SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DEFILÉ def1ile4 l. de1-, r. (m. Dalin (1850); best. -en l. -n; pl. -er.
Ordformer
(dif(f)ile C. M. Posse (1708) i Karol. krig. dagb. 1: 297, 309; difilier (pl.) G. H. Jägerhorn (1776) i Hist. arkisto 8: 122. defillier (pl.) C. M. Posse (1708) i Karol. krig. dagb. 1: 307)
Etymologi
[jfr holl. o. t. defilé, eng. defile, af fr. défilé, eg. p. pf. af défiler (se DEFILERA, v.1)]
1) i sht mil. gm l. öfver ett större terränghinder förande trång l. svår passage l. förbindelseled (ss. dalgång, pass, väg, bro o. d.) där marscherande trupper icke kunna komma fram utan att formera sig med smal front; stundom i allmännare anv.: pass, dalgång, hålväg (utan bibet. af terränghinder). Elaka och swåra defillier. C. M. Posse (1708) i Karol. krig. dagb. 1: 307. Vid ingången af Defileen. Richardson Krigsvet. 1: 106 (1738). Retraiter i Defilee. Regl. f. inf. 1751, s. 222. Defiléer så trånga, at ej mer än en vagn i bredd kan komma derigenom. Wrangel Tact. 79 (1752). Om defiléen är en träbro, så formerar man sig bakom den och söker att upprifva en del deraf, eller ock att itända densamma. Tj.-regl. 1819, 4: 297. Alla defiléer, som .. förde till dälden, voro besatta. Rydberg Ath. 393 (1859; uppl. 1866, 1876: pass). Emellanåt vidga sig (i Bohuslän) de trånga defileerna till ganska stora, bördiga och med gårdar öfversållade slätter. W. Berg i VLS 163 (1887). Tj.-regl. 1900, 4: 11. — jfr BERGS-, SKOGS-DEFILÉ.
2) [jfr fr. défilé, defilering (af trupper o. d.)] om tåg l. rad af förbipasserande personer; jfr DEFILAD 2. En defilé af (människo-)typer, ändlöst lång, / Från frusna Thule, Södern, Orienten. Quiding Natt 12 (1899). GHT 1907, nr 118, s. 5.
Ssgr: (1) DEFILÉ-ARTAD103~20. Sammanstötning med fienden vid eller uti defiléer (defiléartad terräng). Tj.-regl. 1900, 4: 58. —
(1) -ELD. [jfr d. defiléild, t. defiléfeuer, fr. feu de chaussée] (†) eld som till försvar afgifves vid passerandet af en defilé o. som afgifves plutons- l. sektionsvis, hvarvid den pluton l. sektion som skjutit gör höger o. vänster om o. rotvis springer tillbaka till bataljonens kö för att ladda. När Defilee-Elden är förbi, låter den Commenderande Regements-Officeraren .. plutonerne svänga up i en Front igen. Regl. f. inf. 1751, s. 223. —
(1) -STRID~2. [jfr d. defiléfægtning, t. defilégefecht] Örn Taktik 168 (1864, 1870).
Spoiler title
Spoiler content