SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BROM brå4m l. brom4, r. l. n.; best. -en l. -et.
Etymologi
[jfr t. brom, eng. brome, af fr. brome, af gr. βρόμος, stank]
1) kem. benämning på ett till metalloiderna hörande grundämne. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 100. Brom upptäcktes 1826 af Balard i moderlut efter koksalts utkristallisering och erhöll namn af sin vidriga lukt. Rosenberg OorgKemi 214 (1887). Brom är vid vanlig temperatur en tung, lättrörlig, brun vätska. 2NF (1905).
2) bromsalt. Ta brom för att lugna nerverna. Svenson Sinnessj. 117 (1907).
Ssgr (till 1): BROM-ETYL. organisk förening af brom med väte och kol, etylbromid. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 542. Brometyl .. (har) fått .. användning såsom bedöfningsmedel vid smärre, kortvariga operationer, t. ex. tandutdragningar o. d. NF 19: 251 (1895). —
-HALTIG. som innehåller brom. —
-KALIUM~200 l. 0400. bromvätesyrans kaliumsalt, kaliumbromid. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 101. Bromkalium .. utgöres af hvita, luktlösa, glänsande kristaller. 2NF (1905). —
-NATRIUM~200 l. 0400. bromvätesyrans natriumsalt, natriumbromid. Berzelius ÅrsbVetA 1830, s. 132. —
(jfr 2) -SALT. om de salter hvari brom ingår. SAOL (1900). Lösningar af bromsalter verka i allmänhet rogifvande och medföra sömn. 2UB 7: 391 (1903). —
-SILFVER. bromvätesyrans silfversalt, silfverbromid; jfr BROMIT. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 146. Bromsilfver .. har vidsträckt användning för preparering af fotografiska plåtar. 2NF 4: 237 (1905). —
-SILFVER-PAPPER. fotogr. (till fotografiska kopior användt) med bromsilfver prepareradt papper. Roosval Schmidt 248 (1896). —
-SILFVER-PLÅT. fotogr. med bromsilfver preparerad fotografiplåt. Nyblæus Fotogr. 182 (1874). —
-VÄTE. kemisk förening af en atom brom med en atom väte. Almström Tekn. 1: 706 (1844). Bromväte .. är liksom klorväte en färglös, i luften starkt rykande gas. Abenius Kemi 81 (1903). —
-VÄTE-SYRA. i vatten löst bromväte. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 103. Abenius Kemi 81 (1903). —
-VÄTE-SYRAD, p. adj. förenad med bromvätesyra. Berzelius ÅrsbVetA 1832, s. 225.
Afledn. (till 1): BROMID, r. benämning på hvar(t) o. en (ett) särskild(t) af bromvätesyrans salter l. estrar där den positiva radikalen är förenad med högsta möjliga antal atomer brom. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 104. jfr ETYL-, KADMIUM-, KALIUM-, MAGNESIUM-, NATRIUM-, SILFVER-BROMID m. fl.
Ssgr: bromid-förstoring. fotogr. på bromidpapper utförd fotografiförstoring. KatalIndUtstSthm 1897, s. 249.
-papper. fotogr. bromsilfverpapper. GHT 1896, nr 248 A, s. 1. —
BROMIT, r. miner. af bromsilfver bestående mineral. Hj. Sjögren Min. 121 (1880). 2NF (1905). —
BROMUR, r. benämning på hvart o. ett särskildt af bromvätesyrans salter där metallen icke är förenad med högsta möjliga antal atomer brom. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 102. Rosenberg OorgKemi 215 (1887). jfr JÄRN-, KOPPAR-, SILFVER-BROMUR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content