publicerad: 1916
DISKONTERA dis1konte4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2 (disconte´ra Weste; ∪ ∪ ‵ ∪ L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DISKONT 2 äfvensom DISKONTANT, DISKONTÖR.
Ordformer
(förr skrifvet disc-)
Etymologi
[jfr holl. disconteeren, t. diskontieren, ä. fr. discompter, efter it. discontare (Florio (1598) enl. Murray, Veneroni Dict. ital. et fr. (1769)) l. (kanske snarast, då it. discontare icke torde hafva varit synnerligen vanligt) ombildade till öfverensstämmelse med de många orden på dis- af det vanliga, etymologiskt identiska it. scontare (hvarefter bildats det moderna fr. escompter, tidigast, gm omtydning, skrifvet excompter), motsv. mlat. discomputare, afräkna, af lat. dis-, itu, isär, åtskils, af, från (jfr DI-), o. computare, sammanräkna (jfr KONTO), af putare, tänka, räkna, uppskatta (jfr DISPUTERA, REPUTATION). Härtill kan disconto (se DISKONT) hafva bildats ss. sbst. Jfr äfv. eng. discount]
1) (i förskott) afdraga räntan från (ett kapital); reducera (ett kapital) gm afdrag af (förskotts)räntan; förr äfv. med afs. på räntan: i förskott afdraga. Om man vid 45 års ålder vil förut betala nu varande värdet af alla tilkommande årens pensioner; så bör ränta och ränta på ränta, af hvarje pension disconteras ... När då alla dessa disconterade värden summeras; så blir Summan nu varande värdet. SP 1780, s. 937. Skillnaden emellan slutsumman och diskontafdraget kallas den diskonterade summan; om slutsumman säger man, att hon diskonteras till sitt närvarande värde, när hon förminskas med diskontafdraget. Elowson Aritm. 163 (1868, 1890). — bildl. (Engelsmännen begagna om kriget) starka ord och åthävor. Dessas inre valör måste emellertid diskonteras .. med hänsyn till den obligata krigsyran. Steffen Krig o. kultur 1: 114 (1914).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr., äfvensom DISKONT 1 b] bankv. i fråga om växel l. annat motsv. affärspapper: mot afdrag af förskottsränta köpa (ännu icke till betalning förfallen växel l. revers o. d.), utlämna lån på (växel osv.); drifva diskontrörelse. (I Köpenhamns bank) disconteras säkre Köpmans-Växlar och obligationer. Zettersten Afh. om mynt 75 (1768). All Discontering med Riksens Ständers (Riksgälds-)Contoirs Credit-Sedlar må bemälte Contoir, til någon förstärkning af des inkomster, tilägnas. Kungör. ang. et nytt discontcontoir 1792, s. 3. När en bank ej disconterar annat än verkeliga växlar, så är detta lika så nyttigt för banken, som för den, åt hvilken den disconterade dem. Holmbergsson Sartorius 53 (1800). (Discont-)Compagniet var .. obetaget, att af enskilta personer emot lindrig ränta upplåna penningar att till discontering användas. Skogman Bank 1: 74 (1845). Nordström Cred. 36 (1853). Ett papper, som en bank diskonterar, skall vara försedt med minst 2 namn. Agardh Bankv. 305 (1865). Direktionen kan inte diskontera denna vexel. Hansson Resan hem 1: 44 (1895). jfr: Enligt terminologien i (bank-)reglementet benämnes försträckning på vexlar diskontering, och den på reverser belåning. Agardh Bankv. 204 (1865). — jfr RE-DISKONTERA, VÄXEL-DISKONTERING.
3) upplåna.
a) bankv. upptaga lån på, belåna (växel l. revers) mot erläggande af förskottsränta. Discontera, försälja en växel innom förfallotiden. Zettersten Anm. om mynt 159 (1771). Således endosserade Lagerheim på statskontorets vägnar Merrys assignationer på engelska statsverket .. och dessa assignationer diskonterades. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 163 (1809). Fliesberg Handb. f. köpm. I. 2: 253 (1899).
b) i bildl. l. öfverförd l. oeg. anv.
α) med afs. på ännu ej befintliga tillgångar o. d.: på förhand anlita, ’draga växlar på'. Diskontering af framtidsförhoppningar. DN 1915, nr 16282, s. 4.
β) (eufemistiskt o. skämts.) ’låna', ’knycka', tillgripa, ’annektera'. Sedan en tanke att låna vapen af någon vän slopats .., diskonterades beloppet (till inköp af vapen) från fru Anderssons hushållspenningar. Hedenstierna Fideik. 222 (1895).
γ) (skämts.) dölja flintskallighet gm att ’låna' hår från sidorna l. nacken o. kamma det öfver den kala hjässan. I förtid glesnade (för Cesar) de så välvårdade lockarne ... Han sökte hjelpa sig med ”diskontering”; kammen lånade från bakhufvudet, för att täcka hjessans brist, men till sist var äfven långifvaren utblottad. Rydberg Rom. d. 8 (1876, 1882). Han (var) redan så pass flintskallig, att han måste, som det kallades, diskontera, d. v. s. kamma en hårslinga öfver den kala hjässan. Nordström Herrar 164 (1910).
Anm. Hvardagligt, äfv. i Finl., förekommer (särsk. i affärskretsar) den kortare formen diska i bet.: utlämna l. upptaga lån på (växel l. dyl.); äfv.: lämna in (växel) i bank för diskontering. Ha vi pengar inne i kassan, fröken! Har Skyllerska växeln diskats? Nordström Gobsman 222 (1913).
Ssgr (de flesta med motsvarigheter under DISKONT): (2) DISKONTERINGS-AFFÄR1030~02. jfr DISKONT-AFFÄR, -RÖRELSE. Det (är) företrädesvis .. bankerna, som idka diskonteringsaffär. NF 3: 1256 (1880). —
(2) -MEDEL~20, pl. Kongl. Maj:ts och Riksens Commerce-Collegium .. (skall ombesörja) förvaltningen af de så kallade disconterings-medlen. Publ. handl. 8: 211 (1766). —
(2, 3 a) -RÄNTA~20. = DISKONT-RÄNTA. (Bankerna) kunna .. genom höjning eller sänkning af diskonteringsräntan uppmuntra eller hejda spekulationen. NF 3: 1256 (1880). —
-RÄTT~2. (förr)
1) till 2, = DISKONT-RÄTT 1. (Rikets ständers bank) skulle (år 1800) få på sig öfverlåten Generaldiskontkontorets och Riksgäldskontorets diskonteringsrätt. NF 3: 1257 (1880).
2) till 3 b, = DISKONT-RÄTT 2. Ad. prot. 1800, s. 1393. Till vidare lättnad vid förefallande utbetalningar erhöll (1789) Riksgäldskontoret diskonteringsrätt i banken å 400-tusen Rdr. O. Wingquist i Frey 1844, s. 507. —
(2, 3 a) -VILLKOR~20 l. ~02. = DISKONT-VILLKOR. (En person upptager) på diskonteringsvilkor .. ett lån, som man derför kallat diskontlån. NF 3: 1257 (1880).
Spoiler title
Spoiler content