publicerad: 1922
BREDA bre3da2, v., i bet. 1 -ade, i bet. 2—5 breder40, bredde bred3e2, bredt bret4, bredd bred4;
l. (i bet. 2, 3, 5, i sht hvard.) BRE bre4 brer, bredde, bredt, bredd.
vbalsbst. BREDANDE, BREDELSE (†, Lind (1749; under erweiterung: utbredelse), Holmberg Nordb. 335 (1854: utbredelse)), BREDNING, BREDSEL (†, Verelius 1 (1681: påbredzel), Ekblad (1764: påbredsel)); jfr BREDSLE.
Ordformer
(bre Warnmark Epigr. L 3 a (1688: bre ut), Lybecker 222 (c. 1715), Collnér Försök 92 (1812: brer, pr. ind.) osv. bräda Broocman Hush. 6: 23 (1736: bräder, pr. ind.). — breedde (ipf.) Dom. 8: 25 (Bib. 1541), Spegel GV 22 (1685). breedd (p. pf.) Luk. 22: 12 (NT 1526), Mark. 14: 15 (Bib. 1541). bredd (p. pf.) Mark. 14: 15 (NT 1526) osv.)
Etymologi
[fsv. breþa; jfr d. brede, isl. breiða, got. braidjan, holl. breiden, breeden, t. breiten; afledn. af BRED. — För bet. 4 jfr A. Kock i Landsm. X. 3: 4]
1) (nästan bl. i fackspr.) med klart uppfattad anslutning till BRED 1: göra (ngt) bredt l. bredare; bredda. Johansson Noraskog 3: 262 (i handl. fr. 1673). Tungan, bredad, stöter fram mot framtänderna (vid bildningen af s och sj). Collnér Försök 18 (1812). Vid plåtsmide .. utsmides .. eller bredas en stört rödvarm till dess den blifvit dubbelt så bred som den ursprungligen var. Eneberg Karmarsch 2: 227 (1861).
2) sträcka ut (ngt) åt sidorna; breda ut; vidga; äfv. refl. Hur' kärligt han sin Armar moot dig breeder. Lillienstedt Christus B 4 a (1680, 1694). Lärkfalken .. sväfvar .. på bredda vingar hän öfver ljungbacken. Rosenius Naturstycken 49 (1897). (G. III) var att likna vid ett träd, som .. aldrig .. fick visa, hur långt grenarna till sist ändå kunde ha brett sig. Heidenstam Svenskarna 2: 327 (1910). — särsk.
a) (numera föga br.) sjöt. i uttr. breda seglen o. d., ställa seglen för akterifrån kommande vind, brassa fyrkant; äfv. allmännare: breda ut seglen. Rosenfeldt Vitt. 181 (1672; i bild). Dalman Sjölex. 8 (1765). Jag bredde hvart segel i vinden. Tegnér 2: 214 (1829).
b) (numera bl. i högre stil) i bildl. anv.: sprida. När åter / jag sitter i trefnad, som brasan har bredt. Vetterlund Sommar 36 (1911). — (†) Kossacker, som sig bredde kring feltet. A. Oxenstierna 1: 110 (1627). (Påfven) såg huru vidlöftigt Luthers satzer hade bredt sig kring Tyskland. Celsius G. I 1: 172 (1746). Välluckt bredande rosor. Enbom Gessner 62 (1794).
3) lägga l. veckla ut (ngt öfver ngt, en yta osv.), breda ut; äfv. refl. Hon bredde en schal öfver axlarna. Breda en duk på bordet. Breda halm på golfvet. Mykit folk breddhe theres clädher på wäghen. Mat. 21: 8 (NT 1526). Hönorna sig öfwer Ungarna liufliga breedde. Spegel GV 22 (1685). Trälarna hade lagt blossen tillhopa och däröver brett ris. Melin De svarte vik. saga 10 (1910). — särsk.
a) landt. i fråga om utbredning på fältet af hö, lin, gödsel o. d. (Det) är best at (på torr o. mager mark) breda (boskapsgödseln) något tiockt. Serenius Eng. åkerm. 137 (1727). Bredningen (af lin) sker .. sällan på Äng, hvarest det af blåst ofta oredas. VetAH 1767, s. 186. Det är af mycken nödvändighet att höet bredes jämnt. EconA 1808, jan. s. 64.
b) i fråga om ut- l. påbredning af salfva l. plåster l. dyl. på ngt; särsk. om påstrykande af smör på bröd l. dyl. Breda smör på bröd. Lind (1749). Ett väl bredt plåster måste öfver allt vara lika tjockt. Nyblæus Pharm. 137 (1846). — jfr PLÅSTER-BREDNING. — med objektsväxling (jfr c): bestryka (en brödskifva l. dyl.) med smör, ”göra i ordning” (en smörgås). Breda en smörgås. Bjuda på öl och bredda smörgåsar. Wingård Minnen 5: 169 (1847). Hon bredde sig en ny smörgås. Lundquist Smink 8 (1887).
c) (mindre br.) med objektsväxling (jfr b slutet): betäcka, öfvertäcka, hölja, belägga (ngt med ngt), breda ut ngt (t. ex. bonader l. halm l. dyl.) öfver (ngt). Bänkar hos Balders fader / Bredda vet jag för gäster. Atterbom Siare 1: 25 (1841). I Värend bredde man till och med kyrkorna med julhalm. Nilsson Årets folkl. fester 190 (1915). (†) Han skal wijsa idher en storan saal breeddan. Luk. 22: 12 (NT 1526; Vulg.: stratum, gr. ἐστρωμένον; Bib. 1917: ordnad för måltid). — särsk. (numera knappast br.) i uttr. breda en säng o. d.: bädda, iordningställa en säng. Lucia, den blida, / skall låta mig veta / hvars säng jag skall breda. Rääf Ydre 1: 108 (1856). Den, som brudesängen breder. Wennerberg 3: 4 (1883).
d) i bildl. anv. (stundom svårt att skilja från 2 b). En härlig middagz sol, / Hvilcken straxt i måln gick neder / Och nu breder / Svarta skyar på min Pol. Nordenflycht Turt. 13 (1743). Stilla skuggor breda sig i qvällen. Böttiger 2: 53 (1857). Detta ryktbara biskopspar .. bidrog att breda glans öfver den lilla universitetsstaden. Bååth-Holmberg Morfars bok 1: 202 (1910).
4) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] (†) lägga fram (penningar) till betalning; betala; jfr BREDA FÖR. (I) skole .. göra edher redhe (att fara och köpa säd), / Mädan iagh några penningar brede. Gevaliensis Jos. 28 (1601). Tinga och intet breeda, dhet giör en elack reeda. Grubb 107 (1665). Ond reeda, kiöpa och intet breeda. Dens. 120. Straxt skall tu pengar reda / På ett bräde för oss breda. Moræus Schonæus Vit. 433 (c. 1685).
5) (mindre br.) refl.: göra sig ”bred” (se BRED 3 f). Killebukken var åter över mig; här har du för du breder dig i Europa på Norges bekostnad. Fröding E. skr. 2: 16 (1890). Det var någonting (inom honom) som icke fick lof att härska men som bredde sig på ett finare jags bekostnad. Norlind Hell 2: 107 (1913).
Särskilda förbindelser.
BREDA FÖR. (†) till 3: lägga fram (penningar) för (ngn); jfr BREDA, v. 4. Om man än hade bredt för mig 100 pund Sterling .. så hade jag det intet giordt. Dalin Arg. 1: nr 15, s. 5 (1733). —
BREDA OMKRING10 04 l. (I)KRING(0)4.
1) tr., till 2 l. 3. jfr KRINGBREDA. särsk. bildl. i uttr. breda (ngt) omkring sig, strö l. sprida (ngt) omkring sig. All den kungliga prakten, som fröknarna .. bredde omkring sig. Mellin Nov. 1: 332 (1830, 1865). Breda välsignelse omkring sig. Söderhjelm Runeberg 2: 197 (1906).
2) refl., till 2 b: sprida sig (vidt omkring). Smittan hinner breda omkring sig. NF 14: 1204 (1890). —
1) stryka på salfva l. smör l. färg l. dyl. på ngt; ofta med bibet. af att salfvan osv. påstrykes tjockt; med obj. betecknande dels salfvan osv., dels det hvarpå denna strykes. Han bredde på (tjockt med) smör på brödet. Bred på en smörgås åt mig! Breda på plåstret. Sahlstedt (1773). bildl. i fråga om öfverlastadt l. öfverdrifvet framställningssätt; öfverdrifvet berömma l. klandra; (alltför) kraftigt understryka l. färglägga; skryta, ”skarfva”. C. V. A. Strandberg 1: 352 (1862). Hvad genomgångna besvärligheter angår, bredde de .. på efter bästa förstånd. Quennerstedt I Torneå o. Umeå 1: 160 (1901).
2) [jfr motsv. bet.-utveckling af SMÖRJ, STRYK] (†) slå (ngn), prygla, banka på, ”damma på”. Breda vppå them medh så mong hugg the mest orkade bära. Svart G. I 155 (1561). Breda på en med en staka. Lind (1749). ÖoL (1852). —
BREDA UNDER10 40. till 3: lägga ut (ngt) ss. underlag för ngt. Helsingius F 4 a (1587). jfr UNDERBREDA. —
2) (numera knappast br.) till 3 c slutet: bädda upp (en säng l. dyl.). Sahlstedt (1773). Dalin (1850).
1) (†) = BREDA, v. 1. Diket (skulle) öfverallt bredas ut til 6 alnar. Björneborgs tidn. 1910, nr 85, s. 3 (efter handl. fr. 1795).
2) = BREDA, v. 2. Breda ut benen. Serenius (1741). Ma chère mère bredde .. ut sina armar, såsom välsignande oss. Bremer Grann. 1: 123 (1837). Granens grenar breda ut sig åt sidorna. Sandström Natur o. arbetsliv 2: 33 (1910). bildl. Wår Spijras macht öfwer alla / .. sigh breder vth. Stiernhielm Cup. 3 (1649, 1668). Man fruktar för .. att upproret skall breda ut sig. PT 1900, nr 300, s. 2. (†) Breda ut ett rykte. Nordforss (1805).
3) = BREDA, v. 3. Breda ut varorna på disken. Dom. 8: 25 (Bib. 1541). Räfsa hö tilsamman och breda det ut til torkning. Lagerbring 1 Hist. 2: 411 (1773). (Han) hade .. bredt ut brefven på sin säng. Porthan Bref t. Calonius 506 (1798). mer l. mindre bildl. Sommarn breder ut sin ståt. Nordenflycht QT 1745, s. 68.
4) motsv. BRED 3 a, i fråga om muntlig l. skriftlig framställning: göra vidlyftigare, tänja ut; refl.: orda vidlyftigt (om ngt). Nyblom M. Twain 1: 44 (1873). (Jag) bredde .. ut mig det värsta jag kunde, om både Köpenhamn och Paris. Agrell I Sthm 11 (1892). Några rader ha kunnat bredas ut till en hel bok. Bjerre Själsläkek. 110 (1914).
5) motsv. BREDD 4 b, refl.: syssla med många mer l. mindre olikartade ting i st. f. att koncentrera sig, gå på bredden. NF 13: 724 (1889). Det skall mer energi till att hålla sig till något bestämt och tillägna sig det ordentligt än till att breda ut sig. Larsson Bildn. 37 (1908). —
BREDA ÖFVER10 40. till 3: lägga l. veckla ut ngt öfver (ngt), täcka öfver. The .. (skola) bredha offuer gyllene altaret itt golt klädhe. 4 Mos. 4: 11 (Bib. 1541). Breda ngt över sig. Auerbach (1907). jfr ÖFVERBREDA.
Ssgr: (1) BRED-HAMMARE. tekn. visst slags stor hammare hvarmed plåt o. d. uthamras. Tilas Ordalag 1 (1767). Slå kopparen bred och til runda skifvor under bredhammaren. Deleen (1836; under abbreiten). —
Spoiler title
Spoiler content