SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PLÅSTER plos4ter, n.; best. plåstret; pl. =; pl. best. plåstren (Hildebrand MagNat. 31 (1650) osv.) l. plåsterna (Nyblæus Pharm. 240 (1846) osv.).
Ordformer
(plaster 15711676. ploster 1674c. 1809. plåster 1536 osv.)
Etymologi
[fsv. plaster; jfr d. plaster, isl. plástr, fsax. plāstar (mlt. plāster), fht. p(h)lastar (t. pflaster), feng. (o. eng.) plaster; av mlat. plastrum, av lat. emplastrum, av gr. ἒμπλαστρον, till ἐμπλάσσω, stryker på, av ἐν, i (se I, prep. o. adv.), o. πλάσσω, formar, danar (se PLASTISK). — Jfr PIASTER]
1) för utvärtes bruk avsett läkemedel som vid vanlig temperatur är mer l. mindre hårt, men som vid uppvärmning till kroppstemperatur blir mjukt o. klibbigt (utan att smälta) o. lätt häftar vid huden; äv. med inbegrepp av tyg l. skinn o. d. varpå dylikt läkemedel är utbrett; stundom i utvidgad anv., om ämne l. preparat av likartad beskaffenhet utan medicinsk användning; utom i fackspr. numera företrädesvis om avskuret stycke av tyg l. skinn o. d. som bestrukits (l. fabriksmässigt preparerats) med ett vid huden häftande ämne (med l. utan tillsats av medicinskt värksamma beståndsdelar) o. som användes för att fasthålla förband l. skydda sår l. på annat sätt gagna läkningen av skadad l. sjuk kroppsdel; jfr SALVA. Lägga plåster på ett sår (jfr 2 a). Hwarkin krydde eller plåster helade them (dvs. Israels barn) vtan titt ord herre. SalWijsh. 16: 12 (öv. 1536). Sedan blandningen (av brunsten o. bomolja) kallnat, hade Brunstenen löst sig upp och blifvit plåster. VetAH 1774, s. 178. (Sv.) Plåster .. i ansigtet: (lat.) splenium. Lindfors (1824). Ett slags plåster mot svullnader och sår bereda Lapparne .. af den mellersta delen af björknäfver, hvilken half-förbränd knådas med grankåda till plåsters konsistens. Düben Lappl. 174 (1873). SFS 1938, s. 1750. — jfr AMMONIAK-, BECK-, BEN-, BLY-, BRÄNN-, BRÖST-, DRAG-, FLUG-, FLUSS-, FONTANELL-, GALMEJ-, GIKT-, GUMMI-, HARTS-, HEL-, HONUNGS-, HÄFT-, KAMFER-, KYL-, KÅD-, LEN-, LIKTORNS-, LÄKE-, MAG-, MJÄLT-, MODER-, MUSCH-, VAX-PLÅSTER m. fl. — särsk.
a) i ordspråk. Läkaren gör aldrig så goth plaster, at the kunna läkia all såår. SvOrds. B 4 b (1604). Skarpt plåster läker bäst. Grubb 722 (1665). Sådant Såår, sådant Plåster. Dens. 779. Intet plåster finnes för ett kränkt och såradt sinne. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) i uttr. engelskt plåster, se ENGELSK, adj.1 a.
c) i uttr. mognande plåster, se MOGNA, v. III 2 b. — jfr MOGNANDE-PLÅSTER.
d) [jfr t. weisse salbe, äv. i bildl. anv., o. nylat. unguentum album, salva av olja, vax o. valrav] i uttr. vita plåstret, om ett förr ss. universalmedel använt plåster; numera bl. i jämförelser l. i bildl. anv., om sak l. förhållande som blott skenbart fyller en funktion (o. som egentligen icke har ngn värkan) l. om person som saknar förmåga l. inflytande; särsk. i sådana uttr. som vara (så)som vita plåstret l. vara (rena rama) vita plåstret, vara till blott för syns skull, vara utan värkan, göra varken till l. från, sakna (all värklig) betydelse, vara kraftlös l. oduglig l. menlös l. intetsägande. ESchröderheim (1777) i MoB 6: 6 (i bild). (Den märgelartade järnmalmen) liknade utanpå det hvita Plåstret. Rinman JärnH 733 (1782). Den elastiska paragrafen .., hvilken, liksom det hvita plåstret, kan läggas på alla slags brister. AB 1830, nr 3, s. 3. De, som känna .. (den till statsråd utnämnde), säga, att han är såsom hvita plåstret. Liljecrona RiksdKul. 158 (1840). Om det var en karl med vyer, en produktiv kraft, som kunde användas till nånting! Men det är ju rena rama hvita plåstret. Nordström Landsortsb. 265 (1911). DN(A) 1951, nr 84, s. 7 (om programpunkt i radio). — jfr (†): (Sv.) vara som hvita plåstret: (lat.) in sinu semper gaudere, coram laudare. Lindfors (1824).
e) (†) i utvidgad anv., om lager av ympvax som anbringas över ympställe på träd. Rosenhane Oec. 105 (1662). — jfr TRÄD-PLÅSTER.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] i jämförelser o. i bildl. anv. av 1 (jfr 1 a, d); i sht om sak l. förhållande som tjänar till bot l. hjälp. Ja David haar ej wist it bättre Plåster bruka (än bönen) / När Undersåterna så plötzligt blefwe siuka / Af Pestilentzens Gift. Spegel GW 79 (1685). (Att några vanartiga skolpojkar fingo stryk) hade waret ett helsosampt plåster och kostel. cur för deras siukdom. VDAkt. 1711, nr 257. — jfr DRAG-, MAG-, SAMVETS-PLÅSTER. — särsk.
a) om behandling l. gåva som är avsedd att utgöra tröst l. gottgörelse efter genomgångna vedermödor l. lidna oförrätter o. d.; särsk. i sådana uttr. som ge ngn ngt l. få ngt (så)som plåster på såret (l. såren), lägga l. vara l. få plåster på såret (l. såren). När nästa gång Martha gaf honom sin smörgås som plåster för de rapp, han fått, sade Amos (osv.). Cederschiöld Riehl 1: 89 (1876). VFl. 1933, s. 2 (: vara .. plåster på såret). Som plåster på såren erhöll .. (Starhemberg, som förgäves hoppats att bli förbundskansler) högsta överinseendet över säkerhetsväsendet. SvD(A) 1934, nr 204, s. 4.
b) med tanke på plåsters förmåga att klibba fast vid huden. (Gubben Adel) rörde sig med excellenser och grefvar, och drottning Desideria satt som ett plåster på hans tunga. Engström 2Bok 43 (1909). Far man in till Barösund en söndagskväll och dansar, så kletar skjortan som ett plåster vid kroppen. Barthel Harstena 103 (1933).
c) (†) smicker, lismeri. Forsius Fosz 335 (1621; lt. orig.: plaster; Weigere: Plaster).
3) [jfr motsv. anv. i mlat. o. t.] (†) gips; anträffat bl. i ssgn PLÅSTER-KALK.
Ssgr (i allm. till 1): PLÅSTER-BAGGE. [jfr d. plasterbille, t. pflasterkäfer] (†) zool. spansk fluga (se fluga 1 c); jfr bagge, sbst.2 Rebau NatH 1: 597 (1879).
-BEREDNING. Kiellberg KonstnHandtv. Tenn. 3 (1753).
-BILDNING. farm. om övergång till plåster (vid kokning av blandning varav blyplåster framställes). Ahlberg FarmT 215 (1899).
-BIT, r. l. m. (numera bl. tillf.) Lind 1: 1223 (1749; om musch).
-BOTTEN. (†) sannol. om plåsterkaka; jfr botten I 1 p. Någre Plåsterbotnar som intet kunde wärderas effter man intet weet dess autorem. BoupptSthm 1680, s. 496 b (1679).
-BREDNING. farm. utbredning av plåster på tyg, skinn l. papper; jfr breda, v. 3 b. Nyblæus Pharm. 140 (1846).
Ssg: plåsterbrednings-maskin. farm. SamlFörfArméen 5: 633 (1856).
-BRÄDE. farm. underlag varpå plåster rullas till stänger; förr äv. om plåsterkavle. Ahlberg FarmT 209 (1899; om plåsterkavle).
-BÄCKEN. (†) plåsterskopa. BoupptSthm 1676, s. 1074 b (efter kirurg).
-DOSA. (†) dosa för förvaring av plåster. BoupptSthm 1684, s. 762 b (efter badare). Dalin (1855).
-DUK. [jfr t. pflastertuch] (numera bl. om ä. förh.) farm. (stycke av) skinn l. tyg med därpå utbrett plåster; äv. om tyg avsett att utbreda plåster på; jfr plåster 1. Linc. (1640; under pittacium). Taga ett laakan till nödhwändig Plåsterduuk. KKD 11: 232 (1704). Östergren (1935).
-GAFFEL. (†) redskap varmed plåster utbreddes på tyg o. d.; jfr -kniv. Hildebrand MagNat. 30 (1650). Rålamb 13: 194 (1690).
-GUBBE. (mera tillf.) nedsättande benämning på läkare; vanl. med stark anslutning till plåstra 1 d δ; jfr -prins 1. Dr B. och andra psykiska plåstergubbar. GHT 1945, nr 49, s. 3.
-GUD. (†) skämtsam benämning på läkare; jfr plåstra 1 d δ. Wallin Vitt. 1: 389 (1805; uppl. 1878). Knorring Axel 2: 91 (1836).
-GÖRNING. (†) plåsterberedning. Rinman 1: 252 (1788).
-HÄFTA, r. l. f. (†) stycke l. remsa av häftplåster; jfr häfta, sbst. 3 a. Alm(Sthm) 1819, s. 44.
-KADETT. (†) nedsättande benämning på ung läkare; jfr plåstra 1 d δ. Blanche FlStadsg. 280 (1847).
-KAKA, r. l. f. (förr) farm. plåster som vid tillvärkningen formats till en (fyrkantig) kaka; jfr kaka, sbst. 5. Acrel Chir. 190 (1759). KommentSvFarm. 452 (1903).
(3) -KALK. (†) gips; jfr kalk, sbst.2 2, o. gipskalk. VarRerV 40 (1538). Linc. (1640; under gypsum).
-KAVLE l. -KAVEL. farm. med handtag försett litet bräde varmed plåstermassan rullas för att bliva jämn o. slät. Nyblæus Pharm. 239 (1846).
-KLUT. [jfr d. plasterklud] (†) mindre stycke tyg varpå plåster utbretts; jfr -duk, -lapp 1. Lind (1749; under pflaster-tuch).
-KNIV. farm. mjuk o. böjlig kniv varmed plåster utbredes på tyg o. d. Schultze Ordb. 2350 (c. 1755). Ahlberg FarmT 217 (1899).
-KOKNING. kokning varigm plåster beredes. Darelli Sockenapot. 31 (1760).
-LAPP, r. l. m.
1) mindre stycke av tyg o. d., bestruket (l. fabriksmässigt preparerat) med plåster; jfr plåster 1; äv. i utvidgad anv., om (klister)lapp som användes för att laga trasigt föremål. Humbla Landcr. 355 (1740). (Den gamla stugan) lutade litet mera, plåsterlapparna på rutorna voro några fler (än tre år tidigare). Hedenstierna Jönsson 233 (1894). Trenter Träff 107 (1948).
2) (numera bl. tillf.) i bildl. anv. av 1; jfr plåster 2. (Det) är .. ingalunda nog att på rikets smärtande sår här och der lägga några små plåsterlappar i mening att bota hela dess sjukdom. Chydenius 33 (1765). GbgP 1952, nr 70, s. 1 (om efterhängsen person).
3) (†) nedsättande benämning på apotekarlärling; jfr -prins 1. Carlén Skuggsp. 1: 183 (1861, 1865).
-LÅDA, r. l. f. låda (av bläckplåt) för förvaring av plåster. Holmberg 1: 716 (1795).
-LÖN. (†) sannol. om lön som sjukvårdskunnig person erhöll för att förse sjuk l. skadad med plåster. BoupptSthm 13/4 1659.
-MASSA, r. l. f. [jfr t. pflastermasse] farm. färdigkokt plåster (som ännu är i flytande l. halvflytande form); äv. om grundmassan i ett plåster (utan inbegrepp av de medicinskt värksamma beståndsdelarna). Nyblæus Pharm. 238 (1846). SFS 1914, s. 943 (om grundmassa).
-PANNA. (†) kärl för plåsterkokning; jfr -skopa. BoupptSthm 1675, s. 94 a (1674). SamlFörfArméen 5: 634 (1856).
-PRESS. farm. apparat vari plåstermassa pressas till stänger. Ahlberg FarmT 21 (1899).
-PRINS.
1) skämtsam benämning på (dåligt utbildad) läkare l. på apotekare; jfr plåstra 1 d δ. Schröderheim Fjäsk. 3 (1791; om fältskär). Östergren (1935).
2) (vard.) sjukling l. person som pjoskar med sin hälsa; jfr plåstra 1 d δ. OLevertin (1901) hos Söderhjelm Levertin 1: 410. —
-REMSA. Ahlberg FarmT 222 (1899).
-RULLE. [jfr t. pflasterrolle] farm. = -stång. Darelli Sockenapot. 31 (1760).
-SKOPA. farm. mindre metallkärl med handtag o. pip, avsett för kokning av plåster. Ahlberg FarmT 215 (1899).
-SPADE. farm. spade som användes för omrörning vid kokning av plåster; förr äv. om ett slags redskap varmed plåster utbreddes på tyg o. d.; jfr -kniv, -spatel. Hoorn Jordg. 2: 168 (1723). Östergren (1935).
-SPATEL. [jfr t. pflasterspatel] farm. = -spade. SamlFörfArméen 5: 634 (1856).
-STRYKARE. [jfr d. plasterstryger, t. pflasterstreicher] (†) = -prins 1. Hagberg Shaksp. 11: 237 (1851; eng. orig.: physician). Tholander Ordl. (c. 1875).
-STÅNG. farm. om plåster(massa) som formats till en stång. Lindfors (1824).
-VIS, adv. [jfr ä. t. pflasterweis] (†) i uttr. lägga ngt plåstervis på ngt, pålägga l. överlägga ngt plåstervis, lägga på ngt ss. plåster (på ngt). Sönderstötes Gräset (dvs. körvelkäx), och lägges plåsterwis på någon swulnad .., förtager Swulnaden. IErici Colerus 1: 151 (c. 1645). Chamilleblommar i Wijn kokade, och Plåsterwijs öfwerlagde. Lindh Huuszapot. 93 (1675). Roberg Beynon 142 (1727: vppålagda).
Spoiler title
Spoiler content