SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
DISSOCIATION dis1ωsi1atʃω4n l. dis1o- l. dis1å-, l. disω1si- l. disωs1i- l. disos1i-, l. -aʃ-, r. (f. G. Dalin (1871)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. dissociation, holl. dissociatie, t., eng. o. fr. dissociation, af lat. dissociatio (-ōnis), söndring, skilsmässa, af dissociare (se DISSOCIERA); jfr äfv. ASSOCIATION]
vbalsbst. till DISSOCIERA.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.; termen är föreslagen af fransmannen H. Sainte-Claire Deville i Comptes rendus des séances de l'Acad. des sciences 45: 857 (1857)] kem. motsv. DISSOCIERA 2; om omvändbar (reversibel) sönderdelning, näml. dels sönderdelning af en kemisk förening då utaf ett ämne bildas antingen ett med samma procentiska sammansättning men lägre molekylvikt l. två l. flere nya, vanlig dissociation, dels ett ämnes sönderdelning i elektriskt laddade molekyler (joner) som ej i vägbar mängd kunna skiljas från hvarandra med mindre än att de elektriska laddningarna aflägsnas, elektrolytisk dissociation, elektrolys, dels oeg. om reversibel omsättning af ett ämne med vatten, hydrolytisk dissociation, hydrolys. Blomstrand Berlin Oorg. kemi 134 (1870). Med dissociation menar man sönderdelning af kemiska föreningar ensamt genom inverkan af förhöjd temperatur. Hammarsten Fysiol. kemi 546 (1883). Denna sönderdelning (af kemiska föreningar vid hög temperatur) benämnes dissociation eller vanlig dissociation i motsats till den elektrolytiska. K. Holmberg i Ped. tidskr. 1907, s. 116. Dissociationen är en reversibel kemisk reaktion. Därs. F. A. Kjellin i Arkiv f. kemi IV. 7: 2 (1910).
2) psykol. motsv. DISSOCIERA 3: lösgörande (från medvetandets centrum), afkoppling. Det undermedvetna (är) icke .. en dualistisk motsats till medvetandet, utan (bevarar) alltid på något sätt .. kontinuiteten därmed, om ock den relativa afkopplingen eller dissociationen från det förnimmande centrum i vissa fall kan nå en synnerligen hög grad. Herrlin Minnet 196 (1909). Gadelius Tro o. öfvertro 1: 10 (1912).
Ssgr (till 1): DISSOCIATIONS-FENOMEN10103~ l. 01003~002. Derigenom att dissociationsfenomenen äro endotermiska (ske under absorption af värme), skiljas de från vanliga sönderdelningar, .. som äro exotermiska (ske under utveckling af värme). Cleve Kem. handlex. 90 (1883).
-GRAD~2. Vatten (är) en mycket indifferent kropp .. på grund af dess ytterst ringa dissociationsgrad, bevisad genom dess ringa ledningsförmåga. Cassel Elektrokemi 80 (1896). K. Holmberg i Ped. tidskr. 1907, s. 122.
-KONSTANT~02. jämviktkonstant(en) för en dissociation. Rosenberg Oorg. kemi 213 (1903). 2 NF (1906). Vattnets dissociationskonstant. A. Vesterberg i Arkiv f. kemi II. 37: 12 (1907).
-PRODUKT~02. Till följd deraf att dissociationsprodukterna kunna återförenas, är dissociationen sällan fullständig. Cleve Kem. handlex. 90 (1883).
-TEORI(EN)~002. af S. Arrhenius år 1887 grundlagd teori för den elektrolytiska dissociationen. Den elektrolytiska dissociationsteorien. P. Klason i Ped. tidskr. 1896, s. 243. 2 NF 17: 1203 (1912).
-VÄRME~20. vid en dissociation absorberadt värme. Karbidens dissociationsvärme. Tekn. tidskr. 1899, K. s. 101. Sv. kem. tidskr. 1908, s. 136.
Spoiler title
Spoiler content