publicerad: 1910
BILLIGHET bil3ig~he2t (bi`llighet Weste), r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara billig.
a) till BILLIG 1 a, i fråga om förhållande, handling, handlingssätt, behandling o. d.: rättmätighet, rättfärdighet, (naturlig) rättvisa, moralisk rätt; hvad som är skäligt l. rimligt; ofta i förb. med l. efter (all) billighet, förr äfv. efter billigheten, rättvisligen l. (jfr γ) med (allt) fog; mot (all) billighet, orättvist, mot all rättvisa l. (jfr γ) utan fog, utan berättigande. Civ. instr. 16 (1547). (Jag har) förmantt (honom) att han icke skulle öfver billigheten lata besvera almogen. Oxenst. brefv. 5: 187 (1623). Effter skääl och billigheet. Svar på thet danske manif. 1644, s. Q 1 b (i handl. fr. 1636). Vår Lag (håller) sig aldeles vid then naturliga billigheten. Nehrman Inl. t. jur. civ. 145 (1729); jfr α. (K. IX) viste .. altid stödja sig på lagen, ehuru billigheten dervid ofta syntes lida. Dalin Hist. III. 2: 645 (1762); jfr α. Billigheten eller den sanna och höga Rättvisan .. (är) den mest gudomliga af en Konungs Rättigheter. Denna Billighet hette hos Romarne æquitas: Jemnhet, eller ett rätt Mått ... Billigheten .. består endast deruti, att måtta och rätta menniskors ofullkomliga Lag efter Guds fullkomliga Lag. Thorild 3: 188 (1792); jfr α. Kostnader, som blifvit gjorda för (havereradt) fartyg och last, .. skola efter billighet fördelas på de föremål, för hvilkas skull de tillkommit. FFS 1873, nr 20, s. 44. — jfr HJÄRNE-BILLIGHET. — särsk.
α) i sht jur. till BILLIG 1 a α. De Lolme Engl:s const. 1: 86 (1809). Är .. fråga om tolkning af en tvetydig Lag, så är det .. riktigt, att tolka Lagen så, att den öfverensstämmer med Billigheten, hellre än med så kallad sträng Rätt. Schrevelius Civilr. 1: 33 (1844, 1851). Konungen (i England lät) sin kansler och sitt kungliga Råd döma efter billighet. Svedelius Statsk. 2: 84 (1868). I sin populära betydelse innefattar Equity (i engelsk rätt) hvad vi beteckna med billighet, det som i afhandlingar enskilda emellan är grundadt på naturlig rättvisa, i redbarhet såväl som i rätt, det som härflyter ex æquo et bono. Fahlcrantz Rätteg.-väs. i Engl. 10 (1885). Billighet var ett för det germanska rättsväsendet (urspr.) främmande begrepp. Winroth Äkt.-hindren 4 (1890). Fahlcrantz Rättf. i rättsskipn. Tillägn. VI (1903).
β) i förb. billighet och rättvisa (l. rätt), l. rättvisa (l. rätt) och billighet; jfr BILLIG 1 a β. Öfverensstämmande med billighet och rättvisa. Att vij .. måtte unna henne rätt och billighet. RP 8: 179 (1640). Där den Ringare saknar Billighet och Rätt, där tror han sig icke heller sjelf vara förbunden at göra rätt. Lanærus Försök 98 (1788). Efter rättvisa och billighet. Tegnér 5: 52 (1806). Efter billighet och rätt. Auerbach o. Blomqvist (1907).
γ) till BILLIG 1 a γ: fog, berättigande. Lange Likpr. ö. N. Norby 41 (1744). Några (af Vetenskapsakademiens utländska ledamöter) hafva .. med mycken billighet blifvit utstrukne. P. Bjerchén (c. 1760) hos Linné Bref I. 3: 220. K(onung) Waldemar blef öfver detta upror med all billighet mycket förtörnad. Lagerbring 1 Hist. 2: 269 (1773). Sådana friheter, som de (dvs. lybeckarna) efter billigheten kunde begära. Därs. 3: 299 (1776). Man kan .. ej med billighet fordra, att jag skall vara sällskapsman, derföre att jag är nog olycklig att vara informator. Tegnér 5: 26 (1803). Ingen kan med någon billighet upprepa det ofta hörda påståendet, att dessa tal (dvs. talmännens tal vid riksdagens öppnande) sakna betydelse. Samtiden 1871, s. 579.
b) (numera knappast br.) till BILLIG 1 b, i fråga om person: rättrådighet, rättvisa. (E. af Sotberg) var en i alla afseenden redlig man, full af ära, rättvisa, billighet, och af en sällsynt, men foglig uppriktighet. Rosenstein 1: 30 (1782); jfr 2. Det fins i hvart förnuft, i hvart hjerta, en grund af klar billighet. Leopold 3: 131 (1798, 1816). Förf:s omdöme om Kellgrens kritiska billighet. L. Hammarsköld (1804) hos Hjärne Dag. f. drabbn. LXXIV.
2) till BILLIG 2: hofsamhet, humanitet; medgörlighet; skonsamhet, mildhet, välvilja. (Ammoniterna gifva jabesiterna) stillstånd eller respijt så länge, icke utaf billigheet eller någon miskunsamheet, uthan utaf ijdel högfärd och ståltheet. Rudbeckius Kon. reg. 145 (1615); jfr 1 b. Drotzeten och Her Clas Flemmingh (förordnades) till att gå neder på gillstufun att tala medh Almogen och den till all billigheet disponera. RP 4: 152 (1634). Eho som föredrager sin egen ähra fram för menniskilige billigheten är en Missfödzel af Högfärd. Ehrenadler Tel. 442 (1723; fr. l'humanité). (K. XII o. hans omgifning) tyckte bäst vara, at skaffa fred med Dannemark och bringa Czaren til billighet. Loenbom M. Stenbock 2: 188 (1758); jfr 3. Billighet (är), at vi icke utsträcke våra fordringar af andra längre, än deras omständigheter och förmögenheter tåla. Boëthius Nat. sed. 132 (1782). (Jag) önskar .. at detta Försök (dvs. Flora Virgiliana) må med billighet bedömmas. Retzius Flora Virg. Föret. 6 (1809). Som ledamot af akademiska konsistorium och examinator inom filosofiska fakulteten gjorde Tegnér sig känd och älskad för oväld, fördomsfrihet och billighet. Kahl Tegnér 105 (1851, 1868). Den onda säjden hade .. af Oden själf pröfvats ... Vanerna måste påminna härom .. för att beveka hans sinne till billighet. Rydberg Gudasag. 143 (1887). Lagerlöf Hom. Od. 212 (1908). — jfr OBILLIGHET.
3) (†) till BILLIG 3: förnuft. Hon .. gaf offenteligen tilkänna, at hon intet ville öfverskrida billighetenes skranckor vti sin sorg (öfver sin mördade make). Humbla 32 (1740). Bringa till billighet mettre à la raison, faire entendre raison à qlcn. Weste (1807); jfr 2. — jfr OBILLIGHET.
4) till BILLIG 4. — särsk. till BILLIG 4 a slutet. (Utställningsartiklarna) voro .. samlade från flera olika länder med lika afseende på godhet, som på billighet i pris. Bremer G. verld. 1: 131 (1860); jfr 5. — (†) konkretare: ringa summa penningar. (Ridderskapet anhåller) Att Ridd: och Adelen sådantt (dvs. drottningens anställande af ”beridare, språk- o. dansmästare”) motte till goda åthniuta så att den Wexande Vngdommen för een Billighett vnder dehres exercitier sigh må öfwa. RARP 3: 92 (1638). — jfr PRISBILLIGHET.
a) till BILLIG 5 a, i fråga om sak: låg anskaffnings- l. anläggnings- l. underhållskostnad, lågt pris. Entusiasmen 1809 härledde sig från (kanal-) förslagets billighet. Hade det varit uppgjordt på sex millioner, skulle icke en riksdaler blifvit tecknad. De Geer i 3 SAH 1: 144 (1886). Auerbach o. Blomqvist (1907).
b) till BILLIG 5 b, i fråga om person. Minuthandlarne (hafva) icke sällan för regel att, i ändamål att locka kunder och få anseende för ”billighet”, sälja vissa ”större artiklar” (t. ex. socker) med ringa eller ingen vinst och i stället låta kunderna betala så mycket mera för andra varor. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 80 (1891).
(5) -BLAD~2. billighetstidning. Beckman Amer. stud. 2: 116 (1883). Billighetsblad uppstodo (när trämassepapperet infördes), som nöjde sig med 2 à 3 öre (för lösnummer). Sylwan Mod. press. 81 (1906). —
(5) -DAG~2. vid utställning, museum l. dyl.: dag på hvilken inträdesafgiften är nedsatt. Billighetsdagar .., vid hvilka .. entrépriset till utställningen nedsättes. AB 1896, nr 266 A, s. 3. Redog. f. Nord. mus. 1907, s. 30. —
(1 a α) -DOMARE~200. De Lolme Engl:s const. 1: 87 (1809). (L. T. Almqvist) ansågs .. såsom nog mycket billighetsdomare, hvilken icke gärna lät sig bindas af lagens bokstaf att begå orättvisor. De Geer Minnen 1: 211 (1892). särsk.: domare vid billighetsdomstol. De Lolme Engl:s const. 1: 88 (1809). —
(1 a α) -DOMSTOL~20 l. ~02. om ä. eng. förh.: domstol vid hvilken dömes (icke efter ”common law” utan) efter ”equity”, en sund o. naturlig o. allsidig uppfattning af rättsfallet, l. efter tillämpliga ä. dylika domar. De Lolme Engl:s const. 1: 86 (1809). Ej sällan användes (uttr. common law) .. för att beteckna den rätt, som tillämpas af de allmänna domstolarna, i motsats till de rättsbruk och rättsregler, som användas vid billighetsdomstolarna (”court of chancery”). NF 3: 503 (1879). —
(5) -FÖRESTÄLLNING~1020. föreställning (på teater, cirkus o. d.) med nedsatt inträdesafgift. GHT 1895, nr 235 A, s. 3. PT 1904, nr 105 A, s. 3. —
(1) -GRUND~2. grund l. skäl fotad(t) på billighet; jfr -SKÄL. Att gifva gehör åt de billighetsgrunder, som någon gång .. tala för en prescription i Criminalfall. Biberg 3: 405 (c. 1823). Svedelius Statsk. 4: 118 (1869). Gifva arrendatorn rätt att .. få arrendesumman efter billighetsgrunder bestämd för 15 år framåt. 2 NF 12: 866 (1909). —
(1 a α) -GRUNDSATS ~20 l. ~02. I allmänhet gällde vid denna domstol (dvs. areopagen) mera billighetsgrundsatser än stränga juridiska principer. NF 1: 1002 (1876). —
(1) -HÄNSYN ~20 l. ~02. De af akademien sjelf framhållna skäl och billighetshänsyn. Ljunggren SAHist. 2: 119 (1886). E. Sahlin i Ped. tidskr. 1895, s. 50. särsk. till 1 a α. Fahlcrantz Bona fides 5 (1906). —
(5) -KRAM~2. De små (gatförsäljar-)stånden med leksaker, billighetskram och glitter. Ramsay Fr. barnaår 5: 70 (1905). 1850—1870-talen, krinolinens och det utländska billighetskramets gyllene tid. PT 1908, nr 60 A, s. 3. —
(5) -KURS~2. SD(L) 1893, nr 146, s. 10. En billighetskurs i franska språket för mindre bemedlade personer. AB 1894, nr 3, s. 1. —
(1, 2) -KÄNSLA~20. Lehnberg Pred. 3: 166 (c. 1800). Den billighetskänsla, utom hvilken ingen fördragsamhet har rum bland menniskor. Wallin 1 Pred. 2: 456 (c. 1830). Både rättvisa och billighetskänsla förbjuda att väga hvart förfluget ord .. på gullvikt. A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 1: XXX (1901). —
(1 a α) -LAG~2. Som ett supplement till denna (dvs. common law) (framväxte) andra rättsbestämmelser, .. som gå under namn af Equity, hvilket skulle kunna återgifvas med billighets- el. förmildringslag. Borg Eng. samhällsförh. 36 (1896). —
(5) -MATINÉ ~102. matiné med relativt låg inträdesafgift. PT 1898, nr 81 A, s. 3 (annons). Därs. 1908, nr 229 A, s. 4. —
(5) -PRESS~2. om tidningar med lågt prenumerations- o. lösnummerpris. Det afgörande steget i riktning mot de senaste årens billighetspress togs af den med 1887 års ingång startade ”Stockholms Nyheter”. Stockholm 3: 237 (1897). Sylwan Mod. press. 86 (1906). —
-PRINCIP~02.
(1 a α) -RÄTT ~2.
1) abstr. (De s. k. heliga under engelska republiken ville) med ens omdana hela det bestående rättsväsendet; den gamla på statut hvilande allmänna lagen .. skulle revideras och kodificeras, den modernare billighetsrätten och dess domstol .. upphäfvas. Stavenow Eng. rev. 154 (1895).
2) (föga br.) konkret: billighetsdomstol. Billighets-rätter (Court of eqvity). De Lolme Engl:s const. 1: 86 (1809). —
(1) -SKEN. (†) sken af rättvisa. Ehuruwäl alt, under itt BilligheetsSkeen, tyckes komma öfwer eens med Rijksens Stadgar och Rätt. Siam 9 (1675). —
(1) -SKÄL~2. skäl grundadt på billighet; jfr -GRUND. Carlson Hist. 4: 318 (1875). Odhner G. III 1: 322 (1885). Ecklesiastikministern (anser) billighetsskäl tala för att staten måtte bereda honom (dvs. den utblottade) någon ersättning. Smål.-p. 1890, nr 9, s. 2. —
(5) -TIDNING~20. tidning med lågt prenumerations- o. lösnummerpris; jfr -BLAD. SD 1893, nr 10, s. 5. ”Dagens Nyheter”, hvilken på grund af .. sin karakter af billighetstidning sågs öfver axeln af den öfriga pressen. Stockholm 3: 234 (1897). 2 NF 10: 1488 (1909). —
(5) -TÅG~2. järnvägståg till hvilket försäljas biljetter till nedsatt pris. AB 1898, nr 158, s. 2. —
(5) -UPPLAGA ~020. bokupplaga med nedsatt l. lågt pris. NF 2: 805 (1877). Billighets-upplagorna för massorna. Söderblom När stund. växla 74 (1909). —
(5) -VERK~2. litteraturverk som säljes till nedsatt l. lågt pris. GHT 1895, nr 241 B, s. 1. SD(L) 1901, nr 587, s. 3. —
(6) -VITS~2. Denna burleska akt med sina billighetsvitsar och melodramatiska effekter. SvD(L) 1910, nr 40, s. 4 (om tredje akten i Rostands skådespel Chantecler).
Spoiler title
Spoiler content