SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
BOHEM bωhä4m, stundom bo- l. bå-, äfv. -he4m, sbst.3, r.; best. -en; pl. (föga br.) -er.
Ordformer
(ofta skrifvet bohêm(e), stundom bohèm(e). bohäm G. Lindblad i SvD(N) 1918, nr 74 B, s. 3)
Etymologi
[liksom dan. o. t. boheme af fr. bohême, f. (äfv. skrifvet bohème), af mlat. Bohemia, Bömen, af lat. Boi(o)hæmum, bildadt af folknamnet boii (se BOJER) o. fht. heim (se HEM); jfr eng. bohemia. Beträffande det fr. ordets bet. jfr BOHEM, sbst.2]
krets af oregelbundet o. sorglöst lefvande personer, i sht artister o. litteratörer (o. studenter); äfv. om det sätt att lefva som utmärker en dylik krets, fritt (o. utsväfvande) konstnärslif. Den svarta bohême'ns stab. Kaufmann Pariserlif 133 (1885; om ett visst slag hänsynslöst arbetande tidningsmän). Bohêmen — det är paradoxens, jargonens, invektivets, det ytterliga revolutionsteoretiserandets förlofvade land. O. Levertin i Ur dag. krön. 1886, s. 380 (i en anmälan af Jæger Fra Kristiania-Bohêmen). Det var en gång, när jag var mycket ung, / då hvarje möda var mig lång och tung, / och på bohèmens alla vägar dref jag. Fröding N. dikt. 3 (1894). (Maeterlinck) lefde .. en tid med i den litterära bohèmen (i Paris). Söderman Maeterlinck 42 (1911). (Författarinnan) serverar bohem ideligen, ideligen, och det börjar bli väl enformigt i längden med dessa erotiska målarflickor. SvD(N) 1918, nr 105 B, s. 3. jfr: Målaren F. är en äkta pariserartist, en medlem af detta sannskyldiga zigenarsamfund (”Bohème”) hvarom nordbon, och i synnerhet svensken, icke kan göra sig ett begrepp. Tidn. f. theat. o. mus. 1859, nr 7, s. 2. — jfr KONSTNÄRS-, LANDSORTS-, LUNDA-, SKÅDESPELAR-, STUDENT-BOHEM m. fl.
Ssgr till BOHEM, sbst.2, o. BOHEM, sbst.3: BOHEM-AKTIG. Känslornas nobless räddar Tavaststjernas figurer från det plumpa och bohêmeaktiga, som Pariserlifvet i vissa kretsar lade nära. Söderhjelm Tavaststjerna 97 (1900).
-ANLAG~02 l. ~20. Söderhjelm Runeberg 1: 176 (1904).
-ARTAD. En bohêmeartad, begåfvad tidningsman. Laurin Våld o. väld 286 (1910).
-FIGUR. (Lucidor är) en karolinsk romantiker med manligare kärna än nyromantikens tillgjorda bohème-figurer och poeter i vindskammaren. Karlfeldt i 3 SAH 24: 72 (1909).
-KLUBB. Hjärne Sv. utrikespol. 6 (1905). Vallentin London 496 (1912).
-KONSTNÄR~02 l. ~20. En bohemkonstnärs sorglösa njutningsförmåga. 2 NF 16: 495 (1911).
-LIF. Thyselius Nordau Paris 429 (1885). I stället för att slå in på någon ordnad lefnadsbana, lefde .. (Baudelaire) ett yrt och lättsinnigt bohèmelif i Quartier Latin. Levertin 11: 152 (1903).
-LITTERATUR. O. Levertin i Ur dag. krön. 1886, s. 380.
-SKALD.
-TILLVARO~020. Öberg Makter 1: 38 (1906).
-VÄRLD. Det har i alla tider i Paris funnits en bohèmeverld, men dess blomstringstid sammanfaller med romantikens tidehvarf. Thyselius Nordau Paris 431 (1885).
-VÄSEN.
Spoiler title
Spoiler content