publicerad: 1922
EMOTTAGA e3mωt~ta2ga, äv. emω3t~ (emo`t-taga Weste; i vers trestav. former: ∪ — ∪ Thorild 1: 4 (c. 1777: Emottag), Tegnér (WB) 5: 21 (1825: emottog); fyrstav. former: — ∪ — ∪ Kellgren 3: 74 (1792), Oscar II I. 2: 198 (1859, 1886)), v. -er, -tog, -tagit, -tagen; l. (numera i sht i vers) EMOTTA e3mωt~ta2, numera sällan 03~2 (i vers ∪ — ∪ Stenhammar 64 (1794: Emottar), Runeberg 1: 213 (1841: emottas); — ∪ — Stenhammar 193 (c. 1798: emottar); ∪ ∪ — Nordenflycht QT 1746—47, s. 137), pr. -tar. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749), Ling i SAH 16: 12 (1835)), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA, -ERSKA (föga br., Runeberg 4: 263 (1836; i bet. 7), Dalin (1850)).
Etymologi
— jfr MOTTAGA.
Anm. Emottaga, särskilt de finita formerna av detta verb, är numera nästan helt o. hållet inskränkt till skriftspr. o. är även där mindre vanl. än förr. I stället användas TAGA EMOT o. MOTTAGA.
1) (†) följa omedelbart på l. efter (ngt), gränsa intill (ngt); vidtaga. På andra brädden af watnet war en lijten morastig slätt innan skogen emottog. KKD 6: 86 (1708). Denna (sluttning) emottog en aflång däld, Djupdalen kallad. Linné Ungd. 2: 293 (1734). Den egenteliga Svenska besittningen .. emottog (här). ASScF 2: 51 (1847).
2) med handen l. händerna taga (ngt som räckes en o. d.), taga emot (ngt); äv. bildl. Emottaga ett fat, en skål, en tallrik av ngn. Then Persiske Konungen .. emot-togh Watnet, af sin eenfaldiga bondes hand. Stiernhielm Arch. D 1 a (1644). När .. (glaset) var tömdt, .. (biskopen) slängde det högt, men eken emottog / det på sin mossiga gren. Tegnér 1: 252 (1841).
3) taga till sig, taga i sin ägo l. sitt förvar o. d., taga hand om, övertaga, taga emot (ngn l. ngt); äv. med abstr. obj.; med avs. på syssla, tjänst o. d.: åtaga sig, antaga, tillträda; med avs. på person äv.: taga i sitt hus l. i sin vård l. sitt skydd o. d.; i fråga om skola, vårdanstalt o. d.: intaga (ngn). Emottaga en gård, ett arrende. Konungen emottog kronan vid aderton års ålder. Han blev icke emottagen på sanatoriet. Emottaga ngn såsom eget barn. Han emottog rådet med glädje. Emottaga dopet. Emottaga besök, visiter; jfr 7. Svar emottages pr telefon kl. 1—2. Efter något betänkande emottog han uppdraget. H. M:t .. achtar .. att begiffve sigh hijt i landett, deris hyldningh att emoottage. OxBr. 5: 7 (1612). Att han sitt nuhavande högha kall icke gärna skulle vila afstå, och dedh andra emottagha. J. Kurck (1634) i HT 1911, s. 34. (Sysslomannens) embete .. skal wara emottaga och wårda Hospitalets Inventarium. KOF II. 2: 510 (c. 1655). Lär oss, med vördnad och undergifvenhet för Din skickelse, att emottaga hvad oss i detta lifvet möta kan. Handb. 1811, s. 54. Ingen må i Seminarium emottagas, som icke fyllt 20 år. Ödmann Str. förs. 4: 365 (1822). Huset, som emottog trötta resande. Almqvist Det går an 118 (1839). Emottaga eller förkasta den gudomliga nåden. Nyblæus Rel. upps. 129 (1872).
4) med sakl. subj.: upptaga (för att samla l. förvara ngt), taga till sig; hysa, rymma; äv. i mera överförd anv.: vara föremål för (en invärkan o. d.), tillägna sig, tillgodogöra sig (ngt). Under takrännan står en cistern som emottager allt rägnvattnet. Gravvalvet öppnades för att emottaga den siste av ätten. Om wår mage, wåra lungor .. äro obeqwäme at emottaga, behålla, smelta maten (osv.). Swedberg Ungd. Reg. 303 (1709). At .. (lerjorden) kan emot-taga luftens och himmelens inflytelser. Serenius Eng. åkerm. 114 (1727). Medan våra ögon ännu kunna emottaga (ljuset). Lehnberg Pred. 1: 82 (c. 1800). Bland hans hjärnceller fanns ingen i stånd att emottaga en enda idé af den art, som (osv.). Rydberg Vap. 92 (1891).
5) [eg. försvagad bet. av 3] erhålla, få (ngt); särsk.: erhålla (ngt) sig tillsändt l. tillställt. Emottaga en gåva, en donation. Emottaga ett brev, en order. Erkänna emottagandet av en skrivelse. Emottaga en utmärkelse, ett ynnestbevis, bevis på ngns aktning l. kärlek. Emottaga tacksägelser, lovord. Emottaga bannor, tillrättavisningar, straff. Emottaga starka intryck av ngt. Stiernhielm VgL Ordel. (1663; under ätterboth). Större delen af nationen emottager ingen annan undervisning än den religiösa. Tegnér (WB) 4: 125 (1824). Lewenhaupt emottog dessa budskap d. 27 Nov. uti Säckjärvi. Malmström Hist. 2: 334 (1863).
6) antaga, gå in på, samtycka till (ngt), godkänna, godtaga, acceptera (ngt l. ngn ss. ngt); numera bl. i vissa förb. (där bet. närmar sig 3), ss. emottaga ett anbud, en inbjudan, ett val o. d. Jag emottog inbjudningen med glädje. Det var med möda han kunde förmås emottaga valet till ordförande. RARP 1: 184 (1632). Effter the haffva emottagit Pragesche freden. RP 7: 420 (1639). Hijt till wår sochn Lijdhult är (kapellanen Herr Bengt) .. hwarken kalladh eller Emottagen. VDAkt. 1686, nr 137. Hertigen af Holsten emottog tilbudet. Celsius G. I 1: 161 (1746). Viking allena, som nyss fylt femton vintrar, emottog / striden. Tegnér (WB) 5: 21 (1825). M. Weibull i IllSvH 4: 166 (1880).
7) möta (en ankommande l. besökande l. gäst o. d.), hälsa (ngn välkommen o. d.); äv. bildl. med sakl. subj.; särsk. pregnant: lämna (ngn) tillfälle till besök hos l. samtal med sig o. d., låta (ngn) infinna sig hos sig (ss. gäst); med adverbiell bestämning stundom mer l. mindre förbleknat: bemöta (jfr 9). Emottaga en deputation, en uppvaktning. Han blir överallt väl l. gärna emottagen. Få l. röna osv. ett (sådant l. sådant) emottagande. Emottaga ngn vänligt l. ovänligt, hjärtligt, med öppna armar, kallt, med ringaktning, med misstroende. Han blev emottagen av l. med visslingar, så snart han steg upp i talarstolen. Lind (1749). Hertigarne .. skyndade til Konungen, som emottog dem utan för Slotts-porten. Dalin Hist. 2: 397 (1750). Ju närmare vi kommo Siberien, ju ovänligare blefvo vi emottagne på de ställen, hvarest man skulle framskaffa oss vidare. Ågren Gellert 101 (1757). En stormig tid, en vild emottar eder. Tegnér (WB) 3: 94 (1820). Kejsaren skulle ensam och i sin tronsal emottaga Helene. Rydberg Sägn. 24 (1874). Jag hade att (ss. direktör) emottaga Sundberg (i Sv. Akademien). De Geer Minnen 2: 177 (1892).
8) (numera mindre br.) möta (en fiende l. ett anfall, förr äv. en fara o. d.); bekämpa, försvara sig mot (ngn l. ngt). Fienderna fingo ett varmt emottagande. (De ”farligheter” som hota landet måste) j tijdh och medh godh rådh och makt emottagas. RARP 3: 139 (1640). Saxerne .. föllo .. an med sin Linie, men blefvo .. manligen emottagne. Nordberg C. XII 1: 163 (1740). De belägrade Athanasianerna (hade) rustat sig att emottaga ett nytt angrepp. Rydberg Ath. 143 (1859).
9) bemöta (ngt, särsk. litterärt alster o. d., så l. så vid dess framträdande), möta l. hälsa (ngt med bifall l. motsatsen). Boken har av kritiken emottagits med förståelse, med bifall, med aktning. Talet emottogs med hånfulla tillrop. (Poemet) emottogs .. med förtjusning. Leopold 5: 436 (1799). Med gälla skratt min ankomst man emottar. MarkallsN 2: 147 (1821).
1) person som emottager (ngt); särsk. till EMOTTAGA 3 (o. 5): person till vilken brev l. varusändning o. d. är ställd(t), adressat. Sjöl. 1864, § 90. jfr BREV-, LAST-, VARU-EMOTTAGARE.
2) tekn. till EMOTTAGA 3: apparat för upptagning l. mottagning av signaler, meddelanden o. d. (t. ex. i fråga om telefon, telegraf m. m.); mottagningsapparat. TT 1885, s. 155. jfr LJUD-EMOTTAGARE. —
EMOTTAGLIG, adj. [efter t. empfänglich] till EMOTTAGA 3 o. 4: som lätt emottager l. upptager l. tillgodogör sig (ngt), känslig för (en påvärkan o. d.); om person o. sak; särsk. om levande varelse, i fråga om smittosam sjukdom o. d.; jfr MOTTAGLIG. Dalin (1850). (Starkt, föga) emottaglig för intryck. Emottaglig för suggestion. Emottaglig för tuberkulos. De sädeskorn, som ur den prekristianske Kristi hand fallit i emottaglig jord. Rydberg Varia 243 (1894). jfr OEMOTTAGLIG. —
EMOTTAGLIGHET, r. l. f. sbst. till EMOTTAGLIG. Tuderus Kiesewetter 162 (1806). Emottagligheten för samma sjukdom. NF 4: 598 (1881). jfr OEMOTTAGLIGHET. —
b) (numera föga br.) i fråga om gäster l. besökande: mottagning. Många .. afhöllo sig från .. (Gustav III:s) emottagningar. Böttiger i SAH 52: 160 (1876).
Ssgr: emottagnings-bevis. till EMOTTAGA 3: mottagningsbevis. Weste (1807). Geijer Postförf. 69 (1880). (b)
-station. till EMOTTAGA 3. Godset skall befordras öfver Malmö, så framt emottagningsstationen är belägen å linien Hilleröd—Köpenhamn. GHT 1895, nr 233 A, s. 3. (b)
Spoiler title
Spoiler content