publicerad: 1903
CENSUR sänsɯ4r l. sen- (censu´r Weste, sännsu´r Dalin), r. (f. Dalin (1850), Kindblad (1868), Lundell; m. Weste, Lindfors (1815)) ((†) n. Oxenst. brefv. 5: 517 (1633; i bet. 6)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
a) censorsämbete (se d. o. 1), censorsvärdighet. Lindblom (1815). Kolmodin Liv. 3: 206 (1832). Censuren .. (var) till en början förbehållen patricierna. Centerwall Rom. fornk. 281 (1884). Lagen låter det enskilda lifvet vara orördt och begagnar ej ärelöshet som ett straff i och för sig; censuren ingriper i det förra och ålägger den senare. Därs. 288.
b) (föga br.) tid l. period under hvilken ngn är censor, censorstid. De mångahanda kontrakt, hvilka .. voro gällande från en censur till en annan. Centerwall Rom. fornk. 283 (1884).
c) (föga br.) af censor pålagdt straff o. d. Den ena censoren kunde ej blott hindra den andra från påläggande af censur, utan de kunde äfven brännmärka hvarandra. Callerholm Adam 1: 156 (1843).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] granskning som ngn myndighet underkastar skrift, innan den får tryckas (l. spridas), l. teaterstycke, innan det får offentligen uppföras (jfr anm. nedan); äfv. om det förh., att en skrift osv. före utgifningen osv. måste underkastas granskning af offentlig myndighet. Preventiv censur. Benzelstjerna Censorsjournal IV (cit. fr. 1624). Mycket miszbruk föröfwas med Tryckerierne .., i det under tiden saker upläggias och utgå utan någon föregången Censur. Stiernman Com. 4: 600 (1684). Detta värk emottog jag eij til Censur utan allenast til igenomläsande, helst som en del deraf .. var af Prof(essor) Pet. Ullén, såsom Decanus, redan öfversedd och underskrifven. Benzelstjerna Censorsjournal 274 (1745); jfr d. All Censur är en Myndighet utan gräns, en Makt utan Controll. Thorild 2: 170 (1786). Nu ville han (dvs. kronprinsen) hafva censur införd för alla skrifter under 100 sidor. Trolle-Wachtmeister 2: 116 (1815). Rikets nu församlade Ständer, som ansett införandet af censur å de stycken, hvilka uppföras å enskilda theatrar .. vara både nyttigt och af behofvet påkalladt. SFS 1835, nr 27, s. 4. Rydin Yttr.-frihet 169 (1859). Någon censur, d. v. s. föregående granskning af regeringen eller dess tjänstemän, fordras .. icke .. före en skrifts tryckning. Aldén Medb. 1: 89 (1884, 1896). jfr REGERINGS-, TEATER-, TIDNINGS-CENSUR. — särsk.
a) i bild. Tillåt att en skald bland Edra undersåter, / Som skyr en plump censur från fiendens kanon, / Med Edra åskors brak ej blandar Lyrans ton. Leopold 2: 424 (1789, 1815).
b) konkretare, om den granskning utöfvande myndigheten o. d. Det är mig rätt kärt, att jag råkade få se det här lustiga stycket just vid första representationen; tills nästa gång har ändå visst vår censur utstrukit hälften. Atterbom Minnen 598 (1819).
c) (†) konkretare: af censurerande myndighet afkunnadt utslag l. författadt betänkande. Benzelstjerna Censorsjournal 126 (1740). Sorbonnes censur underkändes af Parisiska Universitetet. Cronholm Lig. 6 (1839).
d) i ngt utvidgad anv.; jfr 3. Den ännu qvarstående censuren af akademiska afhandlingar äfvensom af teser eller afhandlingar för lektors- och rektorstjenster samt för pastoralexamen afser ej dessas utgifvande på tryck. H. L. Rydin i NF 3: 163 (1878).
Anm. till 2. I ä. tid var begreppet granskning hos ordet censur mera framträdande än i det moderna spr., där det hufvudsakligen väcker föreställning om det förbud l. hinder för en skrifts tryckning l. spridande som ofta blifver en följd af ifrågavarande granskning.
3) i öfverförd anv.: granskning som åsyftar att hindra, att ngt underhaltigt tryckes l. på annat sätt kommer inför allmänhetens ögon; äfv. om granskning o. korrigering af kompetent person. Redaktionen för festskriften har öfvat sträng censur: alla de antagna bidragen äro mycket värdefulla. Mag. Musius, som efter Buddei principier, och vnder hans censur, skrifvit en Tysk Bok om Vishetenes Lius. Rydelius Förn. 30 (1718, 1737). GHT 1897, nr 14, s. 2 (i fråga om föremål som anmälts till en konstutställning). — jfr KVALITETS-CENSUR.
4) [jfr motsv. anv. i ä. eng.] (numera föga br.) allmännare, om ngns bedömande af en annans arbete, sedan detta publicerats: kritik. Jag har för åtskillige andra mina verk, fått hugna mig af främmande Läsares milda Censur, men deremot ofta upburit nog grämelse för mina förra resor, af mina egna Landsmän, dem jag mäst sökt behaga. Linné Sk. Föret. 5 a (1750). Min Fin (nische) Sprachlehre (har) med heder bestått trenne ovälduga Censurer. J. Strahlmann i Mnemosyne 1819, s. 389. — oeg. o. skämts. Nu till censuren af stadens spisqvarter. Almqvist Tre fruar 1: 152 (1842).
5) [jfr motsv. anv. i ä. eng. o. mlat.] (numera knappast br.) bedömande; dom. (De felande) warj .. Ridderskapet och Adelens .. Domb och Sensur hwad de gott finna till straff vnderkastade. RARP 3: 92 (1638). (Tryckfriheten) sätter dem (dvs. ämbetsmännen) under publicitetens censur, då de, enligt Regeringsformen, endast voro ansvarige för Konungen allena. Rydin Yttr.-frihet 166 (cit. fr. 1772).
6) [jfr motsv. anv. i ä. eng.] (†) mening, åsikt, omdöme, tycke. Oxenst. brefv. 5: 517 (1633). Om jag skall tryckia vth min Censur, Så kan jag fuller inted ogilla dine tankar om giftermåls repetition. A. Oxenstierna Bref 4: 357 (1647).
Ssgr (i allm. till 2): A: CENSUR-AFGIFT03~02, äfv. ~20. afgift för af censor meddeladt imprimatur. O. Sylwan i Hist. tidskr. 1893, s. 141. —
-FRIHET~02 l. ~20. frihet från censur. Edert .. hemställande å Kongl. Vitterhets Academiens vägnar, om icke den samma må förunnas Censur-frihet för dess arbeten, som genom trycket komma at utgifvas. 1 VittAH 1: 256 (1755). Rydin Yttr.-frihet 206 (1859). R. Geete i NF 3: 1263 (1880). —
-FÖRORDNING~020. (censurs- Jurid. o. ekon. läsn. 5: 61 (1814)) förordning om censur. H. L. Rydin i NF 3: 162 (1878). L. Bygdén hos Benzelstjerna Censorsjournal IV (1884). —
-HINDER~20. jfr -FÖRBUD samt anm. till 2. HD 1886, nr 239, s. 3. Under det gångna året hafva landets (dvs. Finlands) tidningar drabbats af censurhinder inalles 206 gånger. PT 1892, nr 4 A, s. 3. —
-KOMMITTÉ~002. för utöfvande af censur tillsatt kommitté. SPF 1829, s. 508 (se under CENSOR 3). (Ryska) inrikesministèrens censurkomité. C. Eichhorn i NF 7: 56 (1883). —
-LUCKA~20. lucka som uppkommit därigenom, att censuren företagit strykning i publiceradt arbete. NF 6: 1158 (1883). —
-PLAKAT~02. Den 15 Juli 1662 utfärdades det första censurplakatet, stäldt till ärkebiskopen, biskoparna, superintendenterna och konsistorierna samt menige klereciet i Sverge. Schück Sv. lit.-hist. 1: 306 (1887). —
(jfr 5) -SEDEL. (numera bl. i Finl.) ped. betyg. Broocman Mag. 1: 116 (1810). Allt afslutas med en högtidlig akt då censuredlar åt eleverna utdelas. FFS 1866, nr 12, s. 26. —
-STADGANDE~200. konkret. SPF 1829, s. 513. Det första egentl. censurstadgandet, som påträffats, är kon. Gustaf Adolfs bref den 10 Mars 1630 för Eric Schroderus. L. Bygdén hos Benzelstjerna Censorsjournal IV (1884). —
-STYRELSE~200.
1) i anslutning till 1, om visst ämbetsverk i Kina. Öfver hela regeringsmaskineriet (i Kina) står censurstyrelsen, som har öfverinseende öfver folkets seder, .. samt äfven kan göra kejsaren föreställningar, om den finner, att han .. afviker från rikets gamla lagar och plägseder. NF 8: 695 (1884).
2) till 2. Under Kejsar Nikolais tid inrättades en censurstyrelse (i Finland). L. Mechelin i Finland 121 (1893). —
-SYSTEM~02. Under 15:de seclet fanns ej något allmänt censursystem. Rydin Yttr.-frihet 77 (1859). Dens. i NF 3: 161 (1878). —
-TVÅNG~2. Atterbom Minnen 560 (1819). Kejserliga förordningen af d. 14 Okt. 1829 införde allmänt censurtvång (i Finland). R. Castrén i NF 3: 164 (1878). Schybergson Finl. 2: 416 (1889).
B: (knappast br.) CENSURS-FÖRORDNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content