SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOHAG 3~ha2g, n.; best. -et; pl. (i bet. 3) =.
Ordformer
(bohaff G. I:s reg. 5: 24 (1528))
Etymologi
[fsv. bohagh, bohaff; jfr d. bohave; af BO, sbst.1, o. den stam som föreligger i fsv. hagha, ordna, inrätta, gagna, passa (se HAGA); jfr äfv. fsv. hagher, m., ställning, förhållande, fördel, gagn, isl. hagr, ställning, villkor, medel till underhåll]
1) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan.] sammanfattande benämning på lös egendom, lösöre; särsk. om möbler, husgerådssaker o. d.: inre lösöre; förr äfv. ngn gg omfattande fast egendom. G. I:s reg. 2: 108 (1525). Wij haffue wnth tiig thet bohag som war på hoff, wndantagendis oxerne .. och några folar. Därs. 6: 111 (1529). Giffter man son eller dotter sin och gifwer them något heem till bohag, thet wari sigh anten iord eller lösöra. Lagförsl. 310 (c. 1606). Inbyggiarne aff dhe Wästindiske Öijar .. byggia sine Huus vppå .. stoora .. Trään, och hafwa där hoos sig alt sitt Boohag, undantagandes sitt Wijn. Rel. cur. 196 (1682). (Man) inlade .. kläder och annat bohag i kistor och lådor. C. Eichhorn i 1 Minnen fr. Nord. mus. X. 3: 2 (1885). jfr FATABURS-, FÄLT-BOHAG. — särsk. i förb. bo och bohag, se BO, sbst.1 5 b; boskap och bohag, se BOSKAP.
2) [jfr samma bet.-utveckling af BO, sbst.1, o. BOSKAP] (†) boskap. Han hafuer tagit trull sallt .. och der medh ingifuit sit bohagh. Ångerm. domb. 1636, fol. 107. (De) hafwa oprijfwit hans gärdzgårdar och drijfwit sitt boohagh der igenom i någre åhr. Därs. 29 juli 1646, fol. 10.
3) [utveckladt ur 1] (mindre br.) om enskild(t) bohagsting l. möbel l. husgerådssak. (Han) eftersåg .. all ting i hushållet, lagade alt söndrigt, skaffade nya bohag etc. Dalin Arg. 2: 209 (1734, 1754). De gladaste rum med idel lustiga och landtliga bohag. Levertin N. dikt. 56 (1894). Ett viktigt bohag i hvarje gård var eldstålet. L. Lunell i Öfre Dal. 452 (1903).
4) [utveckladt ur 1; jfr fsv. bohags lärdomber, hushållslära, kunskap om hushåll] (†) hushåll; hem; (landt)hushållning. Oss fruchter nog, att Hareld haffwer föge förstondt på boohaget. G. I:s reg. 16: 162 (1544). Then (hustru) som är .. skickelig til bohaghet. L. Petri 1 Post. N 7 a (1555). The äre .. så vptuchtade, at the kunna ståå itt bohagh wäl före. Phrygius Brudepr. C 5 b (1604). Florman Bref t. Retzius 30 (1829). — särsk. i uttr. hafva sitt bohag (med ngn), hålla (hus och) bohag tillsammans, bo (o. hafva hushåll) tillsammans (med ngn). Folcket skal .. af Wederbörande hindras, at hålla Huus och Bohag tilsamman, in til thes Wijgningen är förrättad. Kyrkol. 15: 17 (1686). Dhe (hafva) straxt begifwet sig tillsammans och hållet Bohag, förr än dhe blefwet wigda. Växiö domk. akt. 1711, nr 402. (Hon har) vnderstådt sig .. att flytta till honom, och hafva med honom sitt bohag. Därs. 1736, nr 341.
Ssgr: (4) BOHAGS-ALMANACKA. (†) = -PRAKTIKA. Freund Alm. (Strängnäs) 1656, s. 4.
(1) -FOGDE. (förr) benämning på en urspr. under den år 1727 tillsatta slottsbyggnadsdeputationen sorterande förrådsförvaltare vid kungliga slottets byggnadsarbeten. Henel 1729 157 (1730). Reseregl. 1807, s. B 2 b. Ferlin Sthlms stad 1472 (1858).
(4) -HANDEL. (†) angelägenhet(er) som rör(a) (landt)hushållningen. (Du skall) med allehande bohags handel ther ved gården effter nödtorften beställe. G. I:s reg. 27: 2 (1557).
(1) -HUS. (†) förrådshus. Hiskia .. wijste them fataburen .. och all sijn bohags hws. Jes. 39: 2 (Bib. 1541; Bib. 1703: tyghuus). Schenberg (1739).
(4) -KARL. (†) = -MAN 2. Vij .. see gerne, att I sielffve .. (till fogde) någen godh bohagzkarll förskaffe vele. G. I:s reg. 24: 31 (1553).
(4) -KVINNA. (†) husmoder (som förstår att sköta ett hushåll). Een hustru .. then sigh wäl steller, och är een godh boohags quinna. L. Petri 1 Post. N 6 b (1555). Växiö domk. akt. 1689, nr 21.
-MAN. (†)
1) till 1: handtverkare (som tillverkar bohagsting). Dict. Hamb. (1700).
2) till 4: husbonde, husfader; manlig person med vana vid o. insikt i landthushållning. BtFH 3: 247 (1549). Jacob Tursson (förständigas), att han upsöker någen godh boohagzman till befalningen (dvs. förvaltarsysslan) på Brånäs. G. I:s reg. 26: 580 (1556). Bespöria sig med andre gamble Bohagz-Män, om thet man icke weet sielff. Brahe Oec. 48 (1581). Växiö domk. akt. 1699, nr 287. bildl.: När Gudh är icke then öfwerste Huusherre eller Bohagzman, så kan thet intet gå wäl til. A. Laurentii Fischer Huust. 307 (1618).
(1) -PERSEDEL. (föga br.) = -TING 1. Norrl. saml. 343 (cit. fr. 1566). bildl.: Han började nu äfven nogare syna den nya bohagspersedeln han fått, nemligen adjunkten. C. F. Dahlgren 5: 10 (1832).
(4) -PRAKTIKA. (†) (i almanackan införd) samling af råd o. upplysningar för hvarje månad af året angående skötseln af hushåll o. landtbruk; jfr BONDE-PRAKTIKA. Hufwud-Almanach .. aff Marco Freund, .. Ther brede widh och en nyttigh Bohags Practica .. bijfogat är. (1656; boktitel).
(1, 4) -REDE. (†) husgeråd, bohag. Smide Häst-skoor, Spijck, Jern och annat Bohags-rede, som behöfwes öfwer åhret. Brahe Oec. 100 (1581).
(1, 4) -REDSKAP. (†) husgeråd, redskap. En Fullkomblig Arbetzdräng, den der sin bohags redskap kan giöra. Växiö rådstur. prot. 1716, s. 190.
-SAK. i sht i pl.
1) (numera föga br.) till 1, = -TING 1. G. I:s reg. 28: 569 (1558). Alle kostelige bohagssaker, som funnes effter Drottning Christina, äre förskingrade. RP 6: 497 (1636). 2 RARP 3: 503 (1723).
2) (†) till 4: sak l. angelägenhet som rör hushållet, särsk. landthushållningen. (Ordning) och Skick medh godh och flijtig Tillsyn (äro) uthi alle .. BohagzSaker nyttige och förnöden. Brahe Oec. 117 (1581). Vthi Boohags Saker skickeligh och wäl förfaren. Schroderus Osiander 2: 739 (1635).
(4) -SKÖTSEL. (†) hushållning. Verelius Ind. 67 (1681).
-STYCKE. (†) i sht i pl.
1) till 1, = -TING 1. Murenius Visit.-prot. 21 (1637).
2) till 4, = -SAK 2. Weeta och lära Koka, Baka, Bryggia, Spinna och Wäfwa, och andra nyttige Bohags-stycker. Brahe Oec. 8 (1581).
(4) -SYSSLA. (†) hushållsgöromål. Brahe Oec. 93 (1581). Hugga timber och wedh, slachta, och andra bohags syszlor vtretta. L. Paulinus Gothus Rat. bene viv. 198 (1633).
(1) -TING.
1) föremål som tillhör bohaget. 1 Mos. 45: 20 (Bib. 1541).
2) (†) koll. = BOHAG 1. Huad ther är för annath bohagx tingh, thet må thu låthe them fåå. G. I:s reg. 16: 423 (1544).
(1) -TINGEST. (†)
1) = -TING 1. BtFH 3: 247 (1549). Desamma små bohagz tingest, som hon Mist hafuer. Ångerm. domb. 28 juli 1628, fol. 11.
2) = -TING 2. The (skola) lathe her Grelss N. bekomme igen thett bohagz tingestt, honum affhentt bleff, nähr han kom i skade för sin pijge. G. I:s reg. 28: 81 (1558).
(1) -TYG. (†)
1) = -TING 1. Sara (var) gången till Nilss Andersons, till at hempta igen nogra bohagz tygh dijtt woro länte. Växiö rådstur. prot. 1639, s. 780. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 180 (1863).
2) = -TING 2. Drängiefougten hafwer i wärie allehanda Bohagztygh. Brahe Oec. 86 (1581); jfr 1. Skräpel ɔ: gammalt och gemeent (dvs. vanligt) bohags-tyg. Spegel Gl. 430 (1712). Strålenhielm Ympekonsten 50 (1751).
Spoiler title
Spoiler content