publicerad: 1910
DEPENDERA dep1aŋde4ra l. de1-, l. -än- l. -en-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (depanngdèra Dalin; jfr skrifningen depanderade, ipf., C. M. Posse (1708) i Karol. krig. dagb. 1: 329); v. -ade; jfr DEPENDANS, DEPENDANT.
Etymologi
[jfr t. dependieren; af fr. dépendre, bero på l. af, lyda under, o. dess lat. förebild dependēre, hänga ned (från), bero på l. af, af de, från, o. pendēre (jfr PENDEL), hänga, bero på l. af]
(numera knappast br.) bero (se d. o. 7). Dependera, bestå vtaf (dvs. bero på l. af), hengia. Swedberg Schibb. 263 (1716).
a) [jfr fr. la conclusion dépend des prémisses, lat. dependetque fides a veniente die (Ovidius)] med prep. af (ngn gg på) o. subj. som betecknar handling, tillstånd, förhållande l. öfverhufvud ngt som gestaltar sig olika efter olika förutsättningar: bero på l. af (se BERO 7 a), vara afhängig l. betingad af, bestämmas af; stå under inflytande af; hänga på; komma an på. A. Oxenstierna 1: 56 (1612). Menniskians actioner .. dependera aff hennes frija wilia. Thuronius Alm. 1665, s. B 4 b. Ferg, Liud, Luft (dvs. lukt), Smak (etc.) .. dependera af vårt tycke. Rydelius Förn. 153 (1721, 1737). Det Dependerar däraf. Det beror därpå. Sahlstedt (1769). Af mödrarnes goda constitution dependerar barnens. SP 1779, s. 457. Både Inländska och Utländska förtroendet dependerar på Rikets vetterliga Hushållsställning. Ad. prot. 1789, s. 682. Dependera, bero, ankomma på. Pfeiffer (1837). Topelius Planet. 2: 213 (1889; i efterbildning af 1600-talets språk), Ficklex. ö. främ. ord (1903).
b) [jfr fr. vos domestiques dépendent de vous] med prep. af (ngn gg under) o. konkret subj., i sht personsubj.: bero af (se BERO 7 b), vara beroende af (ngn l. ngt), stå i afhängighetsförhållande till (ngn l. ngt), sortera l. lyda l. höra under; stå under l. vara underkastad (ngns) kommando l. öfverinseende o. d., få rätta sig efter o. d. Efter på de Refvelske hänger mäst hele kornhandelens vilkor i desse provincier, och de andre orter af dem myket dependere. Oxenst. brefv. 10: 312 (1631). På ded att ståndet icke må dependera af bookhållareners discretioner. RARP 9: 370 (1664). The allmänne Ordningar, som vnder samma Collegii Inspection dependera. Stiernman Com. 3: 1065 (1672). (Öfverpostdirektören) Dependerar uti sitt Embete af Kongl. Cantzlie-Collegio. Schmedeman Förordn. ang. postväs. Ordereg. b 4 a (1707). Uppå stora Herrgårdar .. är Inspectoren then förnämste ibland hushålds-betienterna, af hvilken ock the öfrige betienterne .. dependera. Broocman Hush. 1: 52 (1736). Sahlstedt (1769). Det enda som bryr mig, är att jag i denna delen (dvs. beträffande valet af äkta make) nog mycket dependerar af min farbror. Kexél 1: 235 (1789). Dependera .. Bero, stå under ens lydnad. Dalin (1850). Ficklex. ö. främ. ord (1903). — särsk. i p. pr. ss. adj. De dependera(n)de propositionerna (dvs. de beroende satserna, bisatserna). Hanell Skiljomärk. § 14 (1764); jfr BEROENDE, p. adj. c. Då vore äfven Stockholm en dependerande skattdragare till herrgårdstorparen. Chydenius 192 (1765).
Spoiler title
Spoiler content