publicerad: 1921
ELEMENTSKAD el1emän4tskad l. e1l-, l. ELEMENSKAD -än4skad, adj.; n. o. adv. -at.
Etymologi
[eufemistiskt för SAKRAMENTSKAD; jfr ä. d. element(i)sk, nt. o. ä. holl. elementsch, t. element(i)sch; jfr ELEMENT 4]
(vard.) uttryckande förargelse över ngn l. ngt: sakramentskad; ”förbannad”, ”förbaskad”. Bellman Skr. Ny saml. 1: 133 (c. 1775). Att jag kunde vara ett sådant elemenskadt gammalt nöt. Wetterbergh Selln. 47 (1853). Det är ju så elemenskadt banalt. Strindberg Fjerd. 89 (1877). Era elemenskade krabbsaltare och dumskallar! Högberg Late Jim 12 (1909).
Spoiler title
Spoiler content