SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BUKETT bukät4 l. bɯ-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
[jfr d. buket, holl. bouquet, t. bukett, eng. bouquet; af fr. bouquet (med i äldre tid hörbart t), med romansk diminutivändelse bildadt till stammen i BUSKE (it. bosco, fr. bois); jfr BOSKÉ o. BUKÉ]
1) (†) grupp af träd, dunge; jfr BOSKÉ. (Stränderna äro) prydde antingen med skogslunder eller med bouquetter af trän. Fischerström Mäl. 40 (1785). Bremer Fad. 23 (1858). — jfr PALM-BUKETT.
2) (ordnadt) knippe af afskurna l. plockade (stundom konstgjorda) blommor (o. grönt); jfr BLOM-, BLOMSTER-, KRYDD-KVAST. Binda buketter. Han uppvaktade med en bukett (af) rosor. Swedberg Schibb. 253 (1716; bland ”fremmande ord som hos oss onödigt brukas”). Lallerstedt Dygdel. 28 (1746). För någon tid sedan brukades (på damhattar) blommer i en bouquet, nu strös de här och der på skärmen. KonstNyhMag. 3: 4 (1820). Landshöfding T. .. öfverlemnade en bukett vårblommor (till hertiginnan). PT 1908, nr 88 A, s. 2. — jfr BLOM-, BLOMSTER-, BRUD-, KNAPPHÅLS-, KYRK-, MAKARTS-BUKETT m. fl. — särsk.
a) [efter motsv. anv. i ä. fr.] (förr) om bukett som vid danstillställning lämnades åt en af deltagarna som tecken till att han borde gifva nästa bal; jfr 4. Landgrefven fick bouquetten till att gifva bal härnäst. Ekeblad Bref 1: 72 (1651). JGOxenstierna 2: 231 (1775, 1806).
b) [jfr likartad anv. i holl. o. fr.] (i fackspr.) å textilier, tapeter m. m. användt mönster som föreställer en blombukett. SP 1779, s. 1026. — jfr SILKE-BUKETT.
3) [jfr motsv. anv. i fr.] (†, utom då bet. uppfattas ss. en omedelbar bildl. anv. af 2; jfr särsk. slutet) allmännare: knippe, knippa. Ekeblad Bref 1: 291 (1653; om fjäderbuske). Denna bukett af sällsynta talanger. Crusenstolpe Medalj. 156 (1863). En bouquet af sablar och värjor. Cronholm Bref 24 (1865). — jfr FJÄDER-, JUVEL-BUKETT. — särsk. [jfr motsv. anv. i eng.; efter fr. bouquet garni] (numera knappast br.) kok. vid matlagning användt knippe af kryddväxter. Koka .. (dufungarna) vthi en godh Soppa medh Salt och en bouquet. Salé 45 (1664). Hagdahl Kok. 118 (1879).
4) [efter motsv. anv. i ä. fr.; jfr 2 a] (†) danstillställning, bal. Gästebud, hemkomööl .. samt baler och bouquetter må .. afskaffas i Städerne. RARP V. 1: 88 (1652).
Ssgr: (2 b) BUKETT-BAST. (†) basttyg med bukettmönster; jfr BAST, sbst.2 HdlÅgerupArk. 1737. —
(2 b) -DRÄLL. väfn. jfr -BAST. ÅgerupArk. Bouppt. 1749. —
(jfr 2) -GREN. trädg. = -KVIST. Eneroth Pom. 1: 151 (1864). —
(2) -GRÖNT, n. trädg. gröna blad o. kvistar som användas jämte blommor för att bilda en bukett l. äro afsedda för dylik användning. —
(jfr 2) -KVIST. trädg. å stenfruktträd: kortskott som i spetsen bär en bladknopp o. nedanför denna flera l. färre tätt gyttrade knoppar med blomanlag; jfr FRUKT-SPJUT, FRUKT-SPORRE. Eneroth Pom. 1: 179 (1864). Lindgren Trädg. 3: 41 (1872). —
(2 b) -MÖNSTER. En (duk) .. med pouquettmönster. ÅgerupArk. Bouppt. 1751. —
(2) -PAPPER. (i sht förr användt) papper formadt som en tratt (med utåtvikt, utfasonerad kant upptill) hvari blommor ordnas till en bukett. Lundell (1893). Klint 957 (1906). —
(2) -ROS. trädg. särsk. ss. namn på en del Rosa-arter med fyllda blommor, i sht den odlade varieteten fecundissima Herm. af kanelrosen, Rosa cinnamomea Lin. Lundström Trädg. 2: 64 (1831).
Spoiler title
Spoiler content