[till BLOMMA, sbst. (o. v.); jfr d. blommet, t. geblumt, geblümt]
(†) som bär blommor l. en blomma; prydd med blommönster, blommig; jfr BLOMMA, v. II.Blommad .. Blossomed. Serenius(1741). Blommad, prålad, täck och fager. Dalin Vitt. 5: 385(c. 1753; om en underkjol). Ett blommadt träd i jorden kastar / ned sina frön. Unge Dikt. 47(1838). — jfr EN-,HVIT-, MÅNG-, ROSEN-,RÖD-, TVÅ-BLOMMAD m. fl.
