DIKLINISM di1klinis4m l. dik1-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng. diclinism, af fr. diclinisme, afl. af dicline (se DIKLIN)]
(föga br.) bot. = DIKLINI. Agardh Vextsyst. method. 86 (1858). jfr: Man finner, att hos djuren råder diclinism, eller att båda könen äro åtskilda, hos vexterne hermaphroditism, eller könens förening, i flera grader. .. Undantagen äro likväl i båda rikena mångfaldiga. Dock råder diclinismen hufvudsakligen bland de lägre vexterne, och hermaphroditismen bland de lägre djuren. Agardh Bot. 1: 63 (1830).
