publicerad: 1916
DISSISS dis3~is2 l. 4~1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äfv. skrifvet disis)
Etymologi
[af t. disis]
mus. tonen diss höjd ett halft tonsteg, i notskrift betecknad med dubbelkors (# # l. oftare ×) framför d, dubbeldiss; jfr DISS-DISS. Bauck Mus. reallex. 38 (1871). Bergenson Musikl. 16 (1903).
Spoiler title
Spoiler content