SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DEFILERA (om uttalet se DEFILERA, v.1), v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se DEFILERING, sbst.2).
Etymologi
[jfr t. defilieren, eng. defile, af fr. défiler, bildadt med prefixet dé- (af lat. dis, i tu, åtskils) ss. motsats till enfiler (se ENFILERA)]
bef. eg. skydda mot enfilering; så anordna en fästnings l. ett fältverks plan o. profil, att verkets inre på bästa sätt skyddas mot fiendens eld o. döljes för hans blickar; skydda (ngn del af en fästning) gm sådan anordning. Slutna fältverk defileras efter samma grunder (som linjer). Klingenstierna Fältarb. 30 (1858, 1869). Hazelius Bef. 117 (1864). I en fästning bör t. ex. allt murverk vara, genom en framför liggande högre täckvall, defileradt mot indirekt eld med en nedslagsvinkel af omkr. 15°. NF (1879).
Spoiler title
Spoiler content