer samt BELÄTE-HUGGARE]
1) konstnär som utöfvar bildhuggarkonsten, skulptör. I Italien äro .. the bäste Mästare och Bildthuggare. Rising Landb. 83 (1671). Bildhuggaren och Belätzsnijdaren, uth-gröpa, skära, hugga Beläten (Stoder) uthaf Trää, och Steen. Gezelius Comenius Orbis 161 (1698); jfr 2. En Orator och en Poët, en Målare och en Bildthuggare, hafva alla et och samma ändamål, at lifligen föreställa, beveka och öfvertala. Adelcrants Præs. i VetA 1757, s. 12. (Grekernas) störste Bildthuggare voro Phidias och Praxiteles. Regnér Första begr. 2: 6 (1807, 1813). Efter allt hvad jag sett af nyare Bildthuggerikonstens alster, anser jag Sergel för den störste Bildthuggare i Europa. Stiernstolpe Arndt 4: 61 (1808). Figurerna i stycket (v. Essen af Runeberg) äro tecknade med den plastiska åskådlighet, att ej ens den ypperste bildthuggare skulle deri förmå öfverträffa skalden. Cygnæus 3: 279 (1861). Det är den åldrade imperatorn (J. Cesar), verldens envåldsherre, ej den unge patriciern, som bildhuggaren velat framställa. Rydberg Rom. d. 6 (1882). — bildl. Runeberg (var) i hela sitt diktarelynne främst .. bildhuggare efter grekisk typ. Z. Topelius (1882) hos Strömborg Runeberg 3: 197. — jfr PORTRÄTT-, STATY-BILDHUGGARE m. fl.
2) handtverkare som idkar bildhuggeri (se d. o. 2 a). Åthskillige handtwercken .. såsom Byggemestare, Timmermänn, Bildhuggare, Smeder. RARP 4: 622 (1651). Sammaledes finnes Sweriges Wapn tre Croner, af någon bilthuggare vthskurne på then ena främre stolen i Kyrkian (i G. Uppsala). Peringskiöld Mon. upl. 188 (1710). Timmermän, glasmästare, bildthuggare. Höpken 1: 166 (1740). Econ. annal. 1807, april s. 14. Bildhuggare .. (äger) rätt att utföra stenhuggeriarbeten. Löneavtal mellan arbetsgivarefören. o. Malmö bildhuggarefackfören. 1907, s. 5. — jfr DEKORATIONS-, HOF-, ORNAMENTS-BILDHUGGARE m. fl.
Ssgr: (1) BILDHUGGAR-310~ l. (när andra ssgsledens hufvudton hvilar på dess första stafvelse) 300~ l. BILDHUGGARE-3100~ -AKADEMI~1002 l. ~0102. Kongl. Målare och Bildthuggare Academien. Sthms hist. cal. 1770, s. 58. DA 1824, nr 136, s. 5. Dalin (1850).
(1, 2) -ARBETE~020, äfv. ~200.
1) af bildhuggare utfördt arbete, bildhuggeri. Trolle-Bonde Hesselby 113 (i handl. fr. 1700). Allehanda Snickare- och bildthuggarearbete af Eek eller annat trä. Tulltaxa på uthg. vahror 1715, s. 5. Det til Altaret uti Slotts-Capellet hörande Bildthuggare-arbetet, har Directeuren Larcheveque från många år tilbaka börjat. SP 1779, nr 258, s. 1024. Dalin (1850). SFS 1891, nr 64, s. 48.
2) (föga br.) bildhuggares arbete l. sysselsättning. Dalin (1850; betecknadt ss. föga br.).
(1) -ATELJE~102. Kauffmann Frankr. 255 (1883). Den af Sergel innehafda stora bildhuggareateliern. Sander i 3 SAH 10: 189 (1895).
(2) -BÄNK~2. En Bildhuggarebänk i fullkomligt stånd, med dertill hörande Verktyg. DA 1808, nr 79, s. 6.
(2) -GESÄLL~02. Växiö rådstur. prot. 1712, s. 411. Carlskr. veckobl. 1822, nr 11.
(2) -JÄRN~2. stäm- l. svarfjärnsliknande verktyg af varierande eggform hvilket användes vid bildhuggeri l. träsnideri. Förordn. ang. ink. vahror 1728, s. A 4 b. Weste (1807). Tekn. tidn. 1871, s. 177. C. Nordendahl hos Salomon Snick. 88 (1890).
(1, 2) -KITT~2. kitt som af bildhuggare begagnas att fylla sprickor l. fördjupningar med. Dalin Fr. o. sv. lex. (1842; under badigeonner). Kindblad (1867).
(1) -KONST~2. konst(en) att i fast ämne efterbilda (verkliga l. af fantasien skapade) föremål, i sht människor o. djur l. i analogi med människor l. djur tänkta väsen; i vidsträckt bem. omfattande äfv. bildgjuteriet, i inskränkt bem. motsatt detsamma; skulptur, plastik. Rel. cur. 97 (1682). Lustgångar .. hvaruti med Bildthuggare konst Gudinnans (dvs. Venus') märckvärdigaste äfventyrer föreställes. Ehrenadler Tel. 143 (1723). Målarekonsten och Bildhuggarekonsten efterbilda synbara föremål; den förra medelst linier och färgor på ytor, den sednare medelst verkliga kroppar. Lidbeck Psyk. 7 (1796). Utan den ädla marmorn skulle grekisk bildhuggarkonst ej uppnått en blomstring, inför hvars verk, äfven i deras stympade skick, vi ännu stå försänkta i beundran. Uppf. b. 3: 20 (1873). Målning och bildhuggarkonst idkade Nero med icke ringa framgång. Rydberg Rom. d. 136 (1882).
(1) -LERA~20. af bildhuggare vid modellering använd lera. SDS 1900, nr 28, s. 3.
(1, 2) -MASKIN~02. maskin för mångfaldigande af plastiska modeller. Den Wenzelska bildhuggaremaskinen, som skall reformera och revolutionera konstens och konstindustriens verld. AB(L) 1895, nr 274, s. 2. Den första bildhuggarmaskinen förekom på världsutställningen i Paris 1878 jämte piphufvuden med maskinskurna figurer. 2 Uppf. b. 8: 48 (1900).
(1) -MEJSEL~20. Schulthess (1885).
(2) -MÄSTARE~200. Läsn. f. folket 1897, s. 302.
(2) -RAM~2. (numera knappast br.) skulpterad l. snidad ram. Ett schillerie med 3 englar hållande en blomsterkrans, med svart bildthuggareram. Böttiger Drottningh. 128 (i handl. fr. 1719). Dessa Taflor .. bepryddes med Bildthuggare-Rammar mycket väl förgylte. Gjöding Kongsh. 111 (1754).
(1, 2) -REDSKAP~20 l. ~02. Serenius (1734; under pick).
(1) -SKOLA~20.
1) skola för bildhuggare. Af målare- och bildhuggareskolans (i akademien för de fria konsterna i Sthm) lärjungar utgöra nu ofta de qvinliga tredjedelen. Lundin N. Sthm 500 (1889).
2) om konstriktning inom bildhuggeriet. Olika bildhuggareskolor uppstodo (under medeltiden) inom olika stift. H. Hildebrand i Ant. tidskr. 2: 356 (1869).
(1, 2) -VERK~2. (föga br.) bildhuggeri (se d. o. 1 c o. 2 b). (I Danmarks kyrka) hafwer .. warit mächta wackre stolar framme i Choret, af Eek med Bilthuggare wercke .. kånstige och wäl vtharbetade. Peringskiöld Mon. upl. 273 (1710). Oedman Bahusl. 316 (1746). (Bland de moderna arbetena i Nationalmuseets skulpturafdelning) äro i synnerhet Sergels bildhuggarverk af mycket intresse. Lundin N. Sthm 490 (1889).
(2) -VERKSTAD~20 l. ~02. Öhrlander o. Leffler (1852). PT 1906, nr 270 A, s. 4. särsk. astr. om en viss stjärnbild på södra hemisfären. Melanderhjelm Astr. 1: 60 (1795). Under det De la Caille vistades på Goda Hopps-Udden (år 1751—54), ökade han Södra Hemisphérens Constellationer med .. 13: .. (däribland) Bildthuggare-verkstaden, (Apparatus Sculptoris). Klingwall Uranogr. 51 (1810).
Spoiler title
Spoiler content