SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DUKA 3ka2, v.1 -ade ((†) p. pf. best. dukta Rutström (1772) SionsNSång. 94). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(duck- GR 20: 101 (1549), Holof. 41 (c. 1580))
Etymologi
[till DUK; jfr d. duge, isl. dúka]
1) (enst.) motsv. DUK 2 a: spänna ut segel på (tacklingen). Karlfeldt FlBell. 76 (1918).
2) motsv. DUK 3; se DUKA UPP 1.
3) motsv. DUK 4: (för måltid o. d.) breda duk l. dyl. öfver (ett bord o. d.) l. utbreda duk (ngnstädes) o. ställa fram kuvert (o. undfägnad) på densamma; tillika med kuvert ställa fram (en måltid); äfv. abs.; ofta mer l. mindre bildl. Det är tid att duka till middag. Duka för tre personer. Duka i gröngräset. Duka ett bord åt ngn, gå l. komma till dukadt bord o. d., se BORD, sbst.1 6 f. Syr. 29: 33 (Bib. 1541). Nu vil jag gå och taga fram det, som skal vara til dukningen. Envallson Hofsl. 52 (1786). Aftonvarden, som dukats / på hvit servet. Heidenstam Vallf. 59 (1888). En liten frukost, hvilken han dukade på mossan under en halfstammig pinieliknande tall. Strindberg Hafsb. 128 (1890). Klockan 9 var tébordet dukadt. Wirsén i 3SAH 12: 410 (1897). Damerna .. hade dukat (borden) med hvitt papper. Grebst Året 170 (1913).
Särskilda förbindelser (i allm. till 3): DUKA AF10 4. taga bort kuvert osv. från (ett bord) l. efter (en måltid); äfv. abs. Jag märker, att vi äro sent ute, ty sexan dukas af. Wennerberg 2: LII (1882). Kristin kom in för att duka af. Åkerhielm GamlRoman 25 (1907). jfr AFDUKA.
DUKA FRAM10 4. jfr FRAMDUKA.
1) = DUKA UPP 2. CVAStrandberg 3: 88 (1868). Småsvennerna hade börjat duka fram aftonvarden. Lundegård DrMarg. 1: 35 (1905).
2) = DUKA UPP 3. De jeremiader som brevskrivaren dukar fram över sin betryckta ställning. Vetterlund Skissbl. 353 (1914).
DUKA UPP10 4 l. OPP4. jfr UPPDUKA.
1) sjöt. till 2: för beslagning hala upp (segel) på rån i jämna dukar. Dalman 5 (1765). Oxenstierna Vanderdecken 54 (1865).
2) (på dukadt bord o. d.) ställa fram (en måltid o. d.), bulla upp (med ngt); (rikligt) duka (ett bord); äfv. abs. Duka upp med hvad huset förmår. Eurén OkSon. 7 (1794). Då man stälde ned .. (bordet) och sade: ”Bord, duka upp!” så var det snälla bordet plötsligt betäckt med en snygg duk. Lundquist GrimmSag. 1: 128 (1883). Marketenterskan .. dukar upp sitt bord under rasten. Wennerberg 4: 192 (1885).
3) med afs. på undfägnad af andligt slag: bjuda på (ngt); i sht: hitta på o. berätta (en historia o. d. som man vill få åhöraren att tro på), ”servera”. Duka upp historier. Duka upp .. med Shakspeare. Thomander TankLöj. 11 (1824). (Domaren till den anklagade:) Tror ni det är meningen, vi skola tro på allt ni dukar upp? VL 1907, nr 294, s. 9.
Ssgr (till 3): A: DUK-KORG. (duke- BoupptVäxiö) korg o. d. som vid dukning användes att bära porslin, knifvar, gafflar osv. i. Mont-Louis FrSpr. 218 (1739). BoupptVäxiö 1791.
-TYG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2346).
1) (†) sammanfattande benämning på de föremål (dukar, servetter, tallrikar osv.) som användas vid dukning; jfr BORDS-TYG. Klockan 1 är dinéen gjord; då tages desserten bort tillika med duktygen. (Bladh o.) Hornstedt 127 (1784); jfr 2. Nordforss (1805).
2) sammanfattande benämning på dukar o. servetter; äfv.: uppsättning af dukar o. servetter (af ett visst tyg). Möller (1745; under couvert); jfr 1. 1 storrutigt duktyg: 5 st. o. mindre dukar; 18 servietter. BoupptVäxiö 1879. Vårt bord, som blänkte med rent duktyg och nyskurat silver. SLagerlöf i FoU 25: 286 (1912). — jfr DAMAST-DUKTYG.
B (†): DUKE-KORG, se A.
Spoiler title
Spoiler content