[af t. binn(en)sohle, innersula, af binnen, inom, med folketymologisk omtydning efter de talrika ssgrna med bind- (se sp. 2674), dial. o. hvard. ofta uttaladt bin3-; jfr d. bindsaal]
skom. inre tunn sula på skodon vid hvilken öfverlädret o. (gm förmedling af randen) sulan fästes. Det tunnaste (lädret brukas) til öfverläder för Bönder och äfven til bindsolor. Sthms ämb.-koll. resol. 1730. Öfverlädret sys fast uti Bindsålan. Underr. om tvist ang. skoarb. 1765, s. 4. Han tillstod .. godvilligt, at han var en spion; at han hade under vänstra bindsolan et bref gömt. Envallsson Gen. Schlenzh. 56 (1796). 1000 kg. kolädersbukar passande till bindsulor. Tidn. f. lev. 1907, nr 39, s. 2.
Ssgr: BINDSUL-LÄDER30~20. garfv. o. skom. läder som användes till bindsulor o. lättare skosulor. Taxa f. slachtareemb. 1722. DA 1772, nr 69, s. 4. Kraftiga tjurhudar använder man bäst till bindsulläder eller sämre sulläder. Tekn. tidskr. 1894, K. s. 66. De viktigaste läderslagen pläga indelas i följande hufvudgrupper: 1) sulläder, 2) bindsul- och koläder (m. m.). 2 Uppf. b. 8: 550(1900). Till mansskorna användas sulor af sulläder, men till kvinnsskorna däremot af tjockaste bindsulläder. Tidn. f. lev. 1904, nr 26, s. 1. —
-LÄDERS-HUD—10~2. Et partie af 40 st. bindsulläders hudar. Sthms ämb.-coll. resol. 1730.
