SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PRIS pri4s, sbst.3, n. (Psalt. 40: 4 (öv. 1536) osv.) ((†) r. l. m. Joh. 5: 41 (NT 1526), Böttiger 1: 49 (1856)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. (i bet. I 1, III 1) = (KlädkamRSthm 1726, s. 114 (: prisen, pl. best.) osv.) l. (numera företrädesvis i bet. I 1 o. där vanl.) -er32 (Ekeblad Bref 1: 141 (1652; i bet. III 1), VDAkt. 1760, nr 161 (i bet. I 1) osv.).
Ordformer
(price 1757. priis (-ij-, -ss, -sz) 15261708. pris 1541 osv. prise 1768. prise- (i ssgr) 1538 (: prijsebook)1786 (: Prise-Skrifterne). priss c. 16201729. prys (-ÿ-) 1602 (: prysvärd)1699. pryss (-ÿ-) 16091689)
Etymologi
[fsv. pris, m.; jfr d. pris, senisl. príss, mlt. o. mht. prīs, t. preis, eng. price, prize; av fr. prix, av lat. pretium, värde, vad ngt kostar, lön, belöning (jfr PRETIOSA)]
I. i fråga om försäljning l. köp samt i närstående anv.
1) (så l. så stor) pänningsumma (l. annan mängd av ekonomiska värden) som säljaren av ngt mottager l. betingar sig l. har att mottaga av köparen ss. full ersättning för det han lämnar; vad ngt kostar. Höga, låga, billiga, förmånliga, rimliga, skäliga, oskäliga priser. Höja, sänka (förr äv. fälla), dyrka upp, hålla uppe priset (på ngt). Priset (på ngt) stiger (förr äv. växer), faller, sjunker. Stigande, fallande, sjunkande, vikande, bestämda, fasta, fixa, oförändrade priser. Allting har fallit, stigit i pris (förr äv. i priset). De kunde inte enas om priset. OxBr. 11: 144 (1625). När aftrecken (dvs. avsättningen) är stor, så vexer (dvs. stiger) priset, och när den minskas, så minskas och priset. RP 12: 298 (1648). Et ryckte har utbredt sig på vår ort, at alla Fabriqves varor nu skola stiga i priset. Posten 1769, s. 420. Ju lägre priset sättes, dess större kan i de flesta fall kretsen af köpare blifva. EkonS 1: 64 (1891). Cassel TeorSocEkon. 296 (1934). — jfr ANNONS-, ARBETS-, AUKTIONS-, BILJETT-, BOK-, BRUTTO-, CIF-, DETALJ-, DYRTIDS-, ENGROS-, ENHETS-, FABRIKS-, FANTASI-, FOB-, FÖRKRIGS-, FÖRSÄLJNINGS-, GENOMSNITTS-, GOTTKÖPS-, GROSSHANDELS-, GRUND-, GULASCH-, HOTELL-, HYRES-, HÄST-, HÖ-, IMPORT-, INKÖPS-, KILO-, KOL-, LIVSMEDELS-, MARKEGÅNGS-, MARKNADS-, MAXIMI-, MINIMI-, MINUTHANDELS-, MISS-, NETTO-, NORMAL-, NU-, O-, OCKER-, OCKRAR-, PAPPERS-, RAM-, RIKT-, RÖVAR-, SALU-, SILVER-, SJÄLVKOSTNADS-, SMÖR-, SPANNMÅLS-, TRÄVARU-, UNDER-, VAN-, VARU-, VRAK-, ÖVER-PRIS m. fl. — särsk.
a) bestämt av god, bättre, bäst; jfr GOD 8 a, BÄTTRE 1 c. Serenius (1741). För .. (plankor o. bräder) erhåller man i utlandet ett godt pris. Hagfors FolkskSpr. 1: 23 (1897). särsk. styrt av prep. för (jfr c); numera företrädesvis i uttr. för gott pris, billigt; ofta bildl. (jfr h). För godt pris. Lindahl o. Öhrling (1780). (Antikvitetskollegiet) var ej sinnadt att släppa Rudbeck för så godt pris. Annerstedt Rudbeck Bref clxiv (1905).
b) (ngt vard., numera mindre br.) i uttr. (ett) sjungande (förr äv. klingande) pris, (för köparen) ytterst förmånligt pris, mycket billigt pris. Leopold (SVS) II. 1: 126 (1781). ”Sjungande pris” — sa' gardisten, stal lakanen. Holmström Sa' han 71 (1876). Östergren (1935).
c) styrt av prep. till l. för (jfr a slutet), i vissa fall äv. efter (förr äv. om) i uttr. som bestämma ett tänkt l. utsatt huvudord med bet.: sälja(s), köpa(s), få(s), vara till salu o. d. Till l. för det priset, ett sådant pris går det inte att sälja, få köpa det l. det. Sälja, köpa ngt till dagens pris, till gängse pris, till nedsatt pris. Få ngt för halva priset. OxBr. 11: 143 (1625). H. K. M:tz vahror ähra inthett sålda om dän prisen, som (osv.). Därs. 597 (1632). Att en större mängd varor vore för lågt pris att tillgå. Oscar I Straff 129 (1840). Allt kan fås till rimligt pris (i antikvitetsaffären). Bergman Patr. 61 (1928). särsk.
α) i uttr. till l. för ett pris l. priset (förr äv. till l. för pris) av ngt. Björkman (1889). Till det facila priset av tjugufem öre. Bergqvist LivBöck. 24 (1925). särsk. bildl. (jfr β, h). Leopold 1: 16 (1790, 1814). (Man har i Frankrike ställt det anspråket på Karl Johan att han skulle) för pris af hvilken utgång som helst, antaga sig Napoleons sak. Atterbom Minnest. 1: 306 (1844). Amerikanarna ha fått fotfäste (på ön Guadalcanar) men till priset av stora förluster för trupperna. SvFl. 1942, s. 186.
β) mer l. mindre bildl. (jfr α slutet, h). Runeberg 4: 184 (1833). Fred kunde .. fås till jemförelsevis billigt pris. Oscar II 3: 316 (1868, 1889). KyrkohÅ 1938, s. 58. särsk.
α') i sådana uttr. som till varje pris, till (äv. för) vad pris som helst, kosta vad det vill, absolut. Björkegren 2195 (1786). En constitution måste för hvad pris som helst bli färdig. Palmblad Norige 356 (1847). Thorén Oriml. 215 (1947).
β') i sådana uttr. som inte för ngt pris (i världen), under inga omständigheter, absolut inte. För intet pris i verlden vilje vi beträda orättfärdighetens väg. Wallin Rel. 1: 294 (1819, 1825). VFl. 1937, s. 190.
d) i uttr. med bet.: kosta (så l. så mycket); särsk. stå i ett visst pris, stå högt, lågt o. d. i pris, förr äv. vara i ett visst pris. Effther man icke fulleligen wethe kan, j huad priiss .. (stålet) är ther wthe. G1R 19: 240 (1548). Spannemålen är i ringa Prijs. RARP 1: 193 (1632). Han köpte .. det här godset medan jorden ännu stod högt i pris. Backman Reuter Lifv. 1: 37 (1870). Du vet nog att en ordentlig ko står i det priset. Sjödin StHjärt. 167 (1911). särsk. i uttr. betinga ett visst pris, se BETINGA 8.
e) i uttr. sätta pris på ngt (jfr II 1 a), bestämma det pris för vilket ngt skall säljas. Stiernman Com. 3: 371 (1666). Sätta pris på spannmål. Lindfors (1824). Hammar (1936).
f) i uttr. hålla lika pris, hålla pris med ngn l. ngt, se HÅLLA, v.1 23 d.
g) pregnant: högt l. lågt l. skäligt l. billigt pris. Han fick bilen för 2000 kronor. Ja, det kan man kalla ett pris! Om vi också få strömming och inte få pris på den .. så måste vi ha annat i beredskap. Strindberg Hafsb. 141 (1890). Åttio kronor var ju inget pris för en femton års häst. Sjödin StHjärt. 268 (1911). särsk.
α) (†) i sådana uttr. som hålla (ngt) l. komma l. vara i pris. KKD 6: 261 (1716: komma i prjs). Kronans spanmåls-handel härstädes (dvs. i Åbo), har bidragit at hålla säden i pris. Porthan BrCalonius 59 (1794). Säden är icke i pris i år. Nordforss (1805).
β) (†) i uttr. (ngt) för pris, få ngt billigt. Nu kan man få ett ekipage för pris! Sehlstedt 1: 185 (1861).
h) mer l. mindre bildl. (jfr a slutet, c α slutet, β). Konung Pyrrhos fick betala ett högt l. dyrt pris för sin seger. Vi älskade skandaler och var beredda att betala priset för dem. Mann Vändp. 190 (1949). särsk. [efter eng. every man has his price] i uttr. var och en har sitt pris, var och en kan köpas, var o. en kan vinnas för en sak, om man använder de rätta medlen. Holm BevO 196 (1939). jfr: Hvar och en har sitt pris. Granlund Ordspr. (c. 1880); möjl. till II 1.
2) (numera knappast br.) om grad av ekonomisk värdefullhet i allm. l. förhållandet att kosta l. ha kostat (så l. så) mycket l. vara (så l. så) dyrbar. Stiernman Riksd. 1040 (1643). (Från drottningens panna föll) Perlan af omätligt pris, / Som var fordom skänkt åt henne. Topelius Läsn. 1: 103 (1865).
3) (†) betalning. (Han sade sig ha) skickat halfannan tunna kött med honom till Stockholm, det han skulle sälja åth honom, men derföre intet prijs igen bekommit. ConsAcAboP 8: 318 (1703).
4) [jfr giva köp (se KÖP 2 c slutet)] (†) i uttr. giva l. ge pris, slå av på priset (i bet. 1) för ngt. Dalin (1855; med hänv. till gifva köp). jfr CupVen. A 5 b (1669).
II. om värde l. uppskattning i allm., anseende, beröm, ära o. d.
1) (utom i a α numera bl. ngn gg i högre stil) förhållandet att ngt är l. anses vara värdefullt l. att ngt uppskattas (så l. så högt); värde (som ngt har l. anses hava). Och effter det så är at wijsdom har ett prijs. / Som ey wärderas kan. Skogekär Bärgbo Wen. A 2 b (c. 1635). (Dumbom medgav) At ljus för Tjufvarna var farligt, / Och för en Blind af ringa pris. Kellgren (SVS) 2: 327 (1790). Hvar menniska har sitt pris, sitt vissa värde, värdelös är ingen, men ingen är ovärderlig. Svedelius SmSkr. II. 2: 137 (1884, 1888). — jfr VAN-PRIS. — särsk.
a) i uttr. sätta pris (förr äv. sätta l. fästa ett pris) (ngt l. ngn; jfr I 1 e).
α) (fullt br.) (högt l. föga) uppskatta l. värdera (ngt l. ngn). Ach! wårt stora oförnuft, som sätter så ringa pris, på the himmelska ting. Spegel Pass. 41 (c. 1680). En enda lärare, som fäster ett högt pris på sin akademiska bestämmelse, är i stånd att (osv.). Agardh BlSkr. 1: 304 (1836). Rosenberg OsKvism. 142 (1934).
β) (†) ge värde åt (ngt); anträffat bl. i uttr. sätta ett pris på ngt. Allt har du ägt, allt har du mist, / Hvad helst ett pris på lifvet sätter. Leopold 2: 207 (1801, 1815).
b) (†) i uttr. hålla (ngt) i pris, uppskatta, värdera (ngt). Stiernhielm Herc. 480 (1658, 1668). Thet bästa silfwer hölts eij ther (dvs. i paradiset) i något prijs. Spegel TPar. 78 (1705).
c) (†) i uttr. komma i högt pris, få högt anseende (ss. norm). Menniskiestadgarna woro allreda vthi thetta (det femte) hundrade Åhrs talet komne vthi högt Prijs. Schroderus Os. 1: 585 (1635).
d) (†) i uttr. vara i pris, ha (så l. så stort) anseende, uppskattas, värderas. Ingen wijs, är i Prijs, / Hos en som siälfwer intet weet. Stiernhielm Parn. 2: 9 (1651, 1668). Columbus BiblW O 1 b (1674). särsk. i uttr. vara i högsta pris och prål, anses som det finaste o. praktfullaste. Röde och Purpur Kläder medh Gull bemengdt hade warit i högste Prijs och Prål. Rudbeck Atl. 2: 5 (1689).
2) (i sht i högre stil; se dock a β) i ord ådagalagd uppskattning av ngn l. ngt; handlingen att berömma l. lovsjunga l. tala väl om ngn l. ngt l. förhållandet att ngn l. ngt berömmes; beröm; lov(ord); äv.: förhållandet att allmänt berömmas, ära; delvis att uppfatta ss. vbalsbst. till PRISA, v.3 Joh. 5: 41 (NT 1526). At han i ställe för roos, för prijs, för Heder och ähra, / Gagnar sig håån, och spott, och alsom-största wahn-ähra. Stiernhielm Herc. 474 (1658, 1668). Sin törnkrans världen vrider / och blandar pris och spott. Nyblom Rim 22 (1893, 1904). — särsk.
a) i uttryck för en önskan att ngn l. ngt skall prisas.
α) i allm. Pris åt den, som allt såg rosenrödt! CFDahlgren 1: 266 (1830). Pris ske en och hvar, som kom / Att med balsam läka såren. Snoilsky 2: 102 (1881).
β) i uttr. varigm ngn betygar sin tacksamhet mot Gud l. manar till tacksamhet mot honom; ofta (ngt vard.) med försvagad bet., för att beteckna tillfredsställelse med l. glädje över ngt; särsk. i uttr. Gud vare pris (och lov), Gud ske pris (och ära). Effter gudz .. wilia, huilkom ware prijs frå ewogheet till ewogheet. Gal. 1: 5 (NT 1526). Aleneste Gudh j himmelrik, / Ware loff och prijs för sijn nåde. Ps. 1567, s. 60 a; jfr Ps. 1819, 24: 1. Friherrinnan Estelle reste pris ske gud i dag med sina barn. Qvarnström Flem. 103 (1926). särsk.
α') (†) bestämt av dess (jfr b), angivande ngt varför man är tacksam l. varöver man är glad; särsk. i uttr. Gudi dess pris l. dess Gudi pris. GudlVis. A 6 a (1530). G1R 24: 567 (1554). Ifrån Ryske grentzen hafwer man här nu nyligen, thess Gudi prijss, icke förnummit nogon fahra. BraheBrevväxl. II. 1: 90 (1657).
β') (†) i uttr. Gudi pris, lyckligtvis. Siukdomen hafwer i Åbo, Gudi prijss, nu remitterat. BraheBrevväxl. II. 1: 98 (1657).
b) bestämt av en genitiv (jfr a β α') l. ett possessivpron.
α) med genitiven osv. betecknande den som prisar ngn l. ngt. (Den omtänksamme) sträffwer icke effter gemene mans prijs. Schroderus Comenius 841 (1639). BEMalmström 6: 292 (1855).
β) med genitiven osv. betecknande den l. det som prisas l. lovsjunges; numera nästan bl. i fråga om prisande av Gud l. en gudom; särsk. i uttr. sjunga (i sht förr äv. förkunna, förr äv. förtälja l. tolka o. d.) ngns (lov och) pris; stundom göra ngt till ngns pris. Joh. 8: 50 (NT 1526). Vplät herre mina läppar, ath min mwn må forkunna thin prijs. Mess. 1531, s. C 2 a (återgivande Psalt. 51: 17). Hör J Orphei Drängar, / Stämmen edra strängar; / Knäppen alla / Til Apollos pris. Bellman (BellmS) 1: 34 (c. 1770, 1790). Låtom oss, på fädrens vis, / .. Glade sjunga Herrans pris. Ps. 1819, 500: 6; jfr Ps. 1937, 600: 6. Sturzen-Becker 6: 20 (1868: tolka). Den .. religiösa väckelsen i äldre tider, som ansåg all glädje syndig, som icke tjänade Herrens pris. Nilsson FestdVard. 103 (1925). särsk.
α') [möjl. eg. utgående från 4] (†) i uttr. föra ngt i ngns pris, prisa ngn för ngt. Plägar och föras j Herrars och Furstars prijs, theras lijffzhögborne frucht och arffherskap. Svart Ähr. 70 (1560).
β') i uttr. vara Herrens pris, innebära ett lovprisande av Herren, se 4 anm.
c) i uttr. hembära (förr äv. bära) ngn pris l. pris åt ngn, i sht förr äv. giva ngn pris, prisa ngn. The .. wordo förfäradhe, och gåffuo gudhi j himmelen prijs. Upp. 11: 13 (NT 1526). Turck och Tater / Bäre Henne (dvs. drottning Kristina) Prijs. Stiernhielm Parn. 3: 4 (1651, 1668). När väsendena hembära pris och ära och tack åt honom som sitter på tronen. Upp. 4: 9 (Bib. 1917; NT 1526 o. Bib. 1541: gåffuo honom prijs).
d) i uttr. få pris, få beröm; i sht förr äv. vinna pris, få beröm, vinna ära l. berömmelse, hava pris, få beröm, prisas, ha (stor) berömmelse; förr äv. bära pris, prisas. Wilt tu icke fructa för wellogheten såå gör thet gott är och så får tu prijs aff honom. Rom. 13: 3 (NT 1526). Hoo är then som här vthinnan wel bepröffuat och redheligh funnen är? han må med retto bära prijs. LPetri Sir. 31: 10 (1561). (Herkules var) Fuller af Ångst, och twijk, huru han sitt Lefwerne böria / Skulle, däraf han Prijsz kunde winna, medh Tijden, och Ähra. Stiernhielm Herc. 3 (1658, 1668). (Fieandt) Skrek (åt truppen) som åt sitt arbetsfolk, / En fick pris, en ann en skrapa. Runeberg 2: 70 (1846).
e) (†) i uttr. inlägga pris, förvärva ära; jfr INLÄGGA 13. Huar i nu haffue lust och villie ath leggia priis och äre jn. G1R 10: 124 (1535). Rosenfeldt Vitt. 229 (1698).
f) i uttr. lända ngn l. ngt till pris (och ära), lända ngn l. ngt till ära; numera nästan bl. med syftning på Gud. Hielp at iagh intet annat .. täncker, taler eller och göör, än thet .. (som) länder tinne Guddommeliga Maiestät til prijs och ähra. Carl IX Cat. Aa 1 a (1604). Geijer I. 2: 189 (1836).
3) (†) förhållandet att erkännas vara l. ha utfört ngt visst prisvärt (som närmare anges), ära, berömmelse. Tu haffuer slaghet the Edomeer .., behalt then prijsen. 2Kon. 14: 10 (Bib. 1541). Gud then Prjs bör niuta / At han utaf it Ting haar alting kunnat forma. Spegel GW 56 (1685).
4) (†; jfr dock anm.) om ngt varför ngn l. ngt prisas l. berömmes l. som länder ngn l. ngt till heder l. ära l. om ngt l. ngn varöver ngn l. ngt kan berömma sig l. vara stolt; berömvärd l. förtjänstfull handling l. värksamhet; särsk. i uttr. ngns l. ngts pris; jfr HEDER, sbst.2 6, 7. (Krukmakaren) haller för en prijs at han falskt arbete gör (då han efterbildar arbeten av metall). SalWijsh. 15: 9 (öv. 1536). (Diana till sina nymfer:) Kyskheet, Ährligheet och Blygd / Wara skal edr högste Prijs. Stiernhielm Cup. 2 (1649, 1668). Pohjas sköna tärna, / Landets pris. Collan Kalev. 1: 95 (1864). — särsk. (†) i uttr. genom ngns pris, gm ngns förtjänstfulla värksamhet. Effter nu Gudh genom v. a. n. konungz och E. H:tz högdt berömmelige prijss hafver stillet thenn eeld, som i tu ååhr brunnit hafver emällan Sveriget och Danmark, behöfves (osv.). OxBr. 12: 353 (1613). Anm. Hit hör möjl. urspr. äv. det i domarreglernas slutvers förekommande, numera vanl. till 2 b β anslutna uttr. vara Herrans pris (i vilket i så fall gen. Herrens har innebörden ’härskarens', ’den styrandes'). Orät Sachöra Giör Jngen Herre Rijck. / Men Lagh och Räth ähr Herrans Prijss. OPetri 4: 311 (c. 1540). jfr: Laag och rätt är Herrens prijs .. (dvs.) En Regentz största ähra och beröm står dher vthi, at Laag och Rättwijsa blijr skippad i hans Landh. Grubb 445 (1665). Beträffande olika varianter av domarreglernas slutvers se J. E. Almquist i SvJuristT 1936, s. 190—192.
5) (†) om ngt l. ngn som förtjänar att prisas framför allt annat l. alla andra av samma slag l. kategori. (Han) war ett Prijs för alle Herdar. Dahlstierna (SVS) 129 (1698). Du andre Städers pris, min Barndoms första Boning. Frese VerldslD 5 (1715, 1726; om Viborg).
6) (i sht i religiöst spr.) i handling visad uppskattning av ngn l. ngt; handlingen att hedra ngn; ära, heder; i uttr. ngn l. ngt till pris (och ära). Titt folk Israel til prijs. Luk. 2: 32 (NT 1526). Dafnis, Backus till pris, instiftade festliga dansar. Adlerbeth Buc. 27 (1807). Hans namn till pris jag vill med fröjd, / .. Ett offer honom bära. NPs. 1921, 508: 1.
7) (†) närmande sig l. övergående i bet.: hög l. lysande (social) ställning; jfr HEDER, sbst.2 2. Thet skole j weta alle, / at Jesabel med Babilon / hon är nw nidher fallen, / som satt j prijs, / och hölt sich wijs. Ps. 1536, s. 82; jfr Ps. 1695, 236: 6.
8) (†) i uttr. sätta till pris, bestämma (ngt) till ngt ärofullt. Til thet som ödmiukt är och ringa Herren ser, / Thet sätter han til pris, thet stålta slår han ner. Kolmodin QvSp. 1: 587 (1732).
III. belöning, premie, vinst.
1) belöning utlovad l. utdelad åt segraren i en tävling l. åt var o. en av dem som vid en tävling, utställning o. d. uppnått l. uppvisar de bästa resultaten (produkterna) l. resultat (produkter) av viss hög kvalitet l. åt var o. en av ett antal gm lottning o. d. utsedda personer som riktigt löst ett (i tidning l. dyl. framställt) problem; äv. om vissa belöningar utdelade utan samband med tävling o. d., särsk. dels om belöning utdelad av akademi l. läroanstalt l. myndighet o. d. (ur för ändamålet inrättad fond) ss. hedersbevisning för framstående insats(er) l. prestation(er) på ngt område (under viss tid), dels om på förhand utlovad belöning för viss önskad förtjänstfull handling. Uppsätta l. utsätta l. utfästa l. utlova ett pris (för ngt). Första, andra, tredje priset. I förleden söndags stog en ringränning i Juregården, hvarest dronningen själf (var) tillstädes och satte upp 3 priser. Ekeblad Bref 1: 141 (1652; rättat efter hskr.). Thet första året et (pris-)ämne utgifvit är (av Svenska Akademien), böra Academiens Ledamöter theröfver icke arbeta, eller i täflan om priset ingå. 1SAH 1: 39 (1786). 1:sta priset (för kor), (Lantbruks-)Mötets st(ora) silfvermedalj samt 10 dukater. Katal12LandtbrMöt. 1868, s. 7. Schück VittA 5: 677 (1936). — jfr AVELS-, FLOCK-, FREDS-, HEDERS-, KAMP-, KAPPLÖPNINGS-, LAG-, LITTERATUR-, MÄSTERSKAPS-, NOBEL-, PÄNNING-, SEGER-, SKÖNHETS-, STATS-, VANDRINGS-, VITTERHETS-, ÄRE-PRIS m. fl. — särsk.
a) om belöning utfäst för ngns fängslande l. dödande; särsk. i uttr. sätta (stundom utsätta l. sätta ut) ett pris på ngns huvud. Möller (1790). Priset på hans (dvs. Gustav Vasas) hufvud var fördubbladt. Fryxell Ber. 3: 19 (1828). Trenter SomRop. 135 (1944).
b) i sådana uttr. som utdela pris (till ngra), giva l. tilldela l. tillerkänna ngn l. ngt l. l. erhålla l. vinna l. taga l. hemföra (ett) pris l. (första osv.) priset.
α) i eg. anv. Löpare kringa sigh medh en hast från målet til Långmetan, och then främste får prijsen. Schroderus Comenius 946 (1639). Först wardt det till rings ränt och Carl Sparre wan den förste prisen (bestående av en diamantring). Ekeblad Bref 1: 381 (1654; rättat efter hskr.). (Han) har .. träget deltagit i täflingarna inom våra vittra samfund .. och derifrån hemfört pris och hedersomnämnanden. NF 15: 1358 (1891). RöstRadio 1951, nr 48, s. 38.
β) mer l. mindre bildl. (jfr d).
α') (†) i uttr. vunnet pris, om (erotisk) erövring. Han alltid vundna pris för nya öfvergaf. Leopold 2: 283 (1800, 1815).
β') i uttr. ge ngn l. ngt priset l. ge l. skänka priset åt ngn l. ngt, anse l. förklara ngn l. ngt ss. bäst l. ypperst. Schulthess (1885). Av många kännare gives bland Euripides' tragedier priset åt Iphigeneia i Aulis. Andersson GrDram. 145 (1890, 1910).
γ') i uttr. taga, i sht förr äv. vinna l. få, förr äv. bära priset, anses l. förklaras ss. segrare l. bäst l. ypperst, avgå med segern, vara bäst l. ypperst o. d.; stundom taga l. vinna priset (förr äv. bära priset l. högsta pris) för l. framför (stundom över) ngn l. ngra, anses l. förklaras ss. l. vara bättre l. stå högre än ngn l. ngra. Asteropherus 6 (1609). (Den flitiga) Lucretia wann så (vid vadet om vilken hustru som var bäst) prijsen .. för the andra. Schroderus Liv. 48 (1626). Det Svenska järnet, som ännu för alt utlendskt järn bär priset. Bromell Berg. 90 (1730). Riddarhuset måtte vid denna tid hafva hyst en viss svaghet för denna art af vältalighet, hvari Anckarsvärd tog priset framför alla. 3SAH 3: 453 (1888). Måhända tages likväl priset av Calderóns underbara skådespel ”Livet en dröm”, den ryktbaraste av alla hans skapelser. Montelin VLittH 2: 89 (1933).
c) i utvidgad anv.; i ssgrna JUMBO-, TRÖST(E)-PRIS.
d) mer l. mindre bildl. (jfr b β). Jag mins ej bragd som jag tänkt uppå / der hon ej tänktes som pris också. Tegnér (WB) 5: 93 (1825). (Han fick) fullfölja de studier, hvilkas första pris blef den vid promotionen 1818 förvärfvade filosofiska lagerkransen. Atterbom Minnest. 2: 239 (1849). (†) (Ebba Brahe:) Din (dvs. Gustav Adolfs) äras pris (dvs. belöningen för dina ärofulla gärningar), din högsta lycka, / Du svor det sjelf, det var min hand. Kellgren (SVS) 3: 267 (1788).
2) (†) seger. (I kriget med holländarna) wunno Engeländerne vthi twänne Drabbningar prijsen. Brask Pufendorf Hist. 276 (1680).
3) (†) i uttr. hava priset (prisen) och fördelaktigheten av ngn, ha det fördelaktigare ställt än ngn (vid utförande av ngt). En frågan .., hwilkedera aff desze twenne wälöfwade Fechtare uti höger eller wenster (hand), kan af den andre snarast hafwa prijsen och fördelachtigheten. Porath Pal. 3: A 1 a (1693).
4) [efter eng. prize] (†) (lotteri)vinst. Han feck (i lotteriet) en Prise af 21000 Daler. SedolärMercur. 1: nr 12, s. 3 (1730).
Ssgr: A: (I 1) PRIS-AVDRAG~02, äv. ~20. jfr avdrag 4 a. Björling CivR 106 (1907).
(III 1) -BEDÖMA, -ning. bedöma (utställningsföremål, tävlingsskrifter m. m.) med hänsyn till huruvida de äro förtjänta av pris; i sht i pass., ss. p. pf. samt ss. vbalsbst. SFS 1864, nr 73, s. 4. Därs. 1938, s. 961.
(III 1) -BELÖNA, -ing. belöna (ngn l. ngt) med pris; i sht i pass. o. ss. p. pf. (-belönt l. -belönad). De prisbelönta Poëmerna. 3SAH XLVI. 2: 259 (1834). SFS 1934, s. 1042. särsk. [äv. uppfattat ss. sammansatt av pris o. belöning] (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: pris. Akademien åligger .. att årligen utdela fyra prisbelöningar i guld. Schück VittA 8: 428 (i handl. fr. 1835). Finland 270 (1893).
(I 1) -BERÄKNA, -ing. beräkna priset för (ngt); i sht i pass., ss. p. pf. samt ss. vbalsbst. HbSkogstekn. 857 (1922).
-BESTÄMMELSE.
1) till I 1: prisbestämning; numera bl. konkretare: bestämmelse angående pris på varor o. d. Strinnholm Hist. 3: 248 (1848). SFS 1942, s. 645 (konkretare).
2) till III 1: bestämmelse angående (utdelning av) pris vid tävlan o. d. Ljunggren SAHist. 2: 295 (1886).
(I 1) -BESTÄMNING. fastställande av pris på en vara o. d. TT 1872, s. 18.
(I 1) -BILDNING. den process varigm inom ett större l. mindre område bestämda priser uppkomma l. fastställas på varor o. tjänster. Forssell Stud. 2: 139 (1888). Cassel TeorSocEkon. 148 (1934).
Ssgr (i fackspr.): prisbildnings-lära, r. l. f.,
-problem,
-teori.
(I 1) -BILLIG. handel. som kan erhållas för (relativt) lågt pris, billig. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 2. En prisbillig produkt. SvD(B) 1944, nr 52, s. 2.
Avledn. (handel.): prisbillighet, r. l. f. Almqvist Törnr. 3: 168 (1850).
-BOK; pl. -böcker. (pris- 1836 osv. prise- 15381640)
1) (i sht i fackspr., särsk. handel.) till I 1: bok för notering av priser. ReglStyrFl. 1836, s. 92. KatalÅhlénHolm 36: 117 (1916).
2) (†) till II 2: skrift som utgöres av ett lovtal över ngn; jfr -predikan. VarRerV 33 (1538). Linc. Eee 6 b (1640).
(III 1) -BOXARE. [efter eng. prize-fighter] (i sht om utländska förh.) yrkesboxare, professionell boxare. Steffen ModEngl. 150 (1893). GHT 1951, nr 166, s. 7.
(II 2) -BREV. (†) anbefallningsbrev. Behöffue wij som somlighe andre prijszbreff till idher, eller och prijsbreff frå idher? 2Kor. 3: 1 (NT 1526). Lind (1749). särsk. bildl., om anhängare o. d. En redelig Lärare, hvar han är, där .. har han sina pris-bref, det är andeliga barn, som prisa hans redlighet. Murbeck CatArb. 6: 63 (c. 1750). Newman NordskVäck. 1: 341 (i handl. fr. 1836).
(I 1) -DIFFERENS. (i fackspr.) skillnad mellan priset på ngt på olika platser l. vid olika tidpunkter, vid inköp l. försäljning. Nisbeth 390 (1867).
(I 1) -DIFFERENTIERING. (i fackspr.) system med olika priser på en vara för olika konsumenter l. för olika tidsperioder. BonnierKL 9: 602 (1926).
(III 1) -DIKT. jfr -skrift. Mjöberg Stilstud. 34 (1911).
(III 1) -DOMARE. vid tävling, utställning o. d.: person som utför l. deltager i prisbedömningen. NVexjöBl. 1847, nr 36, s. 4.
Ssgr: prisdomar(e)-estrad. Lindberg FinNov. 195 (1894).
-nämnd. IdrFinl. 3: 16 (1906).
Avledn.: prisdomarinna, f. kvinnlig prisdomare. Lewenhaupt MinnV 121 (1936).
prisdomarskap, n. SvD(A) 1922, nr 30, s. 7.
(III 1) -DOMSTOL~02, äv. ~20, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1873). (mera tillf.) jfr -domare samt domstol 3 c. Bååth WagnerS 4: 43 (1908). Priset åt Wallman röjer .., att (Vitterhets-)akademien såsom arkeologisk prisdomstol ännu stod fjärran från den akademi, som (osv.). Schück VittA 8: 446 (1944).
(I 1) -FALL. nedgång av priset på en vara l. ett antal varor o. d. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 45 (1853). Under senare delen av 1920-talet (inträffade) ett allmänt prisfall på socker och brödsäd. SocÅb. 1943—44, s. 117.
Ssg: prisfalls-garanti. i köpeavtal införd klausul som garanterar köparen att i händelse av prisfall på den allmänna marknaden icke behöva betala det han köper till högre pris än det på leveransdagen gällande marknadspriset; baisseklausul. SvUppslB (1935).
(I 1) -FLUKTUATION. jfr fluktuation 2. EkonS 1: 316 (1893).
-FRÅGA, r. l. f.
1) till I 1: kostnadsfråga. JernkA 1906, s. 516.
2) till III 1: fråga vars besvarande l. utredning gjorts till föremål för pristävling (i sht utlyst av akademi l. annat sällskap). GT 1788, nr 12, s. 4. Böök ResSv. 146 (1924).
(I 1) -FÖRBÄTTRING. om prisförhöjning ur säljarens synpunkt. BtRiksdP 1934, 3: nr 183, s. 6.
(I 1) -FÖRDYRANDE, p. adj. med abstrakt huvudord; jfr -fördyring. Prisfördyrande faktorer. SvDÅb. 28: 165 (1951).
(I 1) -FÖRDYRING. om prisförhöjning ur köparens synpunkt. GHT 1896, nr 228, s. 3.
(III 1) -FÖREMÅL~002, äv. ~200. föremål (medalj, bägare o. d.) som ges ss. pris vid en tävling. SD 1896, nr 168, s. 4.
(I 1) -FÖRESKRIFT~002, äv. ~200. av myndighet utfärdad föreskrift vari en varas normala pris resp. maximipris fastställes. BtRiksdP 1939 B, XI. 1: nr 48, s. 9.
(I 1) -FÖRHÖJNING. 2SAH 33: 240 (1861).
(I 1) -FÖRSKJUTNING. jfr förskjuta V 1. EkonS 1: 261 (1893). Den verkan en redan inträdd prisförskjutning måste ha på konsumtionen. Cassel TeorSocEkon. 105 (1934).
(I 1) -FÖRSÄMRING. motsatt: prisförbättring. BtRiksdP 1934, VII. 2: nr 1, s. 77.
-FÖRTECKNING.
1) till I 1: förteckning över tillämpade priser vid försäljning av ett antal varor o. d.; prislista, priskurant. NerAlleh. 1896, nr 35, s. 4.
2) till III 1; i fråga om tävling(ar): förteckning över pris (l. pristagare). IdrIMar. 1935, s. 27.
(II 2) -FÖRTJÄNST. (†) förhållandet att ha gjort sig förtjänt av beröm; jfr förtjänst I 3. Svart Ähr. 76 (1560).
(I 1) -FÖRÄNDRING. SvT 1852, nr 16, s. 3. De beslutade prisförändringarna. BtRiksdP 1947, 10: nr 67, s. 6.
(III 1) -GILL, förr äv. -GILD. som uppfyller l. befunnits uppfylla fordringarna för att prisbelönas l. premieras; numera företrädesvis om husdjur som uppvisats för premiering. De prisgilda Svaren (på de framställda prisfrågorna) belönas. Rosenhane PVetA 1805, s. 155. Premiering af prisgilla, vid premieringsmöte uppvisade nötkreatur. SFS 1891, nr 67, s. 2. Därs. 1922, s. 712 (om djur).
Avledn.: prisgillhet, r. l. f. LAHT 1883, s. 314.
Avledn.: prisgiltighet, r. l. f. (†) WoJ (1891).
(II 2) -GIRIG l. -GIRUG. (†) lysten efter beröm; ärelysten. Skräppande och prijsgirughe Andar. Phrygius HimLif. 176 (1615). Lenngren (SVS) 2: 401 (1809).
Avledn.: prisgirughet, f. (†) SalWijsh. 14: 18 (öv. 1536).
(III 1) -GRUPP. särsk. ss. beteckning för var särskild av de olika kategorierna av nobelpris. SFS 1900, nr 63, s. 4. Därs. 1923, s. 337.
(I 1) -GRÄNS. pris som betecknar en gräns uppåt l. nedåt i fråga om (under viss tid) erlagda l. tillåtna priser för ngt. Rydberg KultFörel. 3: 303 (1886). SFS 1942, s. 2092.
(III 1) -GÅTA. (av tidning o. d. framställd) gåta vars lösande gjorts till föremål för pristävling. Ljunggren SmSkr. 2: 189 (1879).
(III 1) -HOPPA, v. -ning. ridk. utföra hopp vid l. deltaga i tävling (med pris) i hinderhoppning; särsk. ss. vbalsbst. -ning, om tävling i dylik hoppning. Balck Idr. 1: 297 (1886). Laurin 2Minn. 169 (1930).
Avledn.: prishoppare, m.||ig. person som brukar deltaga i prishoppningar l. som vunnit pris i dylik(a) tävling(ar). Wiedesheim-Paul KavFullbl. 103 (1929).
prishopperska, f. kvinnlig prishoppare. —
(I 1) -HÖJNING. Den fortfarande lifliga efterfrågan för Hvete har förorsakat en ytterligare prishöjning. Snällp. 1848, nr 41, s. 4. SFS 1940, s. 339.
(I 1) -INDEX. statist. index utvisande i procent det förhållande vari en varas o. d. genomsnittliga pris l. den allmänna (på basis av ett antal viktiga varor beräknade) prisnivån vid viss tidpunkt står till motsvarande pris resp. prisnivå vid en annan, tidigare tidpunkt; äv.: prisindextabell. 2NF 22: 297 (1915). Att prisindex (i Sverige) .. steg från 100 för år 1933 till 139 för 1937. TT 1941, IndEkon. s. 58.
Ssgr (statist.): prisindex-beräkning. Heckscher EoH 300 (1922).
-tabell. tabell upptagande prisindextalen för ett antal varuslag. 2NF (1915).
-tal. angivande prisindex för en vara o. dyl. l. ingående i prisindextabell. HandInd. 52 (1926).
(III 1) -JURY. prisnämnd. TT 1884, s. 121.
(I 1) -JUSTERING. jfr justera 1 f. (Kungl. Maj:t har) beslutat prisjusteringar innebärande en förbättring av jordbrukets inkomster. BtRiksdP 1947, 10: nr 67, s. 5.
(I 1) -KALKYL. SFS 1940, s. 341.
(I 1) -KARTELL. handel. kartell vars medlemmar förbinda sig att sälja en vara till samma pris l. till ett pris som icke understiger ett visst överenskommet minimipris. Sommarin EkonL 1: 124 (1915).
(I 1) -KATALOG. prisförteckning, priskurant. HandInd. 650 (1927).
(I 1) -KLASS. handel. kategori av varor (av samma slag) i (ungefär) samma prisläge. SvD(A) 1925, nr 160, s. 5.
(III 1) -KO. premierad ko. LAHT 1901, s. 327.
(I 1) -KONTROLL. (av myndighet utövad) övervakning av prisutvecklingen inom ett land. SvD(A) 1935, nr 280, s. 7. Den priskontroll, som utvecklats i vårt land efter krigsutbrottet. BtRiksdP 1939 B, XI. 1: nr 48, s. 4.
Ssg: priskontroll-nämnd. statligt organ för priskontroll m. m. SFS 1940, s. 339.
(I 1) -KONTROLLERA, -ing. utöva priskontroll; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: vars pris fastställts av priskontrollnämnd. Priskontrollerade tyger. SvD(A) 1941, nr 62, s. 3. särsk. i p. pr. i utvidgad anv., om värksamhet. Den priskontrollerande verksamhet, som (osv.). SFS 1943, s. 528.
(I 1) -KRIG. jfr krig f. Priskrig och osund och överdriven konkurrens. SvD(A) 1933, nr 282, s. 17.
-KURANT, se priskurant, sbst.
(I 1) -KURVA. jfr kurva, sbst. 1 a. Till åskådliggörande av prisändringar offentliggöras diagram med priskurvor. 3NF 16: 130 (1932).
(I 1) -LAPP, r. l. m. stycke papper o. d. som med uppgift om försäljningspriset för en vara är anbragt på l. intill denna. Edgren Lyck. 40 (1887).
-LISTA, r. l. f.
1) till I 1: lista över priser som vid viss tidpunkt (l. under viss tidsperiod) äro (varit) allmänt gängse på en plats l. inom ett område l. gälla (gällt) inom visst företag för ett antal varor l. arbeten o. d.; prisförteckning; jfr priskurant, sbst. 2 a, b. Nordforss (1805). Prislista å rusdrycker som .. tillhandahållas (på utminuteringsställe). SFS 1937, s. 804.
2) till III 1, = -förteckning 2.
(I 1) -LÄGE.
1) om höjdläget av priset på en vara l. ett större l. mindre antal varor i den allmänna marknaden, prisnivå. LAHT 1898, s. 177. I fråga om .. (brödsäd o. smör) torde man böra inrikta sig på ett bibehållande i huvudsak av nuvarande prisläge. BtRiksdP 1934, VII. 2: nr 1, s. 43.
2) om vart särskilt av de höjdlägen som ett pris kan representera; särsk. om de olika höjdlägen som priset på en kategori av varor representerar alltefter varans beskaffenhet; i sådana uttr. som i (stundom till) samma prisläge l. det prisläget l. olika l. många l. alla prislägen; jfr -klass. 2NF 5: 313 (1906). Av konservglas och burkar finnes i handeln många märken till olika prislägen. StKokb. 615 (1940). jfr mellan-prisläge.
(1 1) -LÄRA, r. l. f. nat.-ekon. behandlande prisbildning o. i samband därmed stående förhållanden; jfr lära, sbst. 2. 2NF 34: Suppl. 770 (1923).
(I 1) -LÄTTNAD. bestående i prissänkning l. i nedgång av den allmänna prisnivån. Prislättnaden stannade vid några ören. Langlet Ung. 340 (1934).
(I 1) -MARGINAL. t. ex. mellan detaljpris o. partipris l. mellan uppnått försäljningspris o. marknadspris; jfr marginal, sbst. 2 c. SvD(A) 1934, nr 206, s. 4.
(III 1) -MEDALJ. ss. pris utdelad medalj; jfr medalj 2. Lidner (SVS) 3: 91 (1788). Vitterhetsakademiens prismedalj av 1753. Fornv. 1941, s. 185.
(III 1) -MONTER. särsk. för pris vunna i idrottstävlingar; jfr monter 2. SvD(A) 1934, nr 319, s. 21.
(I 1) -NEDGÅNG~02, äv. ~20. jfr nedgång 5. HandInd. 144 (1926).
(I 1) -NEDSÄTTA~020. [jfr -nedsättning] nedsätta priset på (en vara l. ett antal varor); nästan bl. i pass. o. ss. p. pf. Prisnedsatta böcker. Östergren (cit. fr. 1896).
(I 1) -NEDSÄTTNING~020. jfr -nedsätta. SvT 1852, nr 222, s. 3. Schück VittA 4: 81 (1935).
Ssg: prisnedsättnings-katalog. vid bokrealisation. —
(I 1) -NIVÅ. prisläge (se d. o. 1); särsk. om det tänkta genomsnittliga höjdläget av varupriserna inom ett land (l. på en plats). TT 1872, s. 18. BtRiksdP 1940, 6: nr 230, s. 7.
(I 1) -NOTA. (numera knappast br.) lista över ett antal varor l. arbeten o. d. med uppgift om de priser som skola betalas för dem resp. om de kostnader som nedlagts på dem l. de värden som de anses representera. SPF 1849, s. 190. SJ 4: 247 (1906).
(I 1) -NOTERING. handel.
1) handlingen att (på börs o. d.) notera l. fastställa priset på en vara l. ett antal varor; äv. konkretare, om det noterade l. fastställda priset. SydsvD 1870, nr 202, s. 3. En ordnad prisnotering och en organisation, som möjliggör avsättning till de noterade prisen, äro nödvändiga betingelser för varje utvecklad marknad. Cassel TeorSocEkon. 141 (1934).
2) (†) = priskurant, sbst. 2 b. Åstrand (1855). Nisbeth (1869).
-NÄMND.
1) till I 1: nämnd med uppgift att bestämma priset på en vara. (Prissättning på inhemsk tobak) verkställes av därtill förordnad prisnämnd. SFS 1914, s. 1357; jfr Därs. 1943, s. 799.
2) till III 1: jury vid pristävlingar. WoJ (1891). SlöjdkomBet. 1907—08, s. 194.
(I 1) -OCKER. ockerhandel. PT 1917, nr 273, s. 2.
Ssg: prisocker-lag(en). (förr) om var särskild av två 1917 resp. 1921 utfärdade lagar mot prisocker (vilka upphörde att gälla 1923). BtRiksdP 1918 B, 1: nr 17, s. 1.
(II 2) -OFFER. (†) jfr offer 1 c δ. Så skal iach offra j hans tabernacle prijssoffer. Psalt. 27: 6 (öv. 1536; Bib. 1917: jublets offer).
-PENGAR, -PENNING, se -pängar, -pänning.
(III 1) -POEM. (mera tillf.) jfr -dikt. Kellgren (SVS) 6: 340 (1794). Tegnér (WB) 3: 439 (1821).
(III 1) -POKAL. tävlingspris bestående av en pokal. Lundin NSthm 708 (1890).
(I 1) -POLITIK. politik (se politik, sbst. 4) förd av ett företag l. en kartell o. dyl. l. av (representant för) stat o. dyl. o. gällande företagets osv. priser resp. priset på en l. flera bestämda varor l. den allmänna prisnivån l. prisutvecklingen i ett land. Heckscher EoH 20 (1922). SvD(B) 1946, nr 271, s. 4.
Avledn.: prispolitisk, adj. BtRiksdP 1940, 6: nr 230, s. 7.
(II 2) -PREDIKAN. (†) predikan hållen för lovprisning av ngn. Linc. Dd 2 b (1640).
(III 1) -PÄNGAR, pl. (tillf.) särsk.: skottpängar. Strindberg SvÖ 2: 235 (1883).
(III 1) -PÄNNING. (numera föga br.) pris bestående av medalj l. dyl. Kellgren (SVS) 4: 345 (1784). Dalin (1855).
(I 1) -RABATT. eftergift av viss del av det pris som skall betalas för ngt; särsk. om rabatt som under åren 1940—1947 skulle beviljas mindre bemedlade konsumenter vid inköp av vissa livsmedel o. varför ersättning till försäljarna utgick av statsmedel. Hernberg Rättsh. 243 (1922). SocÅb. 1940, s. 16.
Ssg: prisrabatt-kort, n. (under åren 1940—1947) för viss person utskrivet kort, vars uppvisande berättigade honom att erhålla prisrabatt. SocÅb. 1942, s. 175.
(I 1) -RABATTERING. (under åren 19401947) (statens beviljande l. tillhandahållande av) medel för beredande av prisrabatter åt mindre bemedlade konsumenter; prisrabatt. SFS 1940, s. 602. BtRiksdP 1947, 10: nr 67, s. 1.
(I 1) -REDUKTION. Eventuella prisreduktioner för resor till och ifrån (det nordiska tekniker-)mötet. TT 1896, Allm. s. 180.
(I 1) -REGLERA, -ing. reglera marknadspriset på (en vara l. ett antal varor); i sht i pass. o. i p. pf. samt ss. vbalsbst. -ing. BtRiksdP 1919, 1: nr 341, s. 4 (: prisreglering). Därs. 1947, 10: nr 67, s. 8. särsk. i p. pr. i adjektivisk l. adverbiell anv. EkonS 2: 644 (1902). Anslag till åtgärder i prisreglerande syfte. BtRiksdP 1919, 1: nr 341, s. 1.
Ssgr: prisreglerings-anslag. statligt anslag för prisreglering. BtRiksdP 1919, 6: nr 152, s. 6.
-fond. Jordbrukets prisregleringsfond. BtRiksdP 1934, VII. 2: nr 1, s. 2.
-nämnd. SFS 1939, s. 2047.
(I 1) -REGULATOR. beteckning för de omständigheter som reglera (den fria) prisbildningen. GHT 1945, nr 30, s. 3.
(III 1) -RIDNING. sport. tävling (med pris) i dressyrridning. Balck Idr. 1: 296 (1886). NFSportlex. 5: 1112 (1943).
Ssg: prisridnings-ryttare. sport. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 103 (1929).
(III 1) -ROMAN, r. l. m. roman som vunnit pris i romanpristävling. SAOL (1950). DN(A) 1953, nr 227, s. 4.
(I 1) -RÖRELSE. nat.-ekon. fortgående förskjutning av marknadspriserna (i allm. l. på enskild vara l. ett begränsat antal varor); prisutveckling. EkonS 1: 262 (1893). TT 1942, Allm. s. 61.
(I 1) -SKALA, r. l. f. skala av priser (från det lägsta till det högsta) som fastställts l. föreslagits l. gälla för en vara l. tjänst l. ett antal varor osv.; taxa; stundom närmande sig l. övergående i bet.: prisläge, pris. AB 1865, nr 222, s. 4. Sthm 2: 276 (1897). Prisskalorna (för vete och råg) fastställas .. av Kungl. Maj:t. SFS 1919, s. 1567.
(I 1) -SKILLNAD.
1) skillnad i pris mellan olika varor o. dyl. l. mellan en vara vid viss tidpunkt l. på viss plats o. samma vara vid annan tidpunkt l. på annan plats. 1NJA 1874, s. 77. Den prisskillnad, som för närvarande råder mellan smör och margarin. BtRiksdP 1934, 3: nr 183, s. 10.
2) tilläggsavgift som skall erläggas, om tåg- l. båtpassagerare vill använda biljett till viss lägre klass (förr äv. till s. k. blandat tåg) för resa i högre klass (resp. med person- l. snälltåg); kvitto på dylik avgift, prisskillnadsbiljett. Betala, lösa prisskillnad. Auerbach (1913). Wall Patrik 82 (1948).
Ssgr (till 2): prisskillnads-avgift. Auerbach (1913).
-biljett. 2NF 3: 382 (1904; äv. för övergång från blandat tåg till person- l. snälltåg).
(III 1) -SKJUTNING. tävlingsskjutning med pris åt de bästa skyttarna; numera företrädesvis mil. ss. namn på dylik tävling ss. avslutande del av skjututbildningen vid ett förband. AB 1865, nr 222, s. 1. Östergren (1935).
(III 1) -SKRIFT. (pris- 1776 osv. prise- 1786) (i tävling) prisbelönt skrift; äv.: skrift varmed ngn deltager i en litterär tävling. Schück VittA 5: 623 (i handl. fr. 1776). SFS 1913, s. 1388.
(I 1) -SKRUV(EN). bildl., symboliserande (de faktorer som åstadkomma en) fortgående höjning av den allmänna prisnivån. TT 1942, Allm. s. 562.
(I 1) -STABILISERING. stabilisering av prisutvecklingen (så att priserna icke väsentligt stiga l. falla). —
(I 1) -STATISTIK. TT 1874, s. 242.
(I 1) -STATISTIKER. Sommarin EkonL 1: 45 (1915).
(I 1) -STATISTISK. SkrHVSamfLd 36: 202 (1943).
(I 1) -STEGRANDE, p. adj. En prisstegrande .. faktor i nutidens ekonomiska samhällslif. EkonS 1: 80 (1891).
(I 1) -STEGRING. stegring av marknadspriset på en vara l. ett antal varor; äv.: höjning av den allmänna prisnivån. AB 1845, nr 262, s. 3. Den penningvärdeförsämring, som åstadkommits genom prisstegringen under kriget. SocÅb. 1943—44, s. 154.
(I 1) -STOPP, n. förhållandet att priset på en vara l. tjänst l. ett antal varor l. tjänster enligt regeringens l. av Kungl. Maj:t förordnad myndighets beslut icke får höjas över det belopp som det representerade vid viss tidpunkt. UNT(A) 1941, nr 58, s. 4. SFS 1943, s. 527.
(I 1) -STÖD. av statsmakterna lämnat stöd till viss näringsgren (jordbruket) för upprätthållande av ett skäligt pris på dess produkter. BtRiksdP 1939, VII. 2: nr 2, s. 14.
(I 1) -STÖDJANDE, p. adj. jfr -stöd. Prisstödjande åtgärder. BtRiksdP 1934, VII. 2: nr 1, s. 44.
(III 1) -SUMMA, r. l. f. summa som utfästs l. utdelas ss. pris. Hygiea 1858, s. 754.
(I 1) -SVÄNGNING. prisfluktuation; i sht i pl. WoJ (1891).
(I 1) -SÄNKANDE, p. adj. om åtgärd l. faktor o. d.: som åstadkommer l. bidrager till prissänkning(ar). EkonS 1: 80 (1891).
(I 1) -SÄNKNING. handlingen att sänka priset på en vara l. ett antal varor; förhållandet att marknadspriset på en vara l. ett antal varor sjunker; sänkning av den allmänna prisnivån. Söderblom Zont. 4 (1890). TT 1945, s. 290.
(I 1) -SÄTTA, -ning. bestämma priset på (ngt); i sht i pass., i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Risingh KiöpH 50 (1669). Förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter. BtRiksdP 1947, 10: nr 67, s. 2.
Ssg: prissättnings-nämnd, r. l. f. SFS 1918, s. 2883.
(I 1) -TABELL. tabell över förekommande l. fastställda (marknads)priser. Forssell Stud. 2: 152 (1888). SFS 1941, s. 14.
(III 1) -TAGARE, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1873). person som vunnit pris i en tävling. Förste, andre pristagare. 3SAH XLVI. 2: 42 (1825).
Avledn.: pristagarinna, f. kvinnlig pristagare. Ljunggren SAHist. 2: 24 (1886).
(I 1) -TARIFF. Den för de olika stålsorterna vid Creuzot använda pristariffen. JernkA 1873, s. 489. Almquist VärldH II. 2: 402 (1931).
(I 1) -TAXA. LBÄ 39—41: 43 (1800). Att både vete och vetemjöl i allmänhet upptogos i pristaxorna från Gustav Vasas senare år. Heckscher SvEkonH 1: 122 (1935).
(I 1) -TENDENS. LAHT 1898, s. 191. Svagt stigande pristendens inom detaljhandeln. SvD(A) 1934, nr 235, s. 15 (rubrik).
(I 1) -TILLÄGG~02, äv. ~20. tillägg på priset. SFS 1910, nr 116, s. 7.
(III 1) -TÄVLAN. tävlan vari pris utdelas till den bäste l. de bästa l. till ett gm lottning o. d. uttaget antal av dem som riktigt löst en uppgift o. d. En litterär pristävlan. Utlysa en pristävlan l. inbjuda till pristävlan om det bästa förslaget till ngt. SP 1792, nr 8, s. 2. TLandtm. 1900, s. 300. 3SAH LIV. 2: 9 (1943).
(III 1) -TÄVLANDE, p. adj. (mera tillf.) som deltager i pristävlan. —
(III 1) -TÄVLARE. person som deltager i pristävlan. NVexjöBl. 1848, nr 31, s. 4. 3SAH 11: 168 (1896).
Avledn.: pristävlarinna, f. Östergren (1935).
(III 1) -TÄVLING. = -tävlan. ÅbSvUndH 62: 139 (1852). Schück VittA 6: 22 (1943).
-UPPGIFT~02, äv. ~20.
1) till I 1: uppgift om ngts pris l. om priset på ett antal varor osv. HforsD 1875, nr 343, s. 3. SFS 1941, s. 433.
2) till III 1: föremål för pristävlan; prisfråga; uppgift vars rätta lösande medför pris efter lottning o. d. mellan lösarna. UpsP 1860, nr 28, s. 1. IllFamJ 1890, s. 399.
(I 1) -UPPSKRUVNING~020. jfr -höjning, -skruv(en).
(III 1) -UTDELANDE~0200, p. adj. som delar ut pris. —
(III 1) -UTDELARE~0200. person l. akademi l. nämnd l. myndighet o. d. som delar ut pris. SFS 1900, nr 63, s. 5.
Avledn.: prisutdelerska, f.
(III 1) -UTDELNING~020. utdelning av pris. DA 1808, nr 147, s. 2. Schück VittA 6: 23 (1943).
(I 1) -UTJÄMNANDE~0200, p. adj. med abstrakt huvudord: som värkar l. syftar till prisutjämning. Anslag i prisutjämnande syfte. SocÅb. 1939, s. 44.
(I 1) -UTJÄMNING~020. utjämning av skillnader i pris; särsk. dels gällande priset på en o. samma vara o. d. i olika områden, dels gällande priset på olika (nära sammanhörande) varor. EkonS 1: 352 (1893). BtRiksdP 1934, VII. 2: nr 1, s. 36.
Ssgr: prisutjämnings-avgift. Kungl. Maj:t må .. förordna, att viss avgift (prisutjämningsavgift) skall erläggas för vara, som utföres ur riket. SFS 1945, s. 409.
-bidrag. Avgiftsmedlen (som inflyta av mjölkavgiften) skola .. användas för (bl. a.) .. prisutjämningsbidrag för inom riket producerad mjölk och grädde, som använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt. SFS 1933, s. 1003.
(I 1) -UTVECKLING~020. om den successiva förändringen av priset på en vara l. av den allmänna prisnivån. SFS 1925, s. 1057. Därs. 1940, s. 339.
(III 1) -VINNARE. pristagare. Kellgren (SVS) 6: 303 (1790). Schück VittA 6: 75 (1943).
Avledn.: prisvinnarinna, f. NDA(A) 1924, nr 329, s. 5.
prisvinnerska, f. —
-VÄRD, adj.
1) [efter t. preiswert] handel. till I 1: (väl) värd sitt pris, prisbillig. SD 1892, nr 329, s. 7. En synnerligen prisvärd velourhatt. KatalPUBergström 47. 1: 5 (1931).
2) till II 2: berömvärd, lovvärd, förtjänt av pris l. att prisas; äv. med anslutning till prisa, v.3 JAndersin (1689) hos Lucidor (SVS) XVI. Den prisvärda oväld, hvarom (bibel-)kommissionen .. vinlagt sig i textkritiskt hänseende. Rydberg 13: 315 (1873). Prisvärt är givetvis att (osv.). SvTeolKv. 1930, s. 159.
3) (numera mindre br.) till III 1: värd ett pris, värd att prisbelönas. Schück VittA 5: 695 (i handl. fr. 1780). Östergren (1935).
Avledn.: prisvärdhet, r. l. f. särsk. till -värd 2: berömvärdhet, lovvärdhet, förtjänstfullhet o. d. Nordforss (1805). Andersson GrDram. 100 (1890, 1910).
-VÄRDIG.
1) [efter t. preiswürdig] (numera föga br.) handel. till I 1, = -värd 1. Prisvärdiga Herr- och Damur. GHT 1895, nr 202 A, s. 1. SvD(A) 1934, nr 186. s. 5.
2) (numera bl. ngn gg arkaiserande) till II 2, = -värd 2; äv. med anslutning till prisa, v.3 Thenne Höglofligeste prijswärdigeste Herre then helige Konung Götstaff. Svart Ähr. 87 (1560). Rutger Fuchs, Hvilken .. nu förtiden Styrelsen vti .. Hufvud-Staden, såsom Thes Öfver-Ståthållare, Prisvärdigt förvaltar. Rüdling Suppl. Tillägn. (1740). Prisvärdig i åminnelse. Björkman (1889).
3) (mera tillf.) till III 1: värd att prisbelönas. SD(L) 1894, nr 169, s. 12. SvD(A) 1926, nr 23, s. 3.
Avledn.: prisvärdighet, r. l. f. särsk. (mera tillf.) till -värdig 3.
(III 1) -ÄMNE. ämne vars behandling göres till föremål för litterär l. konstnärlig l. vetenskaplig pristävlan. Tretio år äro förflutne, sedan Drottning Lovisa .. upgaf Tåget öfver Bält til Prisämne i Poësien. Gyllenborg Bält Föret. 2 (1785). Schück VittA 6: 60 (1943).
(I 1) -ÄNDRING. prisförändring. Klint (1906). SFS 1947, s. 255.
(I 1) -ÖKNING. prishöjning. HandInd. 695 (1927).
(I 1) -ÖVERVAKANDE~00200, p. adj. Den (av priskontrollnämnden utövade) prisövervakande verksamheten. SFS 1941, s. 907.
(I 1) -ÖVERVAKNING~0020. jfr -kontroll. Den statliga prisövervakningen. BtRiksdP 1939 B, XI. 1: nr 48, s. 3.
B (†): PRISE-BOK, -SKRIFT, se A.
Spoiler title
Spoiler content