SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
DORMIG dor3mig2, adj.
Etymologi
[jfr sv. dial. dormig; af stammen i DORMA]
(hvard. i vissa trakter med stark anstrykning af folkmål) dåsig, sömnig, trög.
Afl.: DORMIGHET, r. l. f. Det var just vid denna tid som förmannen, hvilken afkastat .. dormigheten, väckt Börje. Carlén Köpm. 2: 410 (1860).
Spoiler title
Spoiler content