EKEBERGIT e1kebärji4t l. -bærj-, r. (l. m.); best. -en.
Etymologi
[bildat av J. Berzelius av namnet på den sv. kemisten A. G. Ekeberg, vilken först beskrivit detta mineral]
min. benämning på ett i Närke förekommande, till skapoliterna hörande mineral som uppträder i prismatiska, genomskinliga kristaller av vitgrå, grön l. rödaktig färg. J. Berzelius i FKM 4: 108(1815). A. Sjögren Min. 158(1865). 2 NF 25: 897(1917).
