publicerad: 1916
BLOTTA blot3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
1) [jfr motsv. anv. af t. blösse] (†) nakenhet(?); jfr BLOTT, adj. 1. Blotta, blotheet, Nuditas. Lex. Linc. (1640). Dict. Hamb. (1700).
2) [jfr motsv. anv. af t. blösse] bart ställe, ställe som saknar beklädnad l. betäckning; jfr BLOTT, adj. 1 c, BARA, sbst.
a) bart, icke beväxt ställe på marken. Sädet å (åker-)rutorna utvecklade sig .. temligen väl; inga anmärkningsvärda blottor eller fläckar störde ögat. LAT 1872, s. 99. Moränjorden skrider .. utför sluttningarna .. och åstadkommer därmed blottor i växttäcket. Högbom Norrl. 309 (1906).
b) ställe utan ornament l. dekorationer; jfr BLOTT, adj. 1 c β. Verktyg för fördjupning af större blottor eller tomrum (vid träsnideri). 2 Uppf. b. 10: 251 (1906).
3) [jfr motsv. anv. af t. blösse] i sht fäkt. o. mil. för vapen oskyddadt ställe af kroppen; jfr BLOTT, adj. 2 d; särsk. [jfr t. (sich) eine blösse geben] i uttr. gifva (en) blotta på sig, lämna ett ställe på kroppen oskyddadt. Ling 3: 702 (1820). Den strid var kort; ty blind och hetsig ständigt, / Gaf Otho blotta på sig mycket snart. C. V. A. Strandberg 3: 180 (1869). Ju större fienden gör sin parad .., dess svårare får han att derefter betäcka den derigenom uppkomna blottan. Nyblæus Fäktl. 54 (1876). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. af t. blösse] i öfverförd anv.: svag punkt i en armé l. en försvarslinje. SDS 1905, nr 63, s. 2. (Napoleons) närmaste fälttågsplan afsåg att .. afvakta de bömiska och schlesiska arméernas rörelser under snabbt begagnande af hvarje blotta. S. Clason i Sv:s hist. IX. 1: 177 (1909).
b) [jfr motsv. anv. af t. blösse] bildl. Din världsåsikt .. är .. ofullständig och lämnar alltför många blottor för recensenternas vildsvinständer. P. J. Böklin (1834) hos Adlersparre o. Leijonhufvud Bremer 1: 197. Sokrates .. visar välvilligt och grymt blottorna i .. (Polos') oskolade tankefogningar. Larsson Id. o. makt. 14 (1908).
4) [jfr motsv. anv. af t. blösse] i brädspel o. tricktrack: obunden bricka, enkelbricka; jfr BLOTT, adj. 2 e. Om man (i brädspel) sätter en Bricka ensamt på ett Fält, så kallas den en Blotta. Düben Lyck. talisman 6: 46 (1818). Om man (i tricktrack) med vare sig en enkelbricka eller ett band träffar en motspelaren tillhörig blotta .., slår man denna blotta. Wilson Spelb. 223 (1888). Hjelmqvist Förnamn 71 (1903).
Spoiler title
Spoiler content