publicerad: 1918
EFTERMIDDAG äf3ter~mid2ag, äv. ~ag, vard. ~mid2a, r. l. m.; best. -en ~mida2gen, äv. ~mid2agen l. -ag- (i vers — ∪ ∪ — ∪ Wirsén Sång. o. bild. 35 (1884)), vard. äv. -middan ~mid2an; pl. -ar ~mida2gar, äv. ~mid2agar l. -ag-, vard. stundom -middar ~mid2ar.
Etymologi
[jfr d. eftermiddag, holl. namiddag, t. nachmittag, eng. afternoon, fr. après-midi. Ordet är, liksom de nämnda utländska sbst. av motsv. adverbiella uttr., och troligen under påverkan särsk. av de nämnda t. o. fr. orden, bildat av prep.-uttr. efter middag, resp. efter middagen, i det att dessa hopsmält till ett ord o. fattats ss. obest. resp. best. sg. av ett sbst. (jfr a α o. β med anm. nedan)]
om tiden från kl. 12 middagen l. från (det inom olika kretsar l. i olika familjer osv. vid skilda tider intagna) middagsmålet o. till aftonen; vid angivande av klockslag tiden mellan kl. 12 middagen och kl. 12 midnatt. (Till frågans utredande) skall .. icke behöfvas öfver 12 à 15 dagars arbete, om för- och eftermiddagarne dertil emploijeras skulle. 2 RARP 4: 525 (1727). Varm var eftermiddagen. Wirsén Sång. o. bild. 35 (1884). — jfr JULI-, LÖRDAGS-, SOMMAR-, SÖNDAGS-EFTERMIDDAG m. fl. — särsk.
a) i adverbiella tidsbestämningar. På l. under, i sht förr äv. om eftermiddagen (ngn viss dag l. varje dag under viss tid). Kl. 3 på eftermiddagen. På l. om eftermiddagarna. I eftermiddag, under innevarande dags (just pågående l. kommande) eftermiddag, äv.: under nyss förflutna eftermiddag. I eftermiddags, under nyss förflutna eftermiddag. På eftermiddagen gav A. C. middag för ett antal inbjudna (tidningsnotis). En efter-middag, Kl: emellan 4 och 5, (gavs) Signalen .., at Canonaden skulle begynnas. Nordberg C. XII 1: 417 (1740). Vederkvick dig först, och dröjen så till eftermiddagen. Dom. 19: 8 (öv. 1904). Varför var du så där besynnerlig i eftermiddags? Lagerlöf Holg. 2: 192 (1907). — särsk.
α) [jfr holl. het sloeg twee uren namiddag, t. heute nachmittag, eng. at one o'clock afternoon] i obest. sg. utan prep.: på eftermiddagen; numera bl. efter uttr. (i går, i morgon osv.) som beteckna, vilken dag det är fråga om (varvid i skrift ordet ofta förkortas till e. m.), samt i förb. för- och eftermiddag, varje för- o. eftermiddag. I går, i förgår(s), i morgon eftermiddag. (På) lördag (osv.) eftermiddag. Klocken (var) ved pass 3 efftermiddag. R. Ludvigsson (c. 1580) i Hist. handl. 20: 63. Hinner jag så mycket eftermiddag, .. skall jag .. skrifva ho[n]o[m] till. Kellgren Bref t. Clewberg 28 (1774). Söndags eftermiddag var jag på den stora Bellmansfesten. Tegnér 6: 116 (1829). I går eftermiddags. Dalin (1850). Såväl sekreta utskottet som rådet beslöto att .. hålla dagliga möten både för- och eftermiddag. Odhner G. III 1: 128 (1885).
β) i best. sg. utan prep.: på eftermiddagen; numera bl. i förb. med ett angivet klockslag (varvid i skrift ordet ofta förkortas till e. m.). Tåg avgå till M. kl. 2, 3.10, 4,25 osv. e. m. Emellan ett och tu eftermiddagen. A. Oxenstierna 2: 692 (1624). I gåhr eftermiddagen. Carl XII Bref 2 (1693). Eftermiddagen var .. Herr Hiernbrott i et Sällskap, hvarest mycket taltes om Argus. Dalin Arg. 1: 33 (1733, 1754). Eftermiddagen strykes åter omkring. Tegnér 6: 213 (1833). — (†) i eftermiddag. LandtM(arskalken) medh Hindrich Fleming och Carll Cristersson skole efftermiddagen opgå till att förnimma Rikzens Rådz meeningh. RARP 1: 162 (1632). Ågren Gellert 43 (1757).
Anm. till α o. β. Det är måhända ovisst, huruvida i de äldsta anförda ex. uttr. verkligen äro att fatta ss. sbst. Jfr att i samma bet. ofta särskrivning förekommer, t. ex.: Klockan war try, effter Middagen. A. J. Gothus Thes. ep. 3: 115 (1619). Förr och effter Middag. Thyselius Handl. lärov. 1: 133 (1624). (Lärjungarna ha) hemlåf imellan 8 och 9 för middagen och efter middagen från kl. 2 til 3. Wallquist Eccl. saml. 4: 493 (1724).
b) bildl. De 40 åren betyda .. att man .. är inne på lifvets eftermiddag. Svedelius Förfl. lif 504 (1887).
Anm. I starkt vardagligt l. slangartat språk användes ordet eftermiddag stundom eufemistiskt i bet. ”stuss”. E. Wigström i Landsm. VIII. 3: 109 (1899). Med ”eftermiddan” i vädret. Lieberath Knektar 96 (1914).
Ssgr: A (†): EFTERMIDDAG-SÖMN, se B.
B: EFTERMIDDAGS-AVDELNING~020. i fråga om folkskolor med dubbelläsning. F. Berg i Verdandi 1891, s. 171. —
-BJUDNING. —
-GÖRA, n. (vard.) eftermiddagsarbete; äv.: arbete som ej tager mer än en eftermiddag. Tersmeden Mem. 1: 75 (c. 1780). Tegnér 5: 395 (1824). —
-KOPP.
1) (mindre br.) mindre kaffekopp (som begagnas till eftermiddagskaffet); motsatt FRUKOST-KOPP. Klint Fr.-sv. ordb. (1893; under tasse).
-LEKTION. —
-PREDIKAN. (numera föga br.) aftonsång(spredikan). Wikforss (1804; under nachmittagspredigt). Rydqvist Resa 285 (1838). Dalin (1850). —
-PROMENAD. —
-SOL. C. J. Hartman i VetAH 1818, s. 141. En het eftermiddagssol glödgade gatstenarne. Strindberg Röda r. 172 (1879). —
-STUND. —
-SUP. Förnötta sinnen, som .. vela stadna, om de ej updragas med morgonsupen, förmiddagssupen, .. eftermiddagssupen, afftonsupen och qvällssupen. Linné Diet. 2: 105 (c. 1750). —
-TJÄNSTGÖRING~020. —
-VAKT. särsk. [jfr d. eftermiddagsvagt, holl. achtermiddagswacht o. namiddagswacht] sjöt. benämning på vakten kl. 12—4 e. m. Ekbohrn Naut. ordb. (1840). Underv. f. mansk. v. fl. 1: 87 (1903). —
-VISIT.
Spoiler title
Spoiler content