SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PORTRÄTT pωrträt4 l. por- (pårrträ´tt Dalin), n. (HH XXI. 1: 4 (1709) osv.) ((†) r. l. m. KKD 10: 38 (1707), Dalin (1855)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. =, äv. (ss. r. l. m. alltid) -er ((†) portraits Schück VittA 3: 255 (i handl. fr. 1690), Kiellberg KonstnHandtv. Juv. 4 (1753); pl. best. portrairne Fatab. 1910, s. 218 (1755)).
Ordformer
(port- 1690 osv. pot(t)- 1624 (: kyrcko potret)1832. pourt- 16421709. purt- 1671. put- c. 1760. -trai 17341832. -traict 16421680. -trait 1690c. 1850. -traitt(e) 17821876. -tre (, ) 17241805. -tret 1624 (: kyrcko potret)1760. -troit 1671. -trät 17731880. -trätt c. 1785 osv.)
Etymologi
[liksom t. porträt, eng. portrait, av fr. portrait, p. pf. av ä. fr. portraire, framställa, av lat. protrahere, draga fram, släpa fram, av pro-, fram (se PRO, pref.1), o. trahere, draga (se DRAGA, v.)]
1) avbildning av person (i hel l. halv figur) l. av persons ansikte l. huvud; stundom äv. om dylik avbildning av djur; jfr KONTERFEJ, SKILDERI. Ett porträtt av (ngn gg äv. ) ngn. — jfr BARN-, DUBBEL-, FAMILJE-, HELSIDES-, KABINETTS-, MEDALJ-, MINIATYR-, UNGDOMS-PORTRÄTT m. fl. —
a) målat l. litograferat (l. skulpterat l. modellerat o. d.) porträtt; i fackspr. ofta motsatt: fotografi (jfr b). RP 11: 39 (1645). Bröstbild eller Portré uti vax, af konung Christian den 5:te. HusgKamRSthm 1724—26, s. 550. Linné SvArb. 1: 11 (1749; om bild av orm). Portraiterne. Lenngren (SVS) 2: 174 (1796; dikttitel). Ernst Josephson målade flera utmärkta porträtt. SvH 10: 280 (1909). Det .. fruktansvärda porträttet på honom (dvs. djävulen). GbgMP 1949, nr 209, s. 6. jfr BtHforsH 1: 142 (1624). särsk. i pregnant anv., om avbildning som företer mycket stor l. största möjliga likhet med den porträtterade. Alla de (på målningen) skildrade personerna sägas vara noggranna portraiter. Atterbom Minn. 339 (1818). Scheutz Ritk. 213 (1832).
b) gm fotografi l. (förr) dagerrotypi framställt porträtt. Färglagda daguerrotypiska porträtter. Almström Tekn. 2: 667 (1845). Porträtt tages .. aldrig i direkt solljus. Roosval Schmidt 56 (1896). (Fotografens) porträtt hade .. en slående likhet med modellen. FotogrÅb. 1950, s. 106.
c) i utvidgad l. bildl. anv. (jfr 2).
α) (numera knappast br.) mer l. mindre naturtrogen avbildning av dött föremål l. naturföreteelse o. d. Ehrensvärd (SVS) 1: 237 (1782). Rottmanns landskap, hvilka visa ett .. porträtt af en bestämd nejd. Ljunggren Est. 2: 318 (1860). särsk. (†): plan l. ritning över stad o. d. Lenæus sendes därhän att taga pourtraict af (Örebro). RP 9: 411 (1642). Därs. 427.
β) om person som liknar ngn: avbild; äv.: personifikation (av ngt). Remmer Högf. 81 (1818). (Lord Ashton) är ett fulländadt portrait af en hel menniskoclass. Hwasser VSkr. 2: 289 (c. 1850). Carl Ivarsson Landtmannapartiets famösa ledare .. är .. ett lefvande porträtt av Delands ’Conjander'. Edholm SeklSlut 166 (1881).
γ) (föga br.) bildl.: bild; avbildning; jfr 2. CAEhrensvärd Brev 1: 54 (1782). Är poesien tidens ideala porträtt .. så måste den också anse den praktiska andens stora rörelser och strider för genomgripande. SKN 1845, s. 274. PedT 1896, s. 425.
δ) (vard.) ansikte, anletsdrag. Du .. såg dyster ut i porträttet som en likbjudare. Essén KessGen. 139 (1915). Lindqvist Herr. 224 (1917).
2) [jfr 1 c] (noggrann) skildring l. beskrivning l. karakteristik i ord (tal l. skrift) av person (l. personer) l. av persons egenskaper l. karaktär o. d.; äv. om skådespelares tolkning l. framställning av en rollfigur; förr äv. i uttr. göra ngn ngns porträtt, beskriva ngn för ngn. Jag underlät intet vid samma tillfälle att giöra honom Sültmans pourtrait. HH XXI. 1: 15 (1709). Man läser nu ej mera Argus, ty sederna äro ej mer de samma, och porträtten föråldrade. Leopold 5: 433 (1799). Under .. de senare akterna, stod .. (skådespelarens) psykologiska porträtt av Alceste lika levande och ädelt avtonat (som förr). SvD(A) 1931, nr 23, s. 10. 3SAH LII. 2: 351 (1941). — särsk. (tillf.) i utvidgad anv., om beskrivning av l. redogörelse för ngt; förr äv. i uttr. porträtt över ngt. Roswall Crusius PortrVet. A 3 a (1738). (Tegnér) har i ett skönt stycke, kalladt ”Sången”, på sätt och vis gjort ett porträtt af sitt eget skaldskap. Sturzen-Becker SvSkönl. 89 (1845).
Ssgr (i allm. till 1 a): (1 b) PORTRÄTT-ALBUM. album avsett för (fotografiska) porträtt; äv. bildl. Wikner Tank. 230 (1872; bildl.).
-ARKIV. jfr arkiv 1. 2NF 38: 659 (1926). Index över svenska porträtt 1500—1850 i Svenska porträttarkivets samlingar. Strömbom (1935; boktitel).
(1 a (slutet)) -ARTAD, p. adj. liknande ett porträtt; i sht i fråga om noggrann avbildning l. imitation. Ljunggren Est. 1: 193 (1856).
-BILD.
1) porträtt (i bet. 1 a, b). Bagge Wendt 89 (1835). Roosval Schmidt 17 (1896). Är porträttbild utförd efter beställning, må den ej af konstnären efterbildas utan samtycke af den, som beställningen gjort. SFS 1897, nr 46, s. 8. Fornv. 1946, s. 348.
2) bildl., = porträtt 2. NF 2: 983 (1878). Litterära porträttbilder. 2NF 34: Suppl. 948 (1923).
-BILDHUGGARE~0200. bildhuggare som arbetar med porträttskulptur. Dietrichson SkandKonstexposSthm 88 (1866).
-BILDHUGGERI. abstr.; jfr -bildhuggare. Eichhorn KonstH 78 (1881).
-BROSCH. brosch med porträtt. Kleen Kvinn. 157 (1910).
-BYST. särsk.: byst (se d. o. 1) med stor porträttlikhet; motsatt: idealbyst. Estlander KonstH 464 (1867). Unnerstad Snäckh. 255 (1949).
-DRAG. jfr drag 27; särsk. bildl.; jfr porträtt 2. Ljunggren SmSkr. 2: 145 (1879; bildl.). 3SAH 10: 222 (1895).
-ETSNING. jfr etsning 2 slutet. 2UB 10: 293 (1907).
-FIGUR. porträttlik avbildning av person l. figur i målning l. skulptur o. d. KatalNordKonstutstGbg 1881, s. 39. (Lysippos) utförde helst bilder av idrottsmän och porträttfigurer. Kjellberg GrekRomK 204 (1932).
(1 b) -FOTOGRAF. NF 5: 124 (1881). Dædalus 1932, s. 100.
(1 b) -FOTOGRAFERING. Roosval Schmidt 35 (1896).
(1 b) -FOTOGRAFI.
1) abstr., motsv. fotografi 1. Roosval Schmidt 87 (1896).
-FRAMSTÄLLNING~020. abstr. o. konkret. Upmark Lübke 185 (1872; abstr.). Kjellberg GrekRomK 309 (1932).
-FRIMÄRKE~020. frimärke med personporträtt. Alsenius Postfrim. 3 (1930).
-GALLERI. galleri (se d. o. 5) med l. (allmännare) samling av porträtt; ofta oeg., om i bokform o. d. utgiven samling av porträtt; äv. bildl., om samling av porträtt (i bet. 2). Thorild 4: 98 (1794). Svenskt Porträttgalleri. (1895; boktitel). (Levertins) novellistiska fantasi spelar rikt i porträttgalleriet. 3SAH LIV. 2: 251 (1943).
-GRAVYR. abstr. o. konkret. MoB 3: 131 (1773; abstr.). SFS 1894, nr 19, s. 1 (konkret).
-GRAVÖR. 2UB 10: 281 (1907).
-GRUPP. särsk.: porträtt av en grupp personer. Dietrichson SkandKonstexposSthm 63 (1866).
-HUVUD. målat l. graverat l. skulpterat o. d. (porträttlikt) huvud. Eichhorn Stud. 3: 165 (1878, 1881).
(1 b) -KAMERA.
-KATALOG. jfr -matrikel.
-KOMPOSITION. jfr komposition 6; särsk. konkret. 3SAH 10: 144 (1895; konkret).
-KONST. jfr konst 4; äv. bildl., särsk. motsv. porträtt 2. Rydberg RomD 42 (1877). Vetterlund Skissbl. 345 (1914; bildl.).
-KONSTNÄR~02, äv. ~20. jfr -konst. Eichhorn Stud. 3: 178 (1877, 1881).
-LANDSKAP~02, äv. ~20. (föga br.) målning som utgör en noggrann avbildning av landskap; jfr porträtt 1 c. 2NF 23: 1016 (1915).
-LIK, adj. om avbildning: som (slående) liknar originalet; äv. (om egenskap hos avbildning o. d.): som ger intryck av sådan likhet; äv. (föga br.) i uttr. porträttlik ngn, om figur på målning o. d.: som visar porträttlikhet med ngn; äv. bildl., särsk. motsv. porträtt 2. Atterbom Minn. 220 (1817). Flickorna .. (viskade att) en af de badande å taflan var porträttlik kyrkoherde Strandin. Hedenstierna Svenssons 195 (1903). Östergren (1935; bildl.).
-LIKHET~02, äv. ~20. [väsentligen avledn. av -lik] egenskapen att vara porträttlik; äv. bildl., särsk. motsv. porträtt 2. Lysander RomLittH 115 (1858). Östergren (1935; bildl.). SvFotogrT 1946, s. 51.
-MAKARE. (†) person som framställer porträtt. Björnståhl Resa 1: 309 (1771).
-MASK; pl. -er. jfr mask, sbst.2 C. Nordensvan KonstH 397 (1900). Strömbom EgyptK 218 (1928).
-MATRIKEL. matrikel innehållande porträtt. FörhLäkS 1909, s. 81.
-MEDALJ. jfr medalj 2. TT 1897, Allm. s. 313.
(1 a, b) -MIN, r. (mera tillf.) min som man anlägger, då man skall porträtteras, l. som är vanlig på porträtt. Hedberg Torpa 145 (1888).
-MYNT. jfr -frimärke. SvFolket 5: 369 (1939).
-MÅLARE. jfr målare, sbst.2 3; äv. bildl. PT 1758, nr 50, s. 4. Macchiavelli, den irreligiösa och omoraliska statskonstens lärare och porträttmålare. Thomander 2: 165 (1846). jfr miniatyr-porträttmålare.
-MÅLARINNA. jfr -målare. Eichhorn Stud. 2: 151 (1869, 1872).
-MÅLERI~002 l. 01004. abstr. SP 1792, nr 73, s. 3.
-MÅLERSKA. Skarstedt Herdam. 387 (1880).
-MÅLNING. abstr. o. konkret; äv. bildl.; jfr porträtt 2. Björkegren 2141 (1786; abstr.). 3SAH LVI. 3: 151 (1845; bildl.). Romdahl NordeurBildK 130 (1926; konkret).
-MÄSSIG. Atterbom Minn. 417 (1818). Ansiktet (på en målad bild) har en porträttmässig karaktär. BtSödKultH 17: 22 (1921).
(1 b) -OBJEKTIV, n. fotogr. objektiv med stor öppning o. stor brännvidd, använt vid framställning av fotografiska porträtt. Nyblæus Fotogr. 5 (1874).
-PLAKETT. jfr -medalj. PT 1910, nr 181 A, s. 2.
-PLASTIK. jfr -skulptur. Rydberg Varia 218 (1891, 1894).
(1 a, b) -RAM. tavelram till (målat) porträtt; fotografiram. Freja 1880, s. 134 (till fotografi). GustStil 29 (1926; till målat porträtt).
-RING. (förr) fingerring med porträtt(medaljong). 1MinnNordM IV. 2: 3 (1882).
-RITARE. (tillf.) porträttecknare. AB 1865, nr 258, s. 2.
-SAMLING. konkret; äv. oeg. l. bildl.; jfr -galleri. Schück VittA 5: 669 (i handl. fr. 1787). DA 1825, nr 178, s. 3 (bildl.). 2SvKulturb. 3—4: 116 (1935).
-SIGILL. (förr) sigill med porträtt (av ägaren). 2NF 25: 421 (1916).
-SKILDRING. abstr. o. konkret: porträttmålning; porträtt. Romdahl PorträttmH 9 (1907; abstr.). Lindblom Rokokon 104 (1929; konkret).
-SKISS. äv. bildl. BaltUtstMalmö 1: 100 (1914).
-SKULPTUR. abstr. o. konkret. NF 2: 521 (1877; abstr.). Almquist VärldH II. 2: 338 (1931; konkret).
-STATYETT. jfr -byst. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 2.
-STEN. [jfr t. porträtstein, eng. portrait stone] (förr) i kanten fasetterad flat diamant använd över porträtt i porträttring o. d. JournManuf. 4: 114 (1834). Nisbeth 253 (1867).
-STICK. kopparstick som utgör ett porträtt. 2NF 9: 1453 (1908).
-STIL. stil vari porträtt utföras. SvLitTidn. 1820, sp. 471. Fatab. 1933, s. 145.
-STUDIE. konkret; äv. bildl., särsk. motsv. porträtt 2. Eichhorn Stud. 3: 164 (1878, 1881). NF 20: 672 (1897; bildl.).
-STYCKE. (tillf.) stycke l. bit av porträtt. BtHforsH 1: 142 (1624).
-SVARV. (förr) svarv för framställning av porträttmedaljonger. DA 1824, nr 62, s. 5.
-TAVLA. (mera tillf.) KatalFinKonstindUtstHfors 1881, 5: 63.
-TECKNARE. Engström Aftongl. 222 (1932).
-TECKNERSKA. Lundin NSthm 344 (1888).
-TECKNING. abstr. o. konkret. Eichhorn Stud. 2: 202 (1872). 2NF 38: 136 (1925; konkret).
-UTKAST~02. jfr -skiss. 3SAH 10: 150 (1895).
-UTSIKT~02. (numera knappast br.) målning som utgör en avbildning av ett landskap o. d.; jfr porträtt 1 c α. NF 8: 1379 (1884).
(1 b) -VISITKORT~002, äv. ~020. (förr) fotografi i visitkortsformat som användes ss. visitkort. Björkman (1889). Fyris 1894, nr 59, s. 1.
-VÄRK, n. särsk.: bokvärk bestående av porträtt (o. kommentarer till dessa). Porträttverket ”Svenska konungar och deras tidehvarf”. NF 4: 274 (1880).
Avledn. (i allm. till 1 a): PORTRÄTTERA, se d. o.
PORTRÄTTIST104, m.||ig. [jfr t. porträtist, eng. portraitist, fr. portraitiste] (i fackspr.) porträttör. Bagge Wendt 186 (1835). SDS 1951, nr 300, s. 4.
PORTRÄTTUR, r. l. f. (Pfeiffer (1837)) l. n. (äv. -ture) [jfr eng. portraiture; av fr. portraiture, eg.: porträtterande] (†) porträtt; porträttmålning; äv.: porträttsamling. Begäres allerödmjukeligast, att .. Arf-Prinsens och Prinsessans Kongl. portraiturer kunde ad vivum blifwa rijtade. AntecknSaml. 86 (1683). Den .. bästa delen af samlingen .. utgör ett sammanhängande Historiskt Portraitur. Stiernstolpe Arndt 1: 46 (1807). Pfeiffer (1837).
PORTRÄTTÖR104, m.||ig. (förr äv. -eur) [jfr t. porträtör]
1) person som framställer porträtt gm målning l. grafik l. skulptur o. d.; stundom äv. motsv. 1 b: porträttfotograf. BoupptVäxjö 1813. En medelmåttig porträttör, eller helst en fotograf, åstadkommer en nära likhet. Larsson PoesLog. 107 (1899). HågkLivsintr. 12: 331 (1931). FotogrÅb. 1950, s. 105 (om fotograf). jfr barn-, skugg-porträttör.
2) bildl.: person som i ord beskriver ngn, litterär skildrare av person(er); jfr porträtt 2. Snoilsky 5: 199 (1897). Stiernstedt Mitt 2: 84 (1930).
Spoiler title
Spoiler content