SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CITRONAT sit1rωna4t l. -ro- l. -rå-, i ä. tid äfv. CITRINAT, r., i bet. 1 äfv. n.; best. -en, ss. n. -et; pl. -er l. (endast ss. n.) =.
Ordformer
(citrinat(h) Eichhorn Sv. stud. 2: 44 (cit. fr. 1555), B. Olavi 105 b (1578), L. P. Gothus Pest. 103 a (1623; i ssgn -ÄPPLE). cedronat Lindeberg Kond. 71 (1841))
Etymologi
[jfr t. zitronat, m., af fr. citronnat, afl. af citron (se CITRON); formen citrinat utgår från ett mlat. l. nylat. citrinatum, afl. af citrinus (se CITRIN, sbst.2); möjl. är den franska formen en på anslutning till citron beroende ombildning af det ofvan anförda citrinatum]
1) om den tjocka köttiga skalen af cedratcitronen (jfr 2), skurna i stycken o. inlagda i socker l. sirap: cedrat; äfv. om på samma sätt tillagade skal af frukterna af vissa andra citrusarter; jfr SUCKAT. Eichhorn Sv. stud. 2: 44 (cit. fr. 1555). Torta af Citronat. Egerin 156 (1733); jfr Dens. 164. Den gröna Citronaten eller Succaten tillredes i Italien. Fischerström 4: 421 (1792). Åstrand (1855). Citronat eller succat är det i socker inkokta tjocka skalet af cedratcitronen. Hagdahl Kok. 115 (1879). De från ytterhuden befriade och med socker tillagade tjocka skalen af dess (dvs. pompelmusträdets) .. frukter bringas i handeln såsom stora delikatesser (citronat eller succad). Kruhs Jordkl. 2: 180 (1882). Grafström Kond. 59 (1892).
2) (föga br.) cedratcitron. Synnerberg 80 (1815). Åstrand (1855). Nisbeth Handelslex. 310 (1867).
Ssgr: A: CITRONAT-ART103~2. Fischerström 4: 421 (1792).
-CITRON~02. ”äkta citron”, cedrat. —
-LATVÄRG. (†) Egerin 106 (1733).
-STRIMLA~20. Schartau Kond. 195 (1847).
-TRÄD~2. Fischerström 4: 420 (1792).
-ÄPPLE. (citrinat- L. P. Gothus. citrinatz- B. Olavi 28 a (1578)) [jfr ä. t. citrinateapffel, (enl. Rolland Flore pop. 3: 365) om frukterna af Citrus vulgaris Risso] (†) pomerans? Musten aff sex Citrinatz äpler. B. Olavi 28 a (1578). L. P. Gothus Pest. 103 a (1623).
B (†): CITRONATS-ÄPPLE, se A.
Spoiler title
Spoiler content