SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1911  
BIPLANET bi3~plane2t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. nebenplanet; se BI-, prefix1 2]
(numera knappast br.) astr. himlakropp (i solsystemet) som rör sig kring en (hufvud)planet; satellit, drabant, måne. Planeterna Jupiter och Saturnus hafva sina Bi-Planeter. Bælter Guds sons menniskioblifv. 25 (1751). Bi-Planeter eller Månar, som ock kallas Drabanter. Bergklint Sam. 1: 286 (1775, 1781). Wåhlin Bastholm 12 (1791, 1804). Dalin (1850). NF (1877).
Spoiler title
Spoiler content