SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
EKVILIBRISK, adj.
Ordformer
(äv. skrivet æqu-)
Etymologi
[jfr ä. t. äquilibrisch]
(†) adj. till EKVILIBER.
1) till EKVILIBER 1: som befinner sig i jämvikt l. har förmåga att behålla jämvikten. Icke vika utur sin æquilibriska ställning (dvs. sitt jämviktsläge). Täubel Boktr. 1: 200 (1823). Gosselman Col. 2: 36 (1828).
2) till EKVILIBER 2: ekvilibristisk. En eqvilibrisk konstmakare. Gosselman Sjöm. 2: 97 (1839).
Spoiler title
Spoiler content