SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
DJUPHET 3p~he2t (med afs. på uttalet af dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), i sydligaste o. sydvästra Sv. vanl., eljest sällan 4~1, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 3, i sht 3 b) -er.
Etymologi
[fsv. diuphet; jfr d. dybhed, mnl. diepheit, mht. tiefheit (bl. påträffadt i ett lex.)]
sbst. till DJUP, adj.; jfr DJUP, sbst., o. DJUPLEK.
1) (med afs. på brukligheten jfr anm. nedan) egenskap(en) l. förhållande(t) att vara djup.
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. mnl.] i eg. anv., motsv. DJUP, adj. 1 o. 2; jfr DJUP, sbst. 3, o. DJUPLEK 2 a. Rummets djuphet hindrade solen att nå dess bortersta partier. Vägarnes diuphet. 2 RARP 6: 647 (1731); jfr DJUP, adj. 1 e. Salbergs och Fahluns grufvors diuphet vitna .. om deras höga ålder. Dalin Hist. 1: 250 (1747). Snöns utomordentliga djuphet på detta ställe. Læstadius 1 Journ. 244 (1831); jfr 2 a.
b) i öfverförd anv. Vi se väl diupheten af vår skyldighet i kraft af fierde budet at vara ömme om våra barn, så framt vi vele hedras som Föräldrar; men derjämte se vi diupheten af vår okunnighet i tilkommande händelser. Dalin Arg. 2: 317 (1734, 1754); jfr DJUP, adj. 12 b, DJUP, sbst. 9. — särsk. [jfr motsv. anv. i fsv., dan. o. mnl.] motsv. DJUP, adj. 13, = DJUP, sbst. 12 g; jfr DJUPLEK 2 b.
α) i fråga om tanke, ord osv.; jfr DJUP, sbst. 12 g α. Lagerbring 1 Hist. 2: 388 (1773). Djupheten el(ler) outransakligheten af Guds domar. Björkegren (1786; under profondeur). Wikner Tankar o. fr. 17 (1872).
β) i fråga om person (o. ngt därmed likvärdigt); jfr DJUP, sbst. 12 g β. Med statsmannens djuphet (förenade Sten Sture d. ä.) menniskovännens ädelhet. Strinnholm Vas. 1: 161 (1819). Rudin 1 Evigh. 1: 689 (1873, 1878). — jfr TANKE-DJUPHET.
Anm. till 1. I denna anv. är DJUP, sbst., afgjordt vanligare i alla stilarter; jfr Dalin (1850).
2) (numera föga br.; jfr dock b samt anm. under DJUPLEK 1) = DJUPLEK 1 (jfr dock b); särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fsv.] = DJUPLEK 1 a; jfr DJUP, sbst. 4. Luth Astr. 9 (1584). Ett Söke Iärn (dvs. en sond), ther medh man .. ransakar Sårets Diupheet. Stiernhielm VgL Ordel. (1663; under spik). Skieppets Drächt eller Diuphet under Wattn. Rosenfeldt Tourville 119 (1698). Djupheten som bestås ifrån ryggen af lägret til fronten af främsta linien. Stadg. ang. landtmil. 4: 1393 (1709). Notens diuphet brukas här i siön föga mer än til 3 famnar. Tiselius Vätter 1: 117 (1723). Johansson Noraskog 3: 59 (1884; efter handl. fr. 1657). (†) (Jordens) Diupheet ifrån Himmelen. Rel. cur. 25 (1682). — särsk. mil. = DJUPLEK 1 a β; jfr DJUP, sbst. 4 b α. En djuphet af femtio man. Palmblad Fornk. 2: 170 (1844).
b) (mindre br.) i fråga om färg; jfr DJUP, adj. 9. Sönderstött blått glas af olika djuphet i färg. Berzelius Kemi 2: 606 (1822). Tekn. tidn. 1871, s. 407.
3) [jfr motsv. anv. i mnl.] mer l. mindre konkret, om ngt som är djupt; särsk.
a) (†; jfr dock slutet) = DJUP, sbst. 1; jfr DJUPLEK 3. (Icke) högheet, eller diwpheet .. kan skilia oss j frå gudz kärleck. Rom. 8: 39 (NT 1526; Bib. 1917: någon makt i djupet); jfr slutet. Diupheeten i hafwet. Lex. Linc. (1640; under pelagus). (När ett brännglasställes mot solen,) Så hennes Strjmors Udd uti thes Diuphet fälles. Spegel Guds verk 287 (1685). Ett berg, hwarinunder een faselig diupheet syntes. S. Agrell (1712) i Karol. krig. dagb. 5: 323. (Änderna) röra sig i flodens djuphet. Zetterstedt Um. lappm. 166 (1833; brännmärkt ss. icke tillhörande god svenskaaf C. G. Myrin i Sv. litt.-fören. tidn. 1834, sp. 156). — mer l. mindre bildl.; särsk. (numera bl. i arkaiserande religiöst språk) närmande sig b. Anden han grundsöker all ting, ja och gudz diwpheet medh. 1 Kor. 2: 10 (NT 1526); jfr 1 b β. Nådennes diupheter och afgrundar. Sylvius De Mornay Rel. vissh. 504 (1674). Dalin Arg. 2: 64 (1734, 1754). Själens fördolda djupheter. Göransson Undersökn. af rel. II. 1: 67 (1905).
b) [jfr d. aandens dybheder, Guds dybheder] = DJUP, sbst. 10; jfr DJUPSINNIGHET 1. (I), som .. icke hafua förståndit dieffuulsens diwpheet. Upp. 2: 24 (NT 1526; Luther: die tieffe, Vulg. altitudines satanae, gr. τὰ βάϑη τοῦ σατανᾶ, öfv. 1873: djupa läror, Bib. 1917: djupheter). Jag (är) nöjd med min filosofi utan de der vetenskapliga djupheterna. C. Stenhammar (1804) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 81. Schalin i Joukahainen 13: 196 (1906).
Ssg: DJUPHETS-LINJE. (†) diameter (i en cirkel). Luth Astr. 9 (1584). Jordennes diameter eller diuphettz linea. Därs. 44.
Spoiler title