SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1913 BLASFEMANT, sbst. m. l. adj.; ss. sbst. pl. -er. Etymologi [af lat. blasphemans, p. pr. till blasphemare, l. fr. blasphémant, p. pr. till blasphémer (se BLASFEMERA)] (†) I. sbst.: hädare; jfr BLASFEMIST. RARP V. 2: 187 (1655). Schmedeman Just. 449 (1665). Därs. 665 (1675). II. adj.: hädisk, blasfemisk. Blasphemant, försmädelig emot Gud. Swedberg Schibb. 253 (1716). SAOB Alfabetisk lista blaserad p. adj. blaserande blaserthet subst. blasfem subst. blasfem adj. blasfemant subst. blasfematör subst. blasfemera verb blasfemerande blasfemi subst. blasfemisk adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
