SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CHIFFER ʃif4er (schi´ffr Dalin), i bet. 13 r., stundom n. (m. Dalin (1850), Lundell; f. J. G. Oxenstierna Dagb. 188 (1770), Lindfors (1815); n. Fahlcrantz 2: 159 (1825, 1864), Unge Minnen 70 (1835)), i bet. 4 r. l. n. (r. Tegnér 2: 201 (1816); n. PT 1901, nr 50, s. 3); best. -n, numera sällan chiffren (Böttiger 4: 25 (1861, 1869), E. C. Tegnér hos Trolle-Wachtmeister 1: 55 (1889)), ss. n. chiffret; pl. = l. chiffrer (Civ. instr. 415 (1773), R. Torpadie i Hist. tidskr. 1888, s. 377, 381 (jämte chiffer)); best. pl. chiffren l. chifferna l. chiffrerna.
Ordformer
(ofta, i sht förr, skrifvet chiffre)
Etymologi
[af fr. chiffre, af ffr. cyfre, cyffre, motsv. mlat. cifera, cifra, ciphera, zifera osv., siffra, af arab. çifr, noll, nolla (jfr SIFFRA)]
1) hemligt, mellan två l. flera personer öfverenskommet skriftecken (urspr. siffra), afsedt för meddelanden som ej böra förstås af andra; vanl. i pl.; jfr SIFFRA. Lindfors (1815). Falska chiffrer eller s. k. niter, hvilka intet betyda. R. Torpadie i Hist. tidskr. 1888, s. 377. För hvarje bokstaf .. (finnas) trenne chiffrer (i det ifrågavarande chiffersystemet). Dens. Därs. s. 381. — (tillfällig anv.) skriftecken i allm. I dessa chiffrer ligger då ett öde — / Amundi — eller mitt? Atterbom FB 33 (1818).
2) hemligt skrifsätt, bestående däri att man använder siffror i st. f. bokstäfver, bokstäfver i annan bet. än den allmänt vedertagna, godtyckligt uppfunna tecken i st. f. bokstäfver osv.; af hemliga skriftecken bestående alfabet l. skrift; jfr CHIFFER-ALFABET, -SKRIFT. Dalin Arg. 1: 277 (1733, 1754). För at .. utmärka eller igenfinna hvilken af dessa (vid hemliga telegrafiska meddelanden använda) chiffer vid någon skrift är nyttjad. Edelcrantz Telegr. 37 (1796). Denna lapp (är) skrifven i chiffre. Almqvist Tre fruar 1: 177 (1842). (De isländska) sagorna tala äfven om ”villorunor”, ristade på något ovanligt, ofta på förhand öfverenskommet sätt, för att förvilla alla obehöriga, således ett slags chiffer. Montelius i Ill. Sv. hist. 1: 356 (1877). Konungen anmodade svenske envoyén i Berlin .. att i särskild chiffre meddela honom hvad som tilldrog sig i Berlin under enkedrottningens dervaro. Odhner G. III 1: 57 (1885). Chiffrens tvång har i någon mån inverkat på dessa dagboksanteckningars form. E. C. Tegnér hos Trolle-Wachtmeister 1: 55 (1889). — i numera obr. förb. Til at förekomma, det de aldra angelägnaste och hemligaste ährender genom dechiffrerande eij måge blifwa kunnige, så böra Ministrerne sådanne måhl uppå särskilt chiffer sättia, hwartil claven af Presidenten förwaras. Civ. instr. 391 (1720). — bildl. Läs chiffern uti ödets bok, / naturen rätta, slumpen varna! Tegnér 1: 269 (1804). Naturen .. / .. är blott ett brokigt chiffer / För hvad i Ordet oförklädt sig visar. Fahlcrantz 2: 159 (1825, 1864). Ehrensvärds ursprungliga utkast, till sin ”Resa”, .. visa, att han från början ej begagnat en så orakelartad ton, utan först sedermera afsiktligt begynte ”skrifva i skiffer”. Wirsén i 3 SAH 11: 317 (1896). jfr: Hon .. börjar finna / Chiffern till det kärleksspråk, / Som uti hans blick sågs brinna. Braun S. arb. 1: 43 (1837). — jfr BOK-, BOKSTAFS-, FIGUR-, LINJE-CHIFFER.
3) hemligt tecken (bestående af siffror, bokstäfver osv.) som en köpman sätter på sina varor för att hålla reda på deras inköpspris. Dalin (1850). Smedman Kont. 7: 17 (1874). — jfr HANDELS-, KÖPMANS-CHIFFER.
4) (ss. enkelt ord numera mindre br.) af (sammanflätade) initialer l. af initial o. siffra osv. bestående märke; i sht om dylik förkortning af en persons namn; jfr NAMN-CHIFFER, MONOGRAM. Svenska Ostindiska Compagniets Chiffer. Rehbinder Matr. 58 (1794). En Bracteat med krönt chiffre. Hallenberg Myntcab. 149 (1804). Tegnér 2: 201 (1816). Stämplarne, de röda, blå och gröna chifferna, som hieroglyphiskt på brefvets .. sidor korssade hvarandra: allt detta var mig alltför väl bekant. Palmblad Nov. 3: 13 (1841). Detta vackra tecken (dvs. medlemstecknet i drottning Sofias förening för sjukvård i fält) utgöres af ett chiffer, D. S. F., på blå emaljbotten. PT 1901, nr 50, s. 3. — (†) om författarsignatur. Leopold i SP 1792, nr 39, s. 3. Thorild 3: 458 (1792).
Ssgr (i allm. till 2): (1, 2) CHIFFER-ALFABET30 ~102. alfabet af hemliga skriftecken; jfr CHIFFER 2. Björkegren (1784, under chiffre). Dalin (1850).
-BREF~2. med chiffer skrifvet bref. Ett chifferbref, hvilket på grund af felande nyckel .. måst lemnas olöst. R. Torpadie i Hist. tidskr. 1888, s. 376. AB 1890, nr 33, s. 4.
(4) -FLASKA~20. med (kungligt) namnchiffer försedd brännvinsflaska. Hj. Wallander i Snöklockan 1903, s. 5.
-GÅTA~20. (tillfällig bildning) Denna skrift (dvs. den med lönrunor skrifna delen af inskriften på Rökstenen) kan påkalla två nycklar .. med tillhjälp (af den ene har) Bugge löst ett par af stenens chiffergåtor. V. Rydberg i VittAH XXXI. 6: 17 (1892).
-KLAV~2. = -NYCKEL. Chifferklavens upptäckt blef nästan omöjlig derigenom, att samma bokstaf betecknades med 3 till 4 olika tal. Uppf. b. 1: 510 (1873). P. Lindblom i AB 1898, nr 120, s. 3. bildl. för att beteckna diplomatien. Med diktens lek så väl som chifferklaven / Förtrogen. Wirsén Vint. 173 (1886, 1890; om Brinkman).
-NYCKEL~20. nyckel till chifferskrift; jfr -KLAV, -TABELL. Vanloo .. genomögnade dem (dvs. de i chiffer skrifna papperen) med en och annan blick på chiffernyckeln. Rydberg Frib. 230 (1857, 1866). Dens. i VittAH XXXI. 6: 17 (1892).
(1, 2) -SKRIFT~2.
1) = CHIFFER 2. Meurman (1846). I .. (statstelegram) kan äfven begagnas chifferskrift, hvilken bör bestå af arabiska ziffror. SFS 1859, nr 25, s. 5. V. Rydberg i VittAH XXXI. 6: 16 (1892).
2) (mindre br.) i chiffer affattad skrift. Kindblad (1868). bildl. Naturen blir honom (dvs. skalden) en mythisk chifferskrift, i hvilken han läser spridda de sälla, eviga sanningar, som i fullstämmig accord skola omklinga oss efter bortläggandet af den jordiska slöjan. Atterbom Minnen 87 (1817). Naturformerna skulle (enl. den tyske landskapsmålaren Joseph Koch) utgöra ett slags chifferskrift. Estlander Konsth. 286 (1867).
-SPRÅK~2. = -SKRIFT 1. R. Torpadie i Hist. tidskr. 1888, s. 376. Telegrammer kunna affattas på klart eller hemligt språk, hvilket senare sönderfaller i öfverenskommet språk och chifferspråk, detta åter bestående af antingen siffror eller ock af bokstäfver med hemlig betydelse. SFS 1891, nr 4, s. 3. Noreen Vårt spr. 1: 41 (1903).
(1, 2) -SYSTEM~02. system för chifferskrift. Uppf. b. 1: 510 (1873). V. Rydberg i VittAH XXXI. 6: 18 (1892).
(1, 2) -TABELL~02. (numera föga br.) jfr -NYCKEL. Edelcrantz Telegr. 35 (1796).
-TECKEN~20. = CHIFFER 1. R. Torpadie i Hist. tidskr. 1888, s. 376.
-TELEGRAM~102. i chiffer affattadt telegram. Såsom chiffertelegrammer anses de, hvilkas text helt och hållet eller delvis består af grupper eller serier af siffror eller bokstäfver med hemlig betydelse. SFS 1891, nr 4, s. 4. Ask Den marit. hand. 15 (1903).
-TYDNING~20. R. Torpadie i Hist. tidskr. 1888, s. 376.
Spoiler title