SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
EKVIPOLLENT e1kvipolän4t, äv. ek1-, l. -på- l. -pω-, l. 01—, adj.; n. =.
Ordformer
(förr skrivet æqu-)
Etymologi
[jfr t. äquipollent, eng. equipollent, fr. équipollent, av lat. æquipollens, av æquus, lika (jfr EKVAL), o. pollere, förmå]
som har samma värde (som ngt annat); jfr EKVIVALENT; numera bl. log. i överförd anv.: likvärdig, likagällande, likbetydande, liktydig. Ekvipollenta omdömen, omdömen som äro lika giltiga gm att äga samma innehåll men olika form l. gm att uttrycka olika sidor av ett o. samma (tänkta) sakförhållande. Ekvipollenta begrepp, begrepp med gemensamt omfång vilka med avs. på innehåll bl. skilja sig gm framhållande av olika kännetecken l. synpunkter. Radzewil gör sigh stort hopp att nåå af K. M:t .. furstendömet Glogaw uthi Schlesien eller et annat æquipollent (furstendöme) annorstädes. Oxenst. brefv. 10: 335 (1632). Swedberg Schibb. 268 (1716). Afzelius Log. 26 (1859). Borelius Log. 38 (1863; se under EKVIPOLLENS-SLUT).