SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1982  
SPANNMÅL span3~2l, r. l. m. l. f. (G1R 1: 327 (1524) osv.) l. (numera mindre br.) n. (G1R 4: 384 (1527), UNT 27/2 1975, s. 6.); best. -en resp. -et; förr äv. SPANNMÅLE, r. l. m.; best. -en; förr äv. SPANNMÅLA, m. l. f.; best. -an.
Ordformer
(spanes- 1740. spann- (span-) 1527 osv. spanna- 15271699. spanne- 15241882. spenne- c. 1560. -maall 1524. -mal 15461553. -mala 1563. -male 1524. -mall 1546. -mell 1633. -måell 1561. -mål (-mh-, -åå-, -hl) 1527 osv. -måla c. 15401608. -måle (-o-, -hl-) 15271710. -måll (-o-, -hll) 15461636)
Etymologi
[fsv. spanna male, spanna mal, spanmal, spanmale; av SPANN, sbst.4, o. MÅL, sbst.6, MÅLE, sbst.1]
1) (mera tillf., i anslutning till ä. källa) eg.: (i naturaprodukt bestående) skatt (l. avgift) bestämd i spann; om en under medeltiden i vissa svenska landskap erlagd årlig spannmålsskatt (om en spann korn o. en spann malt), spannskatt. Rydin PMSkattev. 4 (1882). Alla de som äro bönder skola utgöra skeppsvist och spannmål och andra utgärder. SvLandskapsl. I. 2: 47 (1933).
2) om produkten av sädesslagen: tröskad l. tröskad o. mald säd; i sht förr äv. i inskränktare anv.: tröskad l. tröskad o. mald brödsäd; företrädesvis om tröskad säd osv. dels ss. handelsvara o. d., dels [i vissa ssgr förr möjl. eg. med bevarad grundbet. (se 1)] (om ä. förh.) ss. skattepersedel (tionde l. jordränta l. extra skatt) l. arrendeavgift l. ss. lön l. underhåll l. anslag (härrörande från sådan skattepersedel l. sådant arrende); stundom äv. om ännu växande säd l. säd som håller på att skördas, säd. Mald, omald spannmål. Indelt, oindelt spannmål (förr), (kronan ytterst tillkommande l. till kronan levererad) spannmål som var resp. icke var föremål för indelning (se d. o. 2). Odling, skörd av spannmål. The riiche böndher wthij landhet köpe allen then spannemaall the öffuer komma wtaff the fatighe och ligge sidhan och manglen wth (dvs. mångla ut den) epther dyresthe peninghen. G1R 1: 327 (1524). Efftersom wij .. hermedh i detta wårt öpne brefs Krafft honom skänckie och förunne till åhrligh Pension Etthundradhe fämtijo tunnor sPanmåhl uthi sin och sin hustrus lifstidh, at må niuta och upbära af någen wiss Kyrckietijonde uthi .. trundheemslähn. BrevStiernhielm 253 (1658). Det Spannemåhl iag åhrligen skulle hafwa uthaf Sletthög Sochn, kan iag icke richtigt bekomma. VDAkt. 1697, nr 110. För de waror, som lätteligen .. af sig sielfwa inwärtes .. taga skada, såsom när .. Spannemål sammanbrinner. PH 5: 2974 (1750). I ryska sjöstäderna skall vara sådant öfverflöd på spannemål af råg. HH XXV. 2: 72 (1809). Den svenska spannmålen säljes åt konsumenterna till den importerade varans pris och prisskillnaden betalas av staten. Wigforss Minn. 2: 123 (i handl. fr. 1919). Lundaprofessorernas löner utgjorde på 1820-talet i allmänhet 300 tunnor spannmål. SvFolket 8: 130 (1939). — jfr ARRENDE-, AVKORTNINGS-, AVLÖNINGS-, AVRADS-, BARNHUS-, BÖTE-, DOMKYRKO-, EXPORTATIONS-, FÖRENINGS-, GRATIAL-, INVENTARIE-, KRIGSGÄRDS-, KRONO-, KRONOTIONDE-, KYRKOTIONDE-, LANDGILLES-, LÖNE-, LÖNINGS-, ROTE-, RÄNTE-, SALU-, TIONDE-, UTSÄDES-SPANNMÅL m. fl.
Anm. 1:o Ordet har ofta felaktigt givits grundbet. ”det som mätes med spann”, dvs. uppfattat ss. en ssg med MÅL, sbst.3 Span-måhl .. (dvs.) allahanda säd som mätes med span. Spegel 466 (1712). Spannmål .. (dvs.) Säd, som mätes med spann eller målkärl. Dalin (1854). Spannmål, (dvs.) gemensam benämning på sädesslagens frukter eller frön, säd, uppkommen däraf, att de brukade mätas med spann. 2NF (1917). 2:o Mot bakgrund av det som påpekats under 1:o är sannol. anförandet av spannmål, spannemål, spannmått, spann, i nedanstående källa en etymologisk konstruktion. Spann-mål, Spanne-mål, kärilet eller måttet, hwarmed säd mätes, .. spann, halfspann, större el. mindre mått, (lat.) frumenti modius. 2. pro: Siälfva Säden, som mätes med förbesagda mått. Schultze Ordb. 3022 (c. 1755).
Ssgr (till 2): A (†): SPANNMÅLE-FÖRSEL, -HUS, -PERSEDEL, se B.
-RUM. lokal l. utrymme för (lagring av) spannmål; jfr rum, sbst.3 12. G1R 20: 280 (1549).
B: SPANNMÅLS-AFFÄR.
1) affär (se d. o. 4) i spannmål; särsk. i pl. MinnSvNH 9: 119 (1864).
2) (i sht om ä. förh.) (lokal för) affärsverksamhet bestående i spannmålshandel; jfr affär 6. AdrKalSthm 1905, s. 120. Troedsson var från början lantbrukare men bedrev samtidigt spannmålsaffär, vilken emellertid var förlustbringande. SvGeogrÅb. 1952, s. 40.
-ALSTRANDE, p. adj. (numera mindre br.) spannmålsproducerande. Spannmålsalstrande provinser. 2VittAH XXIX. 1: 23 (1884).
-ANSLAG~02 l. ~20. (förr) anslag (se d. o. 17) av (tionde- l. ränte- l. arrende)spannmål. Liljecrona RiksdKul. 358 (1840).
-ARBETARE~0200. (förr) (titel för) kvarnarbetare l. arbetare på spannmåls- l. livsmedelslager l. hamnarbetare sysslande med spannmål. YrkesförtArbFörmedl. 53 (1936; om kvarnarbetare). Därs. (om lagerarbetare). Erixon SthmHamnarb. 57 (1949).
-AREAL. areal varpå spannmål odlas, areal med spannmål. SvGeogrÅb. 1934, s. 184.
-ARRENDE. (förr) arrende i spannmål. SFS 1826, s. 559.
-ART. art av spannmål, sädesart. Svedelius Statsk. 2: 150 (1868). EkonS 2: 91 (1895).
-AVEL. (†) spannmålsprodukter; jfr avel 5 a. 2BorgP 3: 489 (1726).
-AVFÖRANDE. (†) utförande l. avskeppande av spannmål. RP 5: 167 (1635).
-AVGIFT~02 l. ~20. (förr) (tionde- l. ränte- l. arrende)avgift i spannmål. Abrahamsson 32 (1726).
-AVGÄLD. (†) spannmålsavgift. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 16, s. 13.
-AVKASTNING~020. avkastning i form av spannmål, avkastning av spannmålsodling. 2NF 32: 865 (1921).
-AVRAD~02 l. ~20. (förr) avrad (se avrad, sbst.1 1) i spannmål, kornavrad. Stiernman Riksd. 519 (1602).
-AVRENS~02 l. ~20, n. [senare leden är vbalsbst. till avrensa; jfr rens, sbst.2] (mera tillf.) om det som frånskiljs (såsom bl. dugligt till kreatursfoder) vid rensning av säd. SFS 1957, s. 431.
-AVSLAG. (†) värdeminskning av l. prisfall på spannmål (o. nedgång av spannmålshandeln). AOxenstierna 6: 398 (1631). OxBr. 3: 238 (1631).
-AVVERKNING. (†) om användning av spannmål för framställning av brännvin; jfr avverkning 1 a. AdP 1800, s. 733.
-BEHOV. behov (se d. o. 2 c) av spannmål. Lagerbring Hist. 1: 14 (1796). Rig 1949, s. 185.
-BELOPP. (numera föga br.) (ss. avgift erlagd l. till viss användning bestämd) mängd spannmål. SPF 1816, s. 343. BtRiksdP 1898, I. 1: nr 53, s. 14.
-BERÄKNING. (om ä. förh., numera mindre br.) om inräkning l. medräkning av spannmål i lön; jfr beräkna 1 b. KrigVAT 1840, s. 84.
-BINGE. binge för spannmål, sädesbinge. VDAkt. 1663, nr 336.
-BITRÄDE~020. hjälp i form av spannmål, spannmålshjälp; jfr biträde 3 c. HH XXVII. 2: 111 (1809).
-BOD.
1) motsv. bod, sbst.1 2: bod (l. magasin) för förvaring av spannmål; jfr korn-bod. GripshR 1619, s. 54. ÅbSvUndH 68—69: 218 (1679; för tiondespannmål).
2) (förr) bod (se bod, sbst.1 3) för spannmålshandel; äv. i uttr. öppen spannmålsbod. PH 4: 2499 (1748: öpna Spannemålsbodar). DA 1771, nr 22, s. 4.
-BODA. (†) spannmålsbod (se d. o. 1). VetAP 1: 234 (1740).
-BOTTEN. (numera mindre br.) loft (l. torklave) l. vind(sutrymme) för spannmål; jfr botten 5, 5 b. PT 1758, nr 61, s. 4. Därs. 1901, nr 201, s. 1.
-BRIST. brist på spannmål. Stiernman Com. 5: 413 (1693).
-BÄRARE. särsk. (förr) om arbetare (tillhörande en delvis skråmässigt organiserad yrkesgrupp) som bar spannmålssäckar vid lossning (o. ilastning) av fartygslast l. vid förflyttning av spannmål (från kaj) in i l. ut ur magasin o. d. AdP 1789, s. 173. Han sjönk med trapporna ner mot stadsgården där spannmålsbärare och fläskpackare knäade under sina bördor och krogarna låg vägg i vägg. Fogelström DrömStad 34 (1960).
Ssgr (förr): spannmålsbärar-lag. särsk.: arbetslag för spannmålslossning. Erixon SthmHamnarb. 55 (1949).
-ämbete. spannmålsbärares skråförening. MeddNordM 1901, s. 294.
-BÖRS. (i sht förr) börs (se börs, sbst.2 1) för spannmålshandeln. UB 7: 586 (1875).
-DEPUTAT. (i Finl., förr) deputat (se d. o. 1 slutet) i spannmål. Pipping Deputat 37 (1853).
-DIREKTION. i sg. best.; om den kungliga direktion (se d. o. 4) som 1788—1793 handhade förvaltningen av kronomagasinen o. den därtill knutna verksamheten (officiellt benämnd direktionen över allmänna spannmålsmagasinsinrättningen); äv. om (den 1794—1824 verkande) allmänna l. kungliga magasinsdirektionen (äv. i uttr. kungliga spannmålsdirektionen), spannmålsmagasinsdirektionen. Agrell, Not(arie) i Spanmåls-Direct(ionen). Runemarck SthmVägv. 1 (1789). IT 1791, nr 68, s. 4 (: Kongl.). Lagerbring Hist. 1: 23 (1796). Anckarsvärd Brev 116 (1806).
-DISTRIKT. jfr distrikt 2. Ymer 1948, s. 27.
-ELEVATOR. Berger Ysaïl 6 (1905).
-EXPORT. export av spannmål. Thomée IllSv. 177 (1866).
-EXPORTATION. (†) spannmålsexport. Höpken 2: 143 (1749).
-EXPORTERANDE, p. adj. som exporterar spannmål. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 312 (1859; om länder).
-FARKOST~02 l. ~20. (numera mindre br.) spannmålsfartyg. PH 1: 583 (1724). 2RA 3: 723 (1734).
-FARTYG~02 l. ~20. fartyg som går med spannmålslast l. fartyg för frakt av spannmål. Arnell Stadsl. 114 (cit. fr. 1727).
-FATTIG. fattig på spannmål. Axelson K12Tid 9 (1888; om landskap).
-FIRMA. firma (se firma, sbst. 1, 2) som idkar spannmålshandel. Klint (1906).
-FLÄKT. fläkt (se fläkt, sbst.1 III 2) använd vid spannmålstorkning (i silo). Sonesson BöndB 136 (1955).
-FORA. (i sht förr) fora (se fora, sbst.1 1) med spannmålslass. SvTyHlex. (1851). Siwertz Tråd. 32 (1957; om kvarnforor).
-FORSLA. (†) forsling av spannmål. HärnösDP 1693, s. 75.
-FRÖ. (†) sädeskorn. Dalin 1: 858 (1852).
-FURNERING. (numera föga br.) om handlingen att ngn förses med l. anskaffar spannmål; särsk. konkretare med tanke äv. på den erhållna spannmålen. Bergv. 2: 198 (1741).
-FÖRBRUKNING~020. Lagerbring Hist. 1: 62 (1796).
-FÖRBUD. (†) förbud mot utförsel l. införsel av spannmål. AOxenstierna 6: 9 (1631). Schulthess (1885).
-FÖRBYTNING. (förr) jfr förbyta 4 b. NoraskogArk. 4: 19 (i handl. fr. 1545).
-FÖRING. (†) forsling av spannmål. LMil. 1: 167 (1682).
-FÖRLAG. (†) spannmålsförråd; jfr förlag 5 b. Læstadius 1Journ. 397 (1831).
-FÖRLÄNING. (förr) förläning i form av anslagen spannmålsskatt. SträngnHist. 733 (1959).
-FÖRMÅN~02 l. 20. naturaförmån i form av spannmål. Helmfrid Holmen. 298 (1954; för anställda vid Holmens bruk på 1830-talet).
-FÖRRÅD. särsk. motsv. förråd, sbst.3 1: förråd av spannmål. Stiernman Com. 5: 844 (1700).
-FÖRSEL. (spannmåle- 1556. spannmåls- 16501774) (†) spannmålstransport. G1R 26: 699 (1556; till lands). Celsius E14 93 (1774; till sjöss).
-FÖRSKOTT. (†) bistånd i form av spannmål; jfr förskott, sbst.1 2. AdP 1789, s. 208.
-FÖRSLAG. (†) (av konungens befallningsman given) redogörelse för l. beräkning av mängden (o. kvaliteten av) ränte- l. tiondespannmål. LMil. 4: 991 (1696).
-FÖRSÄLJNING. Rääf Ydre 1: 20 (1856).
-FÖRVARING. förvaring av spannmål. Bolin VFöda 256 (1933).
-FÖRÄDLING. förädling av spannmål, sädesförädling; särsk. konkret, om förädlad spannmål(s-sort). SvD(A) 1919, nr 281, s. 10.
-FÖRÖDNING. (†) förslösande l. förspillande av spannmål. LBÄ 16—17: 101 (1798).
-GRATIAL. (förr) gratial i spannmål. BerASvLärM 1869, s. 152 (1862).
-GRAV. förvaringsgrop för spannmål; jfr grav, sbst.1 1 a. SAgrell (c. 1709) i KKD 5: 9 (om förh. i Ryssland.).
-GROSSHANDLARE~0200. (förr) jfr -handlare. En förmögen spannmålsgrosshandlare i Chicago. TSvLärov. 1942, s. 321.
-GRÖDA. gröda (se gröda, sbst. 2) i form av spannmål; gröda bland sädesslagen, sädesgröda. SvGeogrÅb. 1945, s. 121.
-GÄRD. (förr) gärd (se gärd, sbst.1 2) i spannmål. LMil. 4: 1558 (1716).
-HANDEL. särsk. motsv. handel, sbst.2 11 b: handel med spannmål; jfr korn-handel. RP 2: 30 (1630). Västhagen Affärsbokf. 59 (1945).
-HANDELS-PLATS. plats med spannmålshandel l. handelsplats för spannmål. 2NF 26: 530 (1917).
-HANDLANDE, m.//ig. (numera mindre br.) person som ägnar sig åt spannmålshandel l. driver en spannmålsfirma o. d., spannmålshandlare. BoupptVäxjö 1869.
-HANDLANDE, p. adj. som handlar med spannmål; särsk. i ngt överförd anv., om ort, liktydigt med: som har l. som domineras av spannmålshandel. Centerwall Hellas 392 (1888).
-HANDLARE. person som handlar med spannmål; dels (numera bl. om ä. förh.): person som i mindre skala köper o. säljer spannmål, dels (numera mindre br.): person (köpman) som driver spannmålshandel i stor skala; jfr korn-handlare. Linc. Zzz 5 a (1640). Hökare och Spanmåls-Handlare. SthmHCal. 1761, s. 81. Harlock (1944; äv. i stor skala).
-HARPA. (förr) sädesharpa. HovförtärSthm 1725, s. 1936.
-HEMMAN. (förr) hemman med indelt spannmålsränta. VDAkt. 1723, nr 33.
-HJÄLP.
1) (numera i sht i skildring av ä. förh.) hjälp (se d. o. 1 d β) l. bidrag i form av spannmål. Generalmajoren (framhöll), at rusthållarne tid effter annan af öfversten fått spannemålshielp af magasinet. 2RA 2: 164 (1727). Någon liten spannmålshjelp har jag trott mig böra lämna de Norrska Innevånare på gränsen .., som nu .. dö af hunger. HJärta (1814) i BrinkmArch. 1: 327.
2) (förr) spannmålsgärd l. spannmålsskatt; särsk. = råg-hjälp; jfr hjälp 1 d β slutet. Stiernman Com. 2: 114 (1638). Den s. k. spannmåls- eller råghjelpen. Schybergson FinlH 1: 441 (1887).
-HUS. (spannmåle- 1547. spannmåls- 15481926)
1) (om ä. förh., föga br.) spannmålsbod l. spannmålsmagasin (för kronans spannmål); äv. bildl.; jfr korn-hus, sbst.1 G1R 18: 453 (1547). Staden (Betlehem) .. war så sädesrik, at han ansågs för de omliggande städers Spanmåls-Hus. Borg Luther 1: 122 (1753). BtFinlH 4: 477 (1912; i referat av ä. handl.).
2) (förr) handelshus som drev spannmålshandel. HandInd. 461 (1926).
-HÖG. hög av spannmål, sädeshög. Wikforss 1: 964 (1804).
-HÖKARE. (förr) spannmålshandlare (i liten skala). Serenius K 3 b (1734).
-IMPORT. import av spannmål, spannmålsinförsel. QLm. 1: 39 (1833).
-IMPORTERANDE, p. adj. som importerar spannmål. Spannmålsimporterande länder. SAOL (1950).
-IMPORTÖR. importör av spannmål. SAOL (1950).
-INDELNING~020. (förr) indelning (se indelning, sbst.1 2) av räntespannmål. LMil. 1: 473 (1684).
-INFÖRSEL~020. införsel (se d. o. 2) av spannmål, spannmålsimport. Stiernman Com. 3: 26 (1661).
-INKOMST~02 l. ~20. särsk. (förr): inkomst (se d. o. 3 b β) i form av spannmål. Kronans spanmålsinkomst. BtRiksdP 1890, 9Hufvudtit. s. 4.
-INKÖP~02 l. ~20. inköp av spannmål. AOxenstierna 4: 532 (1629).
-INKÖPARE~0200. inköpare av spannmål. OxBr. 3: 214 (1631).
-INTRAD. (numera föga br.) (statens) spannmålsinkomst. SFS 1830, s. 369. Åmark Spannm. 187 (1915).
-INTÄKT~02 l. ~20. särsk. (†) motsv. intäkt 2: upptagande av spannmål som utgör avgift l. skatt. LMil. 4: 860 (1696).
-JAKT. (förr) jakt (se jakt, sbst.2 1) som går med spannmålslast l. jakt för spannmålstransport. VFl. 1917, s. 51.
-JORD. jord (se d. o. 7 b) som lämpar sig för spannmålsodling, sädesjord. SvGeogrÅb. 1934, s. 190.
-JUDE. (†) = korn-jude. SvLittFT 1837, sp. 764.
-KAPPE. (förr) kappe (se kappe, sbst.3 2 slutet) i spannmål. 2RA 1: 357 (1723).
-KARL. (om ä. förh. i Finl.) statkarl, stattorpare. SPF 1852, s. 209.
-KISTA. (nästan bl. förr använd) kista (se d. o. 3) för förvaring av spannmål; jfr -lår. TrenchierB 137 (1696).
-KOMMISSION. (förr) om var o. en av de kommissioner (se kommission 5) som tillsattes i kristider under 1700-talets senare hälft med uppgift (främst) att fördela kronans spannmål bland de hårdast drabbade; äv. om kommission av detta slag framställd ss. verkande i forntiden (med alludering på förh. under 1700-talet). JGOxenstierna 2: 296 (1795, 1806; i skildring av förh. förlagda till forntiden). Sundelius NorrköpMinne 512 (1798).
-KOMPANI. (förr) kompani (se d. o. 3 c) som drev spannmålshandel. RARP 4: 555 (1651).
-KONSUMTION. konsumtion av spannmål. 2BorgP 7: 232 (1741).
-KORN. om vart o. ett av kornen (se korn 1) i spannmål, sädeskorn. PT 1758, nr 29, s. 1. LAHT 1931, s. 1202.
-KREDITIV. (förr) kreditiv (se d. o. 3) avsett att användas till anskaffande av spannmål (o. d.) vid missväxt. BtRStP 1828—30, IV. 3: 585.
Ssg: spannmåls-kreditivfond. (förr) (1830—1854 officiellt namn på) fond upprättad med användande av spannmålskreditiv, undsättningsfond. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 289 (1859).
-KUNG. (ngt vard.) kung (se konung, sbst.1 I 4 d) l. magnat inom spannmålshandeln. Hedin Pol 2: 334 (1911; i New York).
-KVANTITET. kvantitet (se d. o. 6) av spannmål. Järta 2: 238 (1823).
-KÄRRA. kärra för transport av spannmål; särsk. om förr använd hästdragen kärra. Den 5 Aug. .. kommer .. at försäljas .. en Spannemåls-Kärra med Sele. GT 1788, nr 87, s. 3.
-KÖP.
1) köp (se d. o. 1) av spannmål; jfr korn-köp. RP 1: 164 (1629).
2) (†) spannmålspris; jfr köp 2. AOxenstierna 5: 165 (1630). Lind 1: 62 (1749).
-KÖPARE. särsk.: uppköpare av spannmål. ÅgerupArk. Brev 29/5 1775.
-KÖPMAN~20, äv. ~02. (i sht om ä. förh.) köpman som driver spannmålshandel. UUKonsP 11: 141 (1674).
-LADDNING. (numera mindre br.) spannmålslast; jfr ladda, v. 1 c β. PH 7: 4864 (1759). SFS 1825, s. 24.
-LAG. lag reglerande spannmålshandeln (i ett land); särsk. i pl., om de olika engelska lagar som från medeltidens slut till mitten av 1800-talet gav ekonomiskt skydd åt den inhemska spannmålsproduktionen (gm hög importtull o. låg l. ingen exporttull l. exportpremier). AB 1841, nr 272, s. 1.
-LAGER. lager (se lager, sbst.3 1, 2) av spannmål; särsk. motsv. lager, sbst.3 2. Järta 2: 234 (1823).
-LAGERHUS~102, äv. ~200. (numera i sht i skildring av ä. förh.) lagerhus för spannmål; särsk. om jämförelsevis stor anläggning för (torkning o.) lagring av odlarnas spannmål fram till försäljningen l. för långvarigare (statlig) lagring; silo, siloanläggning. Statens spannmålslagerhus. SFS 1922, s. 259. Näsström SvFunkt. 110 (1930).
Ssg: spannmålslagerhus-fond. (1924—1950 existerande) statlig fond som lämnade ekonomiskt bidrag vid anläggning av spannmålslagerhus (silor) l. vid anskaffande av spannmålstorkar. Kungörelse angående .. villkor och bestämmelser för lån från spannmålslagerhusfonden. SFS 1924, s. 303. Därs. 1933, s. 430.
-LAGRING. lagring (se lagra, v.2 3 a) av spannmål. Östergren (cit. fr. 1917).
-LAND.
1) (numera i sht arkaiserande) landsdel l. landskap som har stor l. sådan l. sådan spannmålsproduktion; jfr land 2 b. Skåne är .. et godt Spannemålsland. König LärdÖfn. 6: 11 (1747).
2) land (se d. o. 3) som har stor l. sådan l. sådan spannmålsproduktion (o. spannmålsexport); jfr korn-land 1. Orrelius (1797).
-LASS. lass spannmål. Wikforss 1: 964 (1804).
-LAST. (fartygs)last av spannmål. Sjöl. 1667, Skipl. 8.
-LAVE. (i sht förr använd) lave (se d. o. 9) för spannmål. TT 1889, s. 13 (i spannmålsmagasin).
-LEVERANS. leverans (se d. o. 2) av spannmål. PT 1791, nr 39, s. 2.
-LEVERANT. (†) spannmålsleverantör. GustKyrkoliv 64 (1787).
-LEVERANTÖR. leverantör av spannmål; särsk. om spannmålsexporterande land. 2UB 10: 407 (1907).
-LICENT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om tull på (importerad l. exporterad) spannmål. OxBr. 10: 313 (1631). Stiernman Com. 5: Reg. 169 (1771).
-LOFT. (i sht förr) loft (se loft sbst.1 3 b) för l. med spannmål, sädesloft. GT 1787, nr 24, s. 4.
-LOSSNING. lossning (se lossa, v.1 7) av spannmål. VFl. 1907, s. 103.
-LÅN. lån av spannmål; särsk. (om ä. förh.) om lån av spannmål ur kronomagasin. SPF 1821, s. 15.
-LÅR. lår för spannmål, sädeslår; jfr korn-lår 1. L. Paulinus Gothus Com. B 2 a (1613).
-LÄST. (förr) läst (se läst, sbst.2 2) ss. spannmålsmått. Forssell Hist. 1: 60 (1869).
-LÖN. (förr) lön i spannmål. GripshR 1619, s. 174.
-LÖNTAGARE. (förr) person som har spannmålslön. Tegnér Brev 2: 243 (1822).
-LÖS. som saknar spannmål; jfr lös 17. De spannemålslösa Landskaperne. Retzius FlOec. 515 (1806).
-LÖSA. (†) avsaknad av l. brist på spannmål. Schmedeman Just. 49 (1563).
-LÖSEN. (förr) lösen (se d. o. 2) för spannmålsavgift. LMil. 3: 366 (1693).
-LÖSNING. (förr, mindre br.) handlingen att lösa (se d. o. 4 c) spannmålsavgift l. spannmålsskatt med pengar. LMil. 1: 605 (1685).
-MAGASIN. magasin för förvaring av spannmål; särsk. (om ä. förh.) om kronomagasin l. sockenmagasin. 2RARP 12: 547 (1741; om sockenmagasin). Om lånet (från jordbrukets lagerhusfond) avser lagerhus eller spannmålsmagasin, (utgår det med högst) 85 procent av den beräknade .. kostnaden. SFS 1950, s. 404.
Ssgr: spannmålsmagasins-direktion(en),
-utrymme. SFS 1919, s. 1567.
-MAGASINS-DIREKTION(EN). (förr) om allmänna l. kungliga magasinsdirektionen; äv. i uttr. allmänna spannmålsmagasinsdirektionen; jfr spannmåls-direktion(en). CivInstr. 236 (1799: almänna). SErikÅb. 1955, s. 116.
-MAGASINS-INRÄTTNING(EN). (förr); särsk. (i sg. best.): allmänna magasinsinrättningen (se magasins-inrättning 1 slutet). AdP 1789, s. 511. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 3.
-MAL. (†) malfjärilen Tinea granella Lin., kornmal; äv. i uttr. vit spannmålsmal. Scheutz NatH 180 (1843: Hvit). Holmström Ström NatLb. 4: 12 (1852). Dalin (1854: Hvit).
-MALARE. person som mal spannmål; särsk. (i sht om ä. förh.): person som har spannmålskvarn. NDA 1861, nr 277, s. 2.
-MARKNAD. (Sv.) Spannmålsmarknad .. (fr.) Marché au blé. Nordforss (1805).
1) marknad (se d. o. 1) för spannmålshandel. UB 7: 269 (1874).
2) (mindre br.) oeg. l. bildl. anv. av 1 (jfr 3), om ort där spannmål är stapelvara o. spannmålsaffärer i stor utsträckning äger rum. Rönnholm EkonGeogr. 140 (1907).
3) ekon. o. handel. marknad (se d. o. 2) för l. beträffande spannmål. ÖoL (1852).
-MEDEL. (förr) medel (se medel, sbst. 14) i form av spannmål. UUKonsP 20: 144 (1692).
-MINUTHANDLANDE~10200. (numera bl. om ä. förh., mindre br.) minuthandlare som säljer spannmål, spannmålshökare. Danckwardt SmndrFörf. 248 (1823).
-MONOPOL. monopol (se d. o. 1) på handel med l. på export (till ett land) av spannmål. Palmblad Norige 156 (1846). Heckscher SvEkonH 1: 283 (1936).
-MÅLKÄRL~02 l. ~20, n. (numera bl. med ålderdomlig prägel) måttskärl för spannmål, spannmålsmått. FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 4 a.
-MÅTT. (numera i sht i skildring av ä. förh.) mått (se mått, sbst.4 1 b) för spannmål; äv. sammanfattande om de måttsenheter som användes för spannmål; jfr korn-mått. G1R 28: 563 (1558). DA 1824, nr 68, Bih. s. 2 (konkret). I det medeltida spannmålsmåttet bildade 6 spann en tön. SvGeogrÅb. 1946, s. 44.
-MÄKLARE. (förr) mäklare som förmedlar spannmålsaffärer. Jungberg (1873).
-MÄNGD. mängd (se mängd, sbst.2 1 d) spannmål. Olsson Herdam. 2: 128 (1947).
-MÄTARE. särsk. (förr): mätare (se d. o. 1 slutet) för spannmålsmätning; jfr korn-mätare. KlädkamRSthm 1578 B, s. 92 b.
Ssgr (förr): spannmålsmätar-lag. om det skrå i vilket spannmålsmätarna i Sthm var organiserade (i uttr. salt- och spannmålsmätarlag(et)) l. den organiserade yrkesgrupp (inom skrået) som dessa spannmålsmätare utgjorde. 2NF 26: 906 (1917). (År) 1871 avskedades salt- och spannmålsmätarlagen. Erixon SthmHamnarb. 38 (1949).
-lön. Wikforss 1: 965 (1804).
-MÄTNING. mätning av spannmål. 2BorgP 3: 472 (1726).
-NEGOCIATION. (†) spannmålshandel. RP 2: 104 (1631).
-NOTERING. handel. notering (se d. o. slutet) på l. för spannmål. Strindberg Giftas 1: 95 (1884). SAOL (1973).
-NÄMND. om ett för handläggande av frågor i samband med spannmålsregleringen (medelst inmalningstvång o. d.) 1930 inrättat statligt organ (vars uppgifter 1935 övertogs av statens jordbruksnämnd); i sht i uttr. statens spannmålsnämnd. SFS 1930, s. 855.
-OCKRARE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) person som bedriver ocker vid försäljning av spannmål. Wikforss 1: 965 (1804).
-ODLANDE, p. adj. som odlar spannmål, sädesodlande. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 293 (1856; om land).
-ODLARE. odlare av spannmål, sädesodlare. Östergren (1943).
-ODLING. odling av spannmål, sädesodling. Widmark Helsingl. 1: 74 (1860).
-OMSÄTTNING~020. (numera föga br.) spannmålshandel. LAHT 1912, s. 125.
-ORT. (numera mindre br.) trakt som är rik på spannmål, trakt där spannmål odlas mycket l. ger god avkastning; trakt (som förhåller sig så l. så) med avseende på spannmålstillgång l. spannmålsodling l. spannmålsproduktion. (Konsistoriet) upsatte .. åhr 1727 .. en nÿ Repartition. Jgenom thenna tildelades S. Claræ Scholebetienter the bästa och mästgällande spanmålsorter. ÅbSvUndH 83—84: 121 (1732). Svartahafs-området (är) en af de vigtigaste spanmålsorterna för Europa. Samtiden 1873, s. 821.
-PANT. (förr) (vid belåning av spannmål given) pant (se d. o. 1) l. (upplåten) panträtt i form av resp. till ett (besiktigat) parti spannmål (hos den låntagande odlaren). 3NF (1933).
Ssg: spannmålspant-register. (förr) över spannmålspanter (vid domsaga l. rådstugurätt) upprättat register. SFS 1924, s. 415.
-PANTRÄTT~02 l. ~20. (förr) jfr -pant. 2BonnierKL 12: 838 (1946).
-PERSEDEL. (spannmåle- 1563. spannmåls- 1680 osv.) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) vara l. artikel i form av spannmål, persedel (se d. o. 1) i (form av) spannmål. Werwing Hist. 1: 10 (i handl. fr. 1563).
-POLITIK. politik i fråga om (reglering av) spannmålshandel (o. spannmålsproduktion). HBrulin (1918) hos AOxenstierna 6: 352 (om förh. under 1600-talet).
-POST. särsk.: post (se post, sbst.4 4) spannmål. 2BorgP 3: 494 (1726).
-PRIS. pris (se pris, sbst.3 I 1) på spannmål. Dijkman Obs. D 5 a (1686).
-PRODUCENT. producent av spannmål. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 313 (1859).
-PRODUCERANDE, p. adj. som producerar spannmål. SvT 1852, nr 34, s. 4.
-PRODUKT. särsk.: produkt av spannmålsodling, odlingsprodukt i form av spannmål. AdP 1789, s. 855.
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3 a) av spannmål; äv. konkret (jfr produktion 3 b). QLm 3: 55 (1833). Thomée IllSv. 23 (1866; konkret). Rig 1948, s. 165.
-PROV. prov (se d. o. 5) på (årets) spannmål. UtsädT 1900, s. 171 (på utställning av lantbruksprodukter).
-PROVARE. särsk. (förr) om en (speciellt konstruerad) våg varpå man gm vägning av en liten bestämd volymdel av spannmålstunnans innehåll kunde avläsa dennas vikt. VetAH 1753, s. 224.
-PRÅM. pråm för spannmålstransport. Kolmodin QvSp. 1: 502 (1732).
-RATE. (i fackspr.) pris för sjöfrakt av spannmål; jfr rate 3. SvD(A) 1964, nr 127, s. 28.
-REGLERING. (i fackspr.) statlig reglering (särsk. gm tullar) av spannmålshandeln (i sht med utlandet). Hamilton Dagb. 1: 364 (1916).
-RESTANTIE. (förr) restantie av l. i spannmål. HH XIII. 1: 164 (1564).
-RIA. ria för torkning av säd. Hofrén Herrg. 462 (1937).
-RIK. rik på spannmål. Wikforss 1: 965 (1804).
-RISSEL. (i sht förr) sädesrissel. Wikforss 1: 965 (1804).
-RÄKNING. (förr) beräkning av o. förteckning över poster av (till regemente) anslagen spannmålsränta. Indelningzvärket för Östgöta regementet till häst är slutit uti concept, och tre exemplar däraf i värket att reenskrifvas .., återståendes regementzstaben, spanmålsräkningen .., reserve- och beneficiehemmanens räkningar. RARP 16: 308 (1697).
-RÄNTA. (förr) ränta (se ränta, sbst.1 1) utgående l. fastställd i spannmål, kornränta. LReg. 144 (1620).
-RÖRELSE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr rörelse 7; särsk. (förr) om den till kronomagasinen knutna statliga verksamheten. Folkökningen (har) ingen skadeligare fiende än dyr tid på matvaror, äfwensom intet annat botemedel är der emot än kornhus, til at hindra den allmänna och inwärtes spannemåls rörelsen, til at förekomma den enkannerliga misswäxten i landsorterne. Fennia XVI. 3: 83 (1761). Magasinsstaten .. (dvs.) kollektiv benämning på alla de personer, hvilka från midten af 1700-talet till 1870-talet af staten fast aflönades för att .. handha kronans spannmålsrörelse. 2NF 17: 448 (1912).
-SAMLING. (†) (proviantering gm) uppsamling av spannmål. Schultze Ordb. 3988 (c. 1755). Ekblad 134 (1764).
-SILO. silo för spannmål, sädessilo; jfr -lagerhus, -magasin. HandInd. 402 (1926).
-SKATT. (förr) skatt utgående l. fastställd i spannmål, kornskatt; jfr -ränta, -tionde. Björnstjerna Beskattn. 23 (1832).
-SKEPP. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) spannmålsfartyg. RP 5: 360 (1635).
-SKOTT. sjöt. slingerskott. Smith 358 (1918). SohlmanSjölex. (1955).
-SKOVEL. (förr använd) skovel att skyffla spannmål med, spannmålsskyffel; jfr korn-skovel. BoupptRasbo 1754.
-SKRIVARE. (förr) = korn-skrivare. G1R 28: 457 (1558).
-SKRUV. lant. till transport av spannmål använd anordning bestående av en i ett rör innesluten skruvformig, roterande axel, skruv för transport av spannmål. SkånD(B) 1958, nr 44, s. 16.
-SKUTA. (i sht förr) skuta som går med spannmålslast. Tegel E14 163 (1612).
-SKYFFEL. (förr använd) skyffel att skyffla spannmål med, spannmålsskovel. Wikforss 1: 965 (1804).
-SKYFFLARE. särsk. (om ä. förh.): person med uppgift att skyffla om (o. därigm lufta) spannmål (på spannmålsmagasin). Wikforss 1: 965 (1804).
-SKÖRD. skörd (se SKÖRD, sbst. 6, 7) av spannmål, sädesskörd; i sht motsv. skörd, sbst. 7. Wikforss 1: 964 (1804). Årets spannmålsskörd i sovjetrepubliken Kasakstan i ryska Asien uppgick till fem miljoner ton. DN(A) 1963, nr 333, s. 34.
-SKÖTSEL. (†) spannmålsodling; jfr skötsel 1 c α. Schultze Ordb. 4333 (c. 1755). Wikforss 1: 964 (1804).
-SLAG. slag av spannmål, sädesslag. Järta 2: 237 (1823).
-SOCKEN. jfr -land 1. Porthan BrCalonius 265 (1796).
-SORT. sort (av) spannmål, sädessort. Stiernman Com. 2: 625 (1650).
-STACK. (numera mindre br.) sädesstack; jfr korn-stack 1. HFinlÖ 284 (1712).
-STAT. (förr) i fråga om årsanställning: stat i spannmål (o. andra naturaförmåner). DA 1808, nr 29, Bih. s. 7. —
-SÄCK. säck med l. för spannmål. Linc. Vuu 4 a (1640).
-TAXA. (†) (taxa gällande för) spannmålsskatt l. spannmålsränta; förr möjl. äv.: fastställt spannmålspris. (T.) Korntaxe, .. (sv.) spanmålstaxa. Wikforss 1: 965 (1804). (Sv.) Spannmålstaxa. (Eng.) cornage. (Fr.) le impôt sur le blé. (T.) Die Korn-Taxe. Jungberg (1873).
-TID. (numera föga br.) om tidsperiod ss. präglad av l. med tanke på det rådande spannmålspriset; äv. liktydigt med: prisläge på spannmål. I denne dyra spannemålstiden. BtHforsH 3: 143 (1697). Een kanna dubbelt öhl .. (bör kosta) 4—5. 6. och 7 öre effter spannemåhlstjden som förenembd är. VRP 11/5 1730. 3Saml. 5: 39 (1831; i pl.).
-TILLFÖRNING. (†) spannmålstillförsel. OxBr. 3: 175 (1629).
-TILLFÖRSEL~020. tillförsel av spannmål. Porthan BrCalonius 163 (1795).
-TILLGÅNG~02 l. ~20. tillgång på spannmål. SFS 1828, s. 1657.
-TILLVERKARE. (†) spannmålsproducent. LBÄ 29—31: 161 (1799).
-TILLVERKNING. (†) spannmålsproduktion. LBÄ 9—10: 95 (1798).
-TILLÖKNING~020. särsk. (förr): tillökning på spannmålslön (utgörande skillnaden mellan ett för lönen fastlagt spannmålspris o. ett högre genomsnittligt pris i riket under det föregående året). Gynther Förf. 7: 641 (1861).
-TIONDE. (förr) tionde som utgick l. var fastställd i spannmål, sädestionde, korntionde. Nordforss (1805).
-TORG. torg (förr använt) för spannmålshandel; jfr korn-torg. Nytt spannmålstorg intill brandstationen? UNT 1929, nr 10116, s. 4 (rubrik).
-TORK. lant. om anordning för torkning av tröskad säd, som vanl. utgöres av en specialinredd silo varigenom (varm) luft blåses, anordning l. anläggning för torkning av spannmål, sädestork. Östergren (cit. fr. 1923).
-TORKNING. torkning av spannmål; i sht om torkning av tröskad säd (i spannmålstork). Östergren (cit. fr. 1927).
Ssgr: spannmålstorknings-apparat. (förr använd) apparat l. anordning för spannmålstorkning. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 70.
-maskin. (förr använd) maskin l. anordning för spannmålstorkning. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 59.
-TORPARE. (om ä. förh. i Finl.) stattorpare. EconA 1807, sept. s. 68.
-TRANSPORT. transport av spannmål. Stiernman Com. 5: 571 (1696).
-TRÅNG. (†) (krissituation på grund av) spannmålsbrist. VDAkt. 1650, nr 15. AOxenstierna 4: 485 (1629).
-TULL.
1) (†) kvarnränta; jfr kvarntull 3. Thulin Mant. 2: 163 (i handl. fr. c. 1583); jfr LandtmFörordn. 32 (1765). Stiernman Com. 1: 978 (1629).
2) tull till skydd för det egna landets spannmålsproduktion. Stiernman Com. 3: 937 (1672). Palmblad Norige Bih. 36 (1847).
-TUNNA. (i sht förr) tunna med l. för spannmål; särsk. om tunna ss. måttsenhet för spannmål (o. träkol), som innehöll 2 spann l. 56 kannor (: struken (spannmåls)tunna) l. 63 kannor (: rågad (spannmåls)tunna). Stiernman Com. 3: 312 (1665).
-TUPP. (†) bladbaggen Crioceris cyanella Lin. (som uppehåller sig på sädesväxter). Rebau NatH 1: 602 (1879).
-UNDERHÅLL~102, äv. ~200. (förr) underhåll i form av spannmål. 2SthmTb. 8: 100 (1589).
-UPPBÖRD~02 l. ~20. (förr) uppbörd av ränte- l. tiondespannmål. PrivFrihetsbrJönk. 45 (1581).
-UPPHANDLING~020. Järta 2: 238 (1823).
-UPPKÖP~02 l. ~20. Odhner G3 1: 98 (1885).
-UPPKÖPARE~0200. LdVBl. 1887, nr 79, s. 4.
-UPPLAG~02 l. ~20. Järta 1: 107 (1816).
-UPPLAGA. (†) spannmålsupplag. PT 1758, nr 87, s. 3.
-UTFÖRANDE~0200, n. (numera bl. mera tillf.) spannmålsutförsel. RP 5: 64 (1635).
-UTFÖRANDE~0200, p. adj. (numera bl. mera tillf.) som utför spannmål, spannmålsexporterande. Svensén Jord. 220 (1885; om land).
-UTFÖRSEL~020. utförsel av spannmål l. spannmålsexport. RP 1: 217 (1629).
-UTLAGA~020. (förr) (skatte)utlaga i spannmål; i sht i pl. RP 3: 242 (1633).
-UTSKEPPANDE~0200. (numera mindre br.) spannmålsutskeppning. Stiernman Com. 3: 104 (1662).
-UTSKEPPNING~020. jfr -export. Stiernman Com. 4: 50 (1674).
-VAGN. vagn för körning av spannmål; särsk. om (förr använd) speciellt inrättad järnvägsvagn (godsvagn). Wikforss 1: 966 (1804). TT 1899, Allm. s. 309 (om godsvagn).
-VAKTARE. (förr) person med uppgift att vakta spannmålsmagasin. HovförtärSthm 1587—88, s. 167.
-VIND. vind för (torkning o.) förvaring av spannmål (i bingar); vindsmagasin för spannmål; jfr korn-vind, sbst.2 HovförtärSthm 1697 A, s. 2583. Mangårdsbyggnad i en våning med spannmålsvind. Svedenfors Gränsb. 1: 228 (i handl. fr. 1862).
-VIVEL. (numera föga br.) skalbaggen Calandra granaria Lin. (vars larver borrar sig in i sädeskorn o. förstör deras innehåll), kornvivel, kornborrare. Fischerström Mäl. 203 (1785). SAOL (1973).
-VRAK. (numera föga br.) kasserad spannmål. RARP V. 1: 265 (1654).
-VÅG. särsk. (förr): spannmålsprovare. Möller 1: 128 (1782). LAA 1813, s. 355.
-VÄXT.
1) abstr., om handlingen l. förhållandet att spannmål växer l. kan växa; särsk. liktydigt med: spannmålsodling; jfr korn-växt 1. The som äre boendis ther icke mykin godh Spannemåls wext är, såsom är j Westergötland (osv.). Stiernman Com. 1: 185 (1563).
2) konkret: växt som ger spannmål, spannmålsart; jfr korn-växt 2. Rothof 731 (1762).
-ÅR.
1) år med (så l. så beskaffad) spannmålsskörd; i sht förr äv.: år med (så l. så beskaffat) spannmålspris; jfr korn-år 1. Werwing Hist. 1: 31 (c. 1690). I desse dyra spannemåhlsåhren. 2BorgP 3: 705 (1727).
2) (numera mindre br.) om tiden från en skörd till en annan. Steffen LönsystH 1: 53 (1895). Leander TidnHand. 72 (1926).
-ÄNKEHJÄLP~102, äv. ~200. (förr) änkehjälp i spannmål. VDR 1699, s. 883.
-ÖVERSKOTT~102, äv. ~200. överskott av spannmål. Bergv. 2: 394 (1747).
Avledn.: SPANNMÅLARE, m. (föga br.) person som är anställd på spannmålsstat. Spannmålare .. (dvs.) Statkarl. FoU 15: 72 (1902).
Spoiler title
Spoiler content