SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1908 DEKLINABEL dek1lina4bel l. de1-, adj. -ble, -bla. Etymologi [jfr t. deklinabel, eng. declinable, fr. déclinable, af senlat. declinabilis, afl. till declinare (se DEKLINERA)] (mindre br.) språkv. om nomen (l. pronomen): som kan deklineras (se DEKLINERA III), som har flera böjningsformer, böjlig; jfr INDEKLINABEL. Andersson Frem. ord (1845, 1857). Ordet (den), då det brukas substantift och ensamt, d. v. s. såsom personal-pronomen, är i pluralis deklinabelt. Vinterbladet 1853, s. 65. Lyttkens o. Wulff Utt. (1889). SAOB Alfabetisk lista deklarering deklassera verb deklasserad deklasserande deklassering deklinabel adj. deklination subst. deklinatorium subst. deklinera verb deklinerad deklinerande Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
