SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
BOMBARDERA bωm1barde4ra l. bom1-, i Sveal. äfv. —32 (bombarde´ra (med) sl(utet) o Weste; båmbardèra Almqvist, båmmbardèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, K. R. Uggla (1729) i Hist. handl. XVIII. 3: 69); -ARE (se d. o.); jfr BOMBARDEMANG.
Etymologi
[af t. bombardieren l. fr. bombarder, afl. af bombarde (se BOMBARD I 1); jfr d. bombardere, holl. bombardeeren, eng. bombard, it. bombardare]
eg.: beskjuta med mörsare, med bomber; i allm.: beskjuta (i sht befästningar, städer o. d.) med artilleri; numera äfv.: från flygplan l. luftskepp nedsläppa bomber på (en ort, trupp o. d.). OSPT 1686, nr 20, s. 6. Stulweisenburg (torde) blifwa Bombarderat. Därs. 1687, nr 42, s. 4. Bombardera. Beskiuta med Mörsare. Rålamb 8: c 1 a (1691). Staden (kan) genom bombardering forceras. Rosenstein 3: 350 (1788). Bombardera .. Beskjuta med bomber. Dalin (1850). (Kanonbåtarna) bombarderade .. (dervischernas) fort och befästade läger. G. Hedengren i Ill. mil.-revy 1898, s. 79. Tyska flygare bombardera Calais. AB(N) 1918, nr 51, s. 3. — särsk.
a) [jfr skjuta på ngt] (†) med prep. på. Vår svänska .. flåtta .. begynte .. att bombardera uppå dhe danskas flåtta. L. Kagg (1700) i Hist. handl. 24: 14. (Fienden) begynte .. att bombardera på staden Riga. Dens. (1710) Därs. 152.
b) i utvidgad anv., om kastning i snabb följd af hvarjehanda föremål mot ngn l. ngt. L. Toppelius (1833) hos Vasenius Topelius 1: 454. Han bombarderade (henne) .. med rosor, aprikoser, om hvarann. Sturzen-Becker 6: 16 (1868). Han .. satte sig upp på kakelugnshyllan, omgifven af böcker och lexika, med hvilka han bombarderade systrarna. Nyblom i 3 SAH 13: 91 (1898). En stor menniskomassa bombarderade omnibusarna med snöbollar. SDS 1900, nr 92, s. 3.
c) bildl. Jag bombarderade Domaren så kiäckt med Latin, at han blef aldeles hufvud-yhr. Lagerström Westph. 81 (1737). Alla förbigående bombarderade honom med .. frågor. Janson Gastar 115 (1902). (En tukthusfånge började) bombardera inrikesministeriet med klagomål. AB(L) 1904, nr 25, s. 4. Samma idé undan för undan bombarderar medvetandet, som ett ständigt gungande böljeslag. Herrlin Minnet 197 (1909).
Ssgr: A: BOMBARDER-BAGGE. [väl efter t. bombardierkäfer; jfr d. bombarderbille, holl. bombardeerkever, eng. bombardier beetle, fr. bombardier] jfr BOMBARDERAR-SKALBAGGE. 1 Brehm III. 2: 9 (1876). De så kallade bombarderbaggarne (Brachinus), äro i besittning af ett egendomligt medel, hvarmed de skrämma sina fiender. Dessa utskjuta nämligen, när de oroas, ur ändtarmsöppningen en liten mängd vätska, som exploderar med en liten knall och en mycket elak lukt. Stuxberg (o. Floderus) Djurv. 1: 406 (1900).
-FARTYG~02 l. ~20. (förr) sjömil. bombfartyg. Adlerbeth Ant. 1: 202 (c. 1792). Stjerncreutz 61 (1863).
-GALLIOT. (förr) sjömil. bombgalliot. J. Cederhielm (1700) i Karol. krig. dagb. 8: 145. Trolle Sjöoff. 2: 270 (1870).
-KITS. (bombardere- S. Agrell (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 141) (förr) sjömil. bombkits. Afzelius Sagoh. XI. 2: 236 (1870).
-MÖRSARE. (förr) mil. Modell af bombardermörsare, att nyttja på bombkitsar; använd år 1769. Katal. ö. fl. utst. 1897, s. 26. —
-PRÅM. (förr) sjömil. med mörsare bestyckad pråm. Loenbom M. Stenbock 2: 216 (1758).
-REGEMENTE. (†) regemente af bombarderare, af mörsarbatterier. Björnståhl Resa 5: 32 (1776).
-SKEPP. (bombarders Rudbeck Atl. 3: 688 (1698)) (förr) sjömil. bombskepp. Loenbom M. Stenbock 2: 21 (1758). Anm. I samma bet. förekommer formen bombare-skiepp hos S. Agrell (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 67. —
-SLUP. (förr) sjömil. med mörsare bestyckad slup. 13 Bombarder-Slupar föra hvardera en 24-pundare och en Mörsare af 8 tum i diameter. GT 1788, nr 72, s. 2.
B (†): BOMBARDERE-KITS, se A.
C (†): BOMBARDERS-SKEPP, se A.
Spoiler title