publicerad: 1910
BIOLOGI bi1ologi4, äfv. bi1å- l. bi1ω-, stundom -lå-, sällan -lω-, i Sveal. äfv. -ji4 (biålåji´ Dalin), r. l. f.; best. -en, äfv. -n; pl. (i bet. biologisk lärobok) -er.
Etymologi
[af t. biologie, bildadt 1802 af G. Reinhold af gr. βίος (se BIO-) o. -λογία i bet. vetenskap, lära; jfr eng. biology o. fr. biologie]
eg.: lära(n) om lifvet; vetenskap(en) om de organiska varelsernas (fysiska) lif, dess ursprung, betingelser, former, yttringar o. utveckling; äfv., i sht i bet. a, om lärobok i ämnet. C. A. Agardh i VetAH 1814, s. 196. Biologi har man velat skilja ifrån Fysiologien, såsom en abstraction, innehållande blott läran om lifvet, men orätt, emedan lifvets fenomen ej kunna förstås utan kännedom af organerne. Dens. Bot. 1: 77 (1830); jfr b. Den nära förbindelse, som äger rum mellan biologien och psykologien, mellan forskningen i den organiska naturen och i den psykiska. Rydberg Varia 1: 9 (1888, 1894). Dessa ämnen (dvs. zoologi, botanik, geologi o. fysisk geografi) böra på detta undervisningsstadium (dvs. i de allmänna läroverkens 7:e klass) sammanflyta till biologi i detta ords moderna, vidsträckta bemärkelse, som just innebär samarbetet mellan de vetenskaper, som från olika sidor belysa det organiska lifvet och dess företeelser. G. Adlerz i Verdandi 1889, s. 63. Den geografiska biologien eller läran om de typiska formerna för den på jordytan utvecklade djur- och växtverlden. E. Carlson i Ymer 10: 85 (1890). — jfr CELL-, VÄXT-BIOLOGI m. fl. — särsk.
a) (ny anv.) om zoologi o. botanik (med morfologi o. systematik), i sht ss. skolämne; lära(n) om djur o. växter, naturhistoria. Djur- och växtverlden, de lefvande varelsernas verld, hvilken är föremål och innehåll för naturhistorien eller, såsom den numera kallas, biologien. Geete Ordklyfv. 199 (1888). Läroämnen å realgymnasiet äro: .. biologi, fysik och kemi. SFS 1905, nr 6, s. 2. En lektorstjänst i biologi och kemi. PT 1905, nr 132 A, s. 1. Lärobok i biologi för realskolan(.) II Botanik. Bohlin (1907, 1909; boktitel).
b) i sht naturv. i inskränktare bem.: vetenskap(en) l. lära(n) om de organiska varelsernas lifsvillkor o. lefnadssätt l. deras tillpassning efter yttre lefnadsförhållanden o. deras lifsutveckling; oftast med uteslutande af o. i motsättning till fysiologi, morfologi o. systematik; jfr EKOLOGI. (Den botaniska) Fysiologien eller läran om vexternes natur innefattar .. 2 delar: Organografi, läran om organerne, och Biologi, läran om lifvet. Agardh Bot. 2: 6 (1832). Tyngdpunkten i (botanik-) undervisningen blef (under de sista decennierna) allt mer och mer växtens gestaltnings- och lifsförhållanden: morfologien och biologien. S. Bengtsson i Ped. tidskr. 1892, s. 190. Biologien i detta ords inskränkta bemärkelse är läran om djurens lefnadssätt. Wirén Zool. gr. 1: 50 (1896).
c) [utveckladt ur b] lifsutveckling, lefnadssätt. Dessa (geting-)arters hela biologi visar den största likhet med förhållandet hos Polistes. O. M. Reuter i UVTF 35: 37 (1886). Växternas biologi eller deras tillpassning för yttre förhållanden. E. Henning i Verdandi 1888, s. 101. Om några svenska insekters biologi och utveckling. E. Mjöberg i Arkiv f. zool. III. 6: 1 (1906; titel). — särsk. i öfverförd anv.: utveckling, utvecklingshistoria, utvecklingsförhållanden. En man, hvars sanna biografi blefve snillets hela biologi. Valerius 2: 186 (1849). Studier i amerikansk ornamentik. Ett bidrag till ornamentens biologi. Stolpe (1896; boktitel). Sömnsjukans biologi. Fauna o. flora 1: 262 (1906; rubrik).
Spoiler title
Spoiler content